Sedan det här inlägget skrevs har Retromania flyttat till www.retromania.se. Klicka på länken och häng med dit du också, vetja!

Nyligen landade årets IKEA-katalog i brevlådan. Den 64:e i ordningen! Japp, du läste rätt, ända sedan 1951 har IKEA gett ut sin årliga produktbibel, och en titt tillbaka i högen ger både en skön nostalgitripp och en spännande lektion i svensk inredningshistoria. Men inte bara det, somliga av omslagen är så snygga att de skulle passa lika bra som konst.  Retromania har valt ut de tio läckraste omslagen genom tiderna. Varsågod, titta och njut! IKEA-katalogen 1956, ett stilrent, grafiskt omslag i svart och orange signerat IKEAs egen formgivarikon Gillis Lundgren. Med en cool, futuristisk look lockar 1960-års katalogomslag läsaren till ett modernt och prisvärt hem. Ett funktioellt folkhem har fått pryda omslaget på 1962-års katalog. Stilrent, skandinaviskt och elegant är 1966-års omslag. 1969-års omslag visar vägen mot ett busigt och lekfullt 70-tal. Nästan som en Bondbrud sitter den blonda omslagsflickan i jetsetmiljön på 1970-års omslag. Mustigt och välkomnande är 1971-års påskgula omslag. Med sobra färger och glammig stil hälsar det här omslaget läsaren välkommen till 1985-års katalog. Ljust, fräscht, modernt och funktionellt ville vi ha det 1997. Med värme, gemenskap och lekfull flirt med 70-talets färg och form bjuds vi att ta del av katalogen år 2000. Bilder:IKEA

Sedan det här inlägget skrevs har Retromania flyttat till www.retromania.se. Klicka på länken och häng med dit du också, vetja!

Förra året var jag i Barcelona för första gången och blev totalt hänförd av den vackra staden, dess stadsbild och arkitektur, som den till stor del har den geniala arkitekten Gaudi att tacka för.

För er som älskar Barcelona och Gaudi lika mycket som jag har jag en spännande nyhet. Just nu auktioneras en Antoni Gaudi-soffa ut via Auctionet.com. Soffan ”Confidant” som är i Art Nouveau-stil och från 1900-talets början specialbeställdes till Svenska Amerikalinjen för kungafamiljen och tillverkades egentligen för Casa Batlló i Barcelona.

Att föremål som denna Confidant-soffa auktioneras ut är ovanligt, skriver Auctionet.com i sitt pressmeddelande. Därför är det roligt att försäljningen sker via en nätauktion som gör det möjligt för vem som helst i hela världen (med fet plånbok förstås) att delta i budgivningen.

Auktionen som sköts av Nyköpings auktionsverk är just nu uppe i 15 000 kronor. Men än är det fyra dagar kvar till klubbstaget, så räkna med att priset går upp åtskilligt. Liknande föremål har tidigare kommit upp i försäljningssummor på upp emot 250 000 kronor.

HÄR hittar du auktionen.

Gaudis tvåsitssoffa i ask från 1900-talets början, något att ha i vardagsrummet?

Sedan det här inlägget skrevs har Retromania flyttat till www.retromania.se. Klicka på länken och häng med dit du också, vetja!

Dags för Veckans design och i dag tänkte jag att vi skulle nosa lite på en av mina absoluta favoritdesigners, Verner Panton. Texten har tidigare varit publicerad i Aftonbladet Härligt hemma:

Populära Panton

Han har blivit känd för sin förkärlek till plast och med sitt färgstarka, lekfulla, futuristiska uttryck skiljer han sig markant från all annan stilren, blek och avskalad skandinavisk design. Panton är katten bland designhermelinerna.

Verner Panton föddes i Danmark 1926 och utbildade sig till arkitekt på Konstakademin i Köpenhamn, där han tog sin examen år 1950. Kommande år kom han att arbeta för Arne Jacobsen bland annat med att utveckla Myran-stolen. Men när han 1955 startade sin egen designbyrå och tre år senare, 1958, fick sitt genombrott med fåtöljen Konen, var han långt ifrån sina samtida designkollegor i sitt uttryck.

Panton var pionjär på många sätt. Han blev först med att skapa en uppblåsbar stol och lyckades också med vad många andra formgivare bara drömde om; att gjuta en stol i ett helt stycke plast. Pantonstolen tog honom tio år av utvecklingsarbete innan den kunde sättas i produktion. När den slutligen presenterades blev den en omedelbar succé och femtio år senare, tillverkas denna designikon fortfarande. Dessutom av samma möbelföretag som Panton inledde sitt samarbete med år 1963.

