Den 28:e februari har de Svenska Pokerförbundet årsmöte.

Årsmötet hålls på Scandic Park, Karlavägen 43. Tid: 13.00.

Ett årsmöte som jag har tänkt att gå på.

Ett årsmöte som jag har kandiderat till att sitta i styrelsen

Ett årsmöte som jag besökte för ganska precis exakt tre år sedan och som jag också kandiderade till.

Men jag valdes inte in den gången

Jag hade egentligen ingen aning om vad som väntade mig ifall jag skulle väljas in den gången. Det enda jag hade fått indikerat var att det var ett självmordsuppdrag.

Precis som Rosjon nu skriver i sin blogg så har jag ingen aning nu heller vad jag eventuellt ger mig in i. För jag har ingen aning.

Det enda jag har fått indikerat är att det verkar vara ett riktigt självmordsuppdrag.

Så det bor säkert en liten Japan i mig – från 1942.

Men jag har läst om vad man kan läsa på Svepofs hemsida och jag har mailat olika personer för att få veta lite mer  – innan årsmötet.

Jag skrev bla till Pokerförbundets ordförande –  Lina Olofsson – och undrade ifall jag hade möjlighet att få ta del av det avtal som man har gjort med Pokerevent – innan årsmötet – så att jag bättre kunde sätt mig in och förbereda mig genom sätta upp en del frågor –  ifall något var oklart – som jag på årsmötet kunde ställa.

Men hon hänvisade till NDA. (Non disclosure agreement)

Sekretessavtal är ett juridiskt kontrakt mellan minst två parter. Genom att skriva på ett sekretessavtal förbinder man sig att inte avslöja detaljer om det som avtalet gäller till en utomstående part.

Men Lina svarade att vi på årsmötet kommer att få ta del av vissa delar av avtalet, så jag får snällt vänta tills årsmötet.

Men man blir ju väldigt nyfiken vad som kan vara så hemligt att man inte vill/kan berätta för medlemmarna hur avtalet ser ut – innan årsmötet.

Är det kärnvapenhemligheter man egentligen sysslar med?

Deras främsta argument är att ingen annan vill eller kan genomföra ett SM. I sådant fall finns inga hemligheter att dölja.

Nu kan det säkert vara så att Pokerevent är bäst lämpade att genomföra ett SM och att detta är det bästa alternativet samt att detta är ett rent genidrag från den avgående styrelsen,.

Kanske alla vi ”kritiker” som tyckte att förbundet skulle ha väntat med att ”sälja ut” SM tills efter årsmötet blir ordentligt tystade.

Kanske avtalet gör att förbundet kommer tjäna bra pengar på detta.

Men tittar man på budgeten som förbundet har lagt ut – planerar man att enbart plussa 2000,- under 2015. Det känns oerhört defensivt.

Men om jag har förstått det hela rätt så skall det tydligen finnas en ”rörlig” inkomst del – förutom den fasta inkomst delen på 20000,- som man skall få av Pokerevent – där förbundet även får betalt per deltagare.

Men den summan verkar inte ligga med i budgeten.

Så vi får snällt vänta tills årsmötet för att se hur avtalet ser ut på med Pokerevent och då ställa det frågor vi vill ställa.

Det skall också bli spännande att se hur en ny styrelse skall förhålla sig till ett avtal som på ett fundamentalt sätt påverkar deras arbete tre år framöver.

Men hur ser min vision ut för förbundet? Vad vill jag försöka göra eller uppnå?

Min vision är att skapa ett SM som alla pokerspelare ser fram emot. En tillställning som man pratar om fram tills det går av stapeln och inte bara några veckor innan.

Hur skall man enligt mig lyckas med detta då?

Jag tror på idén att involvera alla medlemmar så mycket som det bara går och engagera dem. Men då måste man göra dem delaktiga och redovisa vad man gör och ge dem möjlighet att påverka.

Full transparens. (Ett ledord som jag kommer att jobba in ifall jag blir invald – lika hårt som förbundet har jobbat in ordet ”hästjobberi.”

Jag har lämnat in några motioner till årsmötet som jag tror skulle möjliggöra detta.