Panton har skapat allt från lampor, mattor, tapeter och möbler till hela miljöer och konstellationer och blivit mångfaldigt prisbelönt för sin otraditionella formgivning. 1963 utvecklade han också Pantone, ett färgsystem som fortfarande används inom en rad olika branscher över hela världen.

Några år före sin död ritade Panton stolen Vilbert för Ikea, men stolen blev ingen succé och den togs snart ur sortimentet. Den begränsade upplagan har dock gjort att stolen blivit eftertraktad på senare tid och idag får du betala upp emot fyra tusen för ett exemplar. Att jämföra med de 675 kronor den kostade på möbelvaruhuset 1995.

Pantonstolen

Vilbert

Konen

Bilder från Bukowskis

Sedan det här inlägget skrevs har Retromania flyttat till www.retromania.se. Klicka på länken och häng med dit du också, vetja!

Förutom att blogga här på Retromania skriver jag också krönikor varannan vecka i Aftonbladet Härligt hemma. Här ska ni få läsa om när jag fick mitt fjärde barn för snart ett år sedan. 

För några veckor sedan fick vi en ny liten familjemedlem. 52 centimeter lång, 4 290 gram tung, väldigt tunnhårig men världens sötaste. Det lilla gossebarnet har ännu inte fått något riktigt namn utan kallas kort och gott för Fyran, efter sin plats i barnaskaran.

Livet med Fyran är ganska behagligt. Vi går upp på morgonen, tar en kopp kaffe, sätter oss i soffan och ammar. Och där sitter vi fram till kvällen, då vi går och lägger oss igen. Så ser en dag ut, typ.

Emellanåt tar vi också en tur i vår Blocketfyndade 300-kronors Emmaljunga från 1976. Då brukar vi alltid träffa andra mammor, som har sina bebisar nedstoppade i hypertrendiga Bungaboos eller Urban Jungles, med lattehållare. De tittar alltid på vår vagn och ler lite sorgset, som om de tycker synd om oss för att vi inte också kör runt med en plastig 10 000-kronorskorg på hjul. Själv ler jag stolt tillbaka, eftersom jag tycker att min och Fyrans retrovagn ser ut som a million bucks bredvid deras ombyggda stridsvagnar. Dessutom är jag glad över att ha sluppit pantsätta min ena njure för att ha råd att köpa den.

När vi har smajlat klart mot varandra skiljs vi åt och jag går till affären och köper en glass och en tidning, för det tycker jag att jag kan unna mig för de 9 700 kronor jag sparat i vagnkostnader.

Häromdagen när vi kom hem från en sådan promenad och i vanlig ordning satte oss i soffan och ammade började jag slöbläddra i min nya tidning och hamnade på en artikel om familjeekonomi. Där stod det att nya beräkningar från Institutet för privatekonomi visar att ett barn i Sverige kostar sina föräldrar cirka 1,4 miljoner kronor under sin uppväxt (shit, och vi som har fyra!). Det stod även att barn i Fyrans storlek är allra dyrast. Cirka 80 000 spänn kostar första året med en ny, liten familjemedlem, som behöver vagn, amningsfåtölj, vagga, bilbarnstol och blöjor samtidigt som mamma och pappa går ner i inkomst.

80 000 spänn låter verkligen skitmycket i mina öron. Inte en chans att vi varken har eller kommer att spendera så mycket på Fyran, tänker jag och gör en snabb överslagsräkning på de grejer vi hittills köpt:

Vagn, 300 kronor på Blocket

Spjälsäng, 300 spänn på Blocket

Babysitter, 100 kronor på loppis,

Bilbarnstol 200 på Blocket,

Tygblöjor 50 spänn på loppis,

Kläder, filtar, leksaker, cirka 100 kronor på loppis

Summa 1 050 kronor.

Jag kontrollräknar om och om igen, men hur många gånger jag än räknar blir summan ändå bara 1 050 kronor. Vilket ju är ganska långt från 80 000. Det tar en stund innan jag förstår vad detta innebär, men till slut trillar poletten ändå ner i amningshjärnan. Om det kostar 80 000 spänn att ha en bebis, men vi bara har betalt 1 050, så måste ju det betyda att vi har en herrans massa stålar kvar att bränna, närmare bestämt 78 950 kronor! Jag bestämmer mig för att börja omedelbart.

Upprymd av den plötsliga insikten surfar jag in på bästa designwebbutiken på nätet och söker upp en av mina absoluta favoritlampor, en PH kotte i koppar. Jag som aldrig trott att jag skulle kunna ha råd inser nu att jag med de 78 950 kronor jag helt oväntat fått över kommer att kunna köpa den och ändå ha nästan 20 000 kvar! Det är ju som de säger i den där reklamen; att plötsligt händer det! Tack för det Institutet för privatekonomi!

Vår vagn från -76 ser ut som en million bucks bredvid deras ombyggda stridsvagnar.

Sedan det här inlägget skrevs har Retromania flyttat till www.retromania.se. Klicka på länken och häng med dit du också, vetja!

Varannan vecka i Aftonbladet, Härligt hemma har jag frågespalten ”Fråga Helén” där jag svarar på kluriga frågor om hem, inredning och retrosprylar. Välkomna att skicka in frågor till mig på helen.bjurberg@live.se eller ställ dem i kommentarsfältet här nedanför. Men var beredd på att jag inte lindar in svaren i bomull. Här kommer en fråga från Hannah:

Hej Helén!

Jag har hittat en gammal men väldigt vacker kandelaber på loppis, som jag gärna skulle vilja ge mitt gudbarn i doppresent. Men min pojkvän säger att man inte kan ge bort gamla saker, och det har gjort mig tveksam till hur det kan uppfattas av gudbarnets föräldrar och de andra gästerna på dopet. Vad säger du, kan man ge bort loppisgrejer i present?

Hälsningar Hannah

Hej Hannah,

Vilken tur att du vänder dig till mig om råd när du har en pojkvän med så dålig koll. Jag tycker att en vacker kandelaber låter som en fantastisk doppresent att ge sitt gudbarn! Och att du är en förebild om du väljer att ge bort en sak som du valt med hjärtat och som ditt gudbarn kan ha glädje av hela livet, i stället för något massproducerat skit som hamnar i en låda på vinden. Om det uppfattas negativt av barnets föräldrar eller de andra gästerna är det deras problem.

/Helén

Nedan kan du se fler Fråga Helén-frågor. Du kan också söka på Fråga Helén bland kategorier.

”Så lurar du tonåringen att tycka som du vill!”

”Får svärmor möblera om hos oss?”

”Blondinbella har sällan heller något vettigt att skriva.”

Sedan det här inlägget skrevs har Retromania flyttat till www.retromania.se. Klicka på länken och häng med dit du också, vetja!

Ingen kan väl ha undgått snacket om innehållet i köpta deodoranter. Medan somliga menar att det finns forskningsrapporter som talar emot att aluminium och andra kemikalier skulle vara farligt att ha i en deo så säger andra att det finns forskningsrapporter för hur skadligt det är.

Vad vet jag? Det enda jag vet är vad som känns bra för mig, och det är att undvika köpt deo. Det man inte vill stoppa i munnen känns knäppt att smeta in på sin hud liksom, när man vet hur bra huden är på att ta upp saker.

Hittills har jag använt mig av bergskristall och tyckt att det funkar okej, men nu har jag börjar tillverka min egen och det är så busenkelt (plus att den är så effektiv) så jag tycker liksom inte att det finns något försvar att låta bli. Jag fundera på om inte det ska bli årets julklapp till släkt och vänner faktiskt. Härligt, välluktande deo i en fin burk!

För er som också vill tillverka finfina julklappar eller ha till er själva, kommer receptet här:

Retromanias superdeo

1 msk kokosolja
1 msk majsstärkelse
1 msk bikarbonat
ev några droppar eterisk olja

(beroende på hur mycket deo du vill ha kan du byta ut måtten. det viktiga är att det är lika delar av allt)

Smält kokosoljan i ett vattenbad. Häll sedan i en skål.

Blanda stärkelse och bikarbonat i en skål.

Sikta ner torrvarorna i den smälta oljan. Rör under tiden.

Avsluta med att droppa i ett par droppar eterisk olja, om du vill att den ska dofta.

Häll blandningen i en ren och torr burk. Ställ svalt. När du ska använda, ta en liten klick med sked eller fingret, låt den smälta i handen och smörj in där du vill att den ska verka.

Det som skiljer egengjord deo mot köpta är att de egengjorda inte täpper till porerna. Du slutar alltså inte att svettas! Men det som luktar illa när man svettas är när bakterier tillkommer och det är dessa som bikarbonaten tar död. Stärkelsen i sin tur hjälper till att ”fånga upp” svettet.

Jag upplever att man behöver en övergångsfas när man går över från vanlig till egen deo, just eftersom det känns ovant att man plötsligt inte är helt igentäppt i sina porer. Den spontana känslan blir kanske att deon inte funkar. Men ge det lite tid, som sagt.