(Ni kan nedan klicka på en länk för att läsa om mina motioner och om de andra motionerna som har kommit till förbundet. Möjligt att dessa måste finslipas lite. Dom blir här även recenserade av Rosjon)

http://rosjon.blogg.se/2015/february/nagonting-ar-konstigt-del-2.html

Men även valet av plats är väldigt viktigt.

Malta gillade jag, Helsingör var ingen höjdare.

Personligen skulle jag vilja lägga ett SM i Spanien, Irland (Dublin), Tyskland (Berlin) eller varför inte i Sverige – Stockholm eller Göteborg.

Jag vet att det är kontroversiellt att föreslå att SM skall gå CC i Stockholm/Göteborg.

Men om medlemmarna vill detta, så skall man i allafall lyssna på dem.

Ett förbund är till för spelarna och inte tvärtom och man skall inte sätta sina egna personliga åsikter före medlemmarna.

Hurvida detta är smart eller långsiktigt ett rent vansinne bör man öppet diskutera tycker jag.

Jag drömmer i alla fall om ETT SM på hemmaplan, där vi får gratis massiv marknadsföring genom TV och tidningar mm.

Kanske det bara förblir en dröm, men det är bättre att ha en.

Hursomhelst så tror jag att detta årsmöte kommer bli intressant och spännande – precis lika spännande som årsmötet för tre år sedan.

Jag hoppas att så många som kan kan komma –men till alla er andra som inte kan så kommer jag att försöka livetwittra denna tillställning.

TWITTER

Här följer facit för A-K-handen jag berättade om för några dagar sedan. Det har varit intressant att läsa hur ni läsare resonerat kring situationen och hur ni följaktligen skulle ha spelat handen. Några analyser stod ut ur mängden som knivskarpa, koncisa och med djupgående leveltänk. Nedan följer analysen och slutsatsen som jag själv kom fram till. Trots att den är två och en halv A4-sidor lång kan jag ha missat viktiga detaljer och bitar. I sådant fall ber jag er ha överseende med detta då det är en relativt omfattande analys.

Först summerar jag handen kort.

Preflop höjer jag till 600 i tidig/mittenposition med A-K klöver med cirka 43,000 i stacken. Blindarna är 100-200, strax före break och blindshöjning. Knappen, en lös tjej (lös spelmässigt alltså…), synar och likaså stora blinden (med ungefär 28,000 i stacken), en trixig spelare med fantasi och hjärta. Han är bordets svåraste motstånd, definitivt. Han har träffat bra mot mig innan och vunnit samtliga pottdueller hittills. Floppen kommer 3-9-A. Han leder in för 2,100 i 1,900-potten, en översatsning. Jag synar och han frågar förvånat om jag höjt honom. Dealern svarar att det är en syn och han tar sig för pannan och börjar oja sig (bokstavligen). Knappen viker och turn kommer ett ess. Brädan ligger nu A-A-9-3, inget färgdrag. Han leder ut för 7,000. Jag synar igen. River kommer en tia och han ställer för sina resterande 18,000.

Preflop:

Han har tidigare setts syna höjningar pre med händer som 10-6 suit – ur position! Hans range är bred. Extra bred är den eftersom han sitter i stora blinden och därmed får rabatterad flopp och extra smaskigt blir det då en annan spelare redan är med. Hans preflopsyn indikerar absolut ingenting. Det enda jag vet är att han inte har J-J, Q-Q, K-K, A-A, A-K eller A-Q/A-Q suited, för dessa händer vet jag med säkerhet att han hade slagit om med före floppen, framförallt när vi ännu har djupa stackar.

Floppen:

Hans översatsning på floppen var säkerligen inget misstag. Ju mer jag tänker på det, desto mer övertygad blir jag. Endast genom att översatsa floppen kan han få in pengarna på ett logiskt och för mig pottbindande vis – och allt utan att det ser konstigt ut. Han spelar handen som en tokig bluff. Med en 1,200-satsning på flopp skulle det krävas en checkhöjning på någon gata för att ge mig odds bra nog för att få in såsen. Skulle han checkhöja mig på flopp på en så torr bräda skulle jag ana ugglor på turn och framförallt på river.