Lycka till!

Sedan det här inlägget skrevs har Retromania flyttat till www.retromania.se. Klicka på länken och häng med dit du också, vetja!

Hejda dig, innan du åker till återvinningsstationen med de gamla möblerna i källaren. Kanske har du en Ikea-skatt där utan att du vet om det. På senare år har intresset för somliga av möbeljättens favoriter ökat stort. Och med ett ökande intresse har också värdet skjutit i höjden. Retromania har plockat fram några av de gamla Ikea-klassikerna som du kan tjäna storkovan på!

1. VILBERT

I början av 90-talet formgav den danska designern Verner Panton stolen Vilbert för IKEA. Eftersom den blev en flopp togs den snart ur sortimentet. Den begränsade upplagan har säkerligen bidragit till att stolen är väldigt eftertraktad idag och priset som ursprungligen låg på 675 kronor 1993 har nu ökat till mellan 3 000–4 000 kronor på landets auktioner. Bild: Bukowskis.

2. ÅKE

1944 ritade Philip Arctander muslingestolen, men eftersom han inte mönsterskyddade sin modell kopierades den snart av flera andra företag. Ikea var bland de företag som inspirerades att rita en egen variant av stolen. Modellen döptes till Åke och kostade 118 kronor i 1954 års katalog. Idag går Muslingestolar för hundratusentals kronor (det engelska auktionshuset Phillips i England fick 1,5 miljoner kronor för ett par!) och även Åke är värd en hel del. Bild: Bukowskis.

3. NATURA

Fåtöljen Natura, med stomme i furu och cognacfärgad läderklädsel, av Karin Mobring, är liksom sin systerfåtölj Amiral två populära designklassiker från IKEA. Fåtöljen Natura kostade 659 kronor när den lanserades 1977. Nu går den för mellan 2 500 – 4 000 kronor på auktion. Bild: Bukowskis.

4. LADOGA

Sideboard Ladoga i jakarandefanér formgavs för IKEA 1967 och är på grund av sin sobra stil en av de IKEA-möbler som är hett eftertraktade på andrahandsmarknaden i dag. Ett Lagoda i gott skick kan gå för uppemot 6 000 kronor på auktion. Bild: Bukowskis.

5. PS-FÅTÖLJ AV MATS THESELIUS 

Karmstolarna i rotting från IKEAs PS-kollektion i design av Mats Theselius är inte särskilt gamla men har ändå ökat lavinartat i värde sedan de kom. I fint skick och brickmärkt går den för 2 000 – 4 000 kronor på auktion idag. Bild: Bukowskis.

6. IMPALA

Impala-serien med soffa och fåtöljer av Gillis Lundberg, tillverkad av Bröderna Granstrand, Skillingaryd, för IKEA, såldes bara på IKEA under ett år, 1972. Priset för fåtöljen i 1972 års katalog var 455 kronor. Idag går den för mellan 3 000 och 4 000 kronor. Bild: Bukowskis.

7. MOMENT

Bordet Moment finns med tillhörande soffa och hylla och formgavs av Niels Gammelgaard efter inspiration från en kundvagn 1985. Bordet fick designpriset Utmärkt svensk form 1987. Värde på bordet idag är cirka 3 000-4 000 kronor. Bild: Lauritz

Sedan det här inlägget skrevs har Retromania flyttat till www.retromania.se. Klicka på länken och häng med dit du också, vetja!

Gillar du varken hård tvätt eller omiljövänligt sköljmedel kan du testa att slänga i en skvätt (cirka 1 matsked) 12 procentig ättiksprit i sköljmedelsfacket på din tvättmaskin nästa gång du tvättar. Förutom att göra tvätten mjukare (det basiska (hårda) vattnet får lägre PH-värde om du tillsätter syra (ättikssprit) och blir då alltså mjukare, vilket påverkar tvätten) gör ättikan också att dåliga lukter försvinner. Och gillar du inte doften av ättika kan du tillsätta några droppar eterisk olja.

Själv brukar jag trolla bort den svaga lukten av ammoniak som kan finnas kvar i sonens tygblöjor emellanåt på detta sätt och fascineras över hur effektivt det är!

Bild: Angelica Söderberg

Sedan det här inlägget skrevs har Retromania flyttat till www.retromania.se. Klicka på länken och häng med dit du också, vetja!

Häromdagen skrev jag om den svenska arkitekten och formgivaren Greta Magnusson Grossman här på bloggen. Nu har det visat sig att det enda huset Magnusson Grossman ritat i Sverige, villa Sundin i Hudiksvall, är till salu på Bukowskis Real Estate! Du hittar annonsen HÄR.

Det 136 kvm stora, och till stor del glasbeprydda huset från 1959 är helt i originalskick och en dröm för den arkitekturintresserade! Själv skulle jag kunna döda för ett sådant vardagsrum (å, varför ligger det i Hudiksvall?!)!

Har du minsta lust att bosätta dig i norr (och har 9 miljoner över) så tveka inte att slå till! Ni andra, njut av en husesyn i det fantastiska huset.

Bild: Bukowskis Real Estate

Sedan det här inlägget skrevs har Retromania flyttat till www.retromania.se. Klicka på länken och häng med dit du också, vetja!

Förutom att blogga här på Retromania skriver jag också krönikor varannan vecka i Aftonbladet Härligt hemma. Här ska ni få läsa om hur det gick när vänner till mig anlitade svart arbetskraft för badrumsrenoveringen.

Varning för renovering!

Vi lever i renoveringarnas tidsålder. Folk river bort, kastar iväg och byter ut på löpande band. Nästintill nya kök slängs på tippen eller säljs på Blocket för en spottstyver för att någon vill sätta sin egen prägel på sitt hem. Själv hyperventilerar retro-jag av ångest när jag ser snyggt 70-talskakel knackas sönder och felfritt, avokadofärgat badrumsporslin hamna på tippen. Bara för att bli utbytt mot Ifös senaste och vitt standardkakel från Höganäs.

Nyligen skulle några vänner till mig och min man renovera sitt badrum. De hade börjat själva men fick inte till det så där Timell-snabbt och enkelt och bestämde sig därför för att ta hjälp av några hantverkare som kompisars kompisar tipsat dem om.

De berättade för oss om sina badrumsplaner och avslöjade då också att arbetskraften de tänkt anlita var svart. Vi undrade om de inte skulle tänka om på just den senare punkten, och radade upp alla risker med svart arbetskraft, i hopp om att kunna övertala dem. Hade de tänkt på att man kan bli rejält blåst, att den som jobbar svart inte får någon pension, eller har något skydd om det skulle hända hen något, att badrumsjobb ska vara ”fackmannamässigt” gjorda och att hantverkare som jobbar svart kanske inte har riktigt den kompetens som krävs? Jodå, men de höll ändå benhårt fast vid sitt beslut och snart hade de bokat sina arbetare.

Följande måndag ringde det på dörren hos våra vänner. Utanför stod tre blåklädda män med stora leenden och ännu större muskler. Vännerna visade dem badrummet, gipsskivorna och kaklet och gick sedan till jobbet. Under dagen ringde de med jämna mellanrum för att kolla hur det gick. Byggkillarna jobbade på bra, verkade inte ens ta några pauser och våra vänner var nöjda över att de verkade få valuta för pengarna.

På kvällen när de kom hem från jobbet, med middagskassar och trötta småbarn i händerna, tog de en sväng in i badrummet för att se hur det gått. Men när de försökte tända lampan var lampknappen borta! En närmre undersökning visade att hantverkarna helt enkelt monterat gipsskivorna över den. Ursinniga ringde de upp sina byggkillar och klagade, förklarade att de naturligtvis inte kunde gipsa över lampknapparna, att de var tvungna att göra om och göra rätt varpå byggkillarna bad om ursäkt och lovade att åtgärda felet.

Tisdagen kom och hantverkarna med den. Våra vänner gick till jobbet och lämnade renoveringen att fortsätta. Återigen ringde de med jämna mellanrum för att kolla hur det gick och jodå, den övergipsade lampknappen var nu fixad och gick att komma åt utan problem. När vännerna kom hem från jobbet på kvällen gick de återigen raka vägen in i badrummet. Där fann de mycket riktigt en lampknapp som gick att komma åt utan problem. Men anledningen till att lampknappen gick att komma åt var inte för att hantverkarna gjort om och gjort rätt, utan för att de helt sonika sågat ut ett hål ur gipsskivan genom vilket man nu kunde nå knappen.

Det var första och sista gången våra vänner anlitade svartjobbare. Att åtgärda hela det felrenoverade badrummet kom att kosta lika mycket som att renovera både badrummet och köket tillsammans. Vitt. Så de lärde sig en läxa.

Och sensmoralen i den här lilla historien? Jo, det är förstås att man aldrig någonsin ska anlita svart arbetskraft. Plus att det straffar sig att riva ut snyggt och felfritt, avokadofärgat badrumsporslin.

Det är inget fel på gamla badrum alls! Bild Villeroy & Bosch