En checkhöjning på flopp eller turn hade gett iväg handens styrka och han hade riskerat att inte få tillräckligt betalt med en stark hand (floppat tvåpar eller set). Framförallt hade han ha gett iväg sin hand då brädan inte presenterat några logiska drag varken på flopp eller turn. Skulle floppen leverera ett färg- eller stegdrag vore det betydligt svårare att sätta honom på en solid, färdig hand – framförallt om han checkhöjt stort. I sådant fall hade pengarna åkt in på turn (under förutsättning att ett ess till uppenbarat sig på turn).

Med blott ett ess ser jag inte varför han skulle leda in i mig eftersom chansen är stor att mitt ess är starkare. Med ett svagt ess borde han gå för en check-syn alternativt en checkhöjning för att åtminstone få lite värde samt info. Genom att satsa in i mig riskerar han att skrämma bort halvdöda händer. Glöm inte heller att knappen väntade efter mig på att agera. Att någon av oss skulle ha ett ess är definitivt sannolikt.

Med ett floppat tvåpar (A-3 eller A-9, ej 3-9) vet han att han kommer att få bra betalt om jag sitter på en hand som A-x. För att inte ge bort sin hands värde är det ett klokt spel att leda in i mig. Likaså med händer som 3-3 och 9-9.

Att leda ut floppen är ett första test huruvida jag har ett ess. Min floppsyn betyder ingenting, utan är ganska automatisk. Jag viker aldrig ett ess på floppen. Inte heller hade jag vikt K-K, Q-Q eller J-J för en floppkula. Jag behöver mer info.

Turn:

När någon leder in i en på en esshög bräda bör man dra öronen åt sig. Majoriteten spelade hade slickat sig om munnen när motspelaren leder in för 7,000 när ett andra ess uppenbarar sig. Turn ger mig lite mer information och är en bra språngbräda inför river. Även om han har mig slagen har jag ännu tio outs som kommer att få mig all-in på river (även om något eller några av dessa outs är döda, problemet är att jag inte vet vilka). Turnsynen är alltså 80-90% informativ för att se hur han agerar på river. Bluffar han så ”måste” han ge upp nu, för när jag synar turn bör han förstå att jag högst sannolikt har ett ess. Eftersom min preflophöjning kom från en relativt tidig position är det mest logiskt att det är ett högt ess. Jag vet att han är bra nog för att förstå att jag troligast har minst ett starkt ess. Att han själv har blott ett ess utesluter jag därmed. Han bör veta att han med A-J och A-Q överlag ligger under rejält om pengarna väl åker in. Han borde i sådant fall vara angelägen om mer info och pottkontroll innan han väljer att såsa.

Har jag J-J, Q-Q eller K-K får han inget värde från dessa händer eftersom jag kommer tvingas att vika tidigt. Har han en svag triss bör han förstå att han är ute på djupt vatten och högst troligen kommer att förlora en stor pott alternativt vinna en liten. Visst kan han ännu vara på bluffstigen, men det får river avslöja.

River:

När river kommer 10 för brädan A-A-10-9-3 stoppar han tveklöst in sina sista 18,000. Eftersom jag indikerat på såväl flopp och turn att jag har ett ess bör han vänta sig en snabb syn, åtminstone av alla starka ess. Starka ess är större delen av min sannolika range. Att jag skulle ha höjt med A-8 eller sämre pre från semitidig position vet jag att han utesluter. Att bluffa i hans skor på river är enligt min åsikt ett uselt spel, eftersom få starka ess någonsin kommer ha kurage att vika. När han ställer på river blir jag övertygad om att han definitivt vet om att jag har ett starkt ess. Hans orädsla inför de två essen måste alltså betyda att han har en väldigt stark hand redan från början, det vill säga A-9, A-3, 9-9 eller 3-3.

Dåliga spelare satsar sällan in i aggressorn med kvalitet utan hivar nästan uteslutande i tafatta försök att stjäla. Bra spelare kan leda in i preflopaggressorn med ett brett spektrum av händer för att sedan anpassa spelet på följande gator.

Översatsningen på flopp, följt av 7,000-satsningen på turn (i en pott på 6,100, det vill säga översatsning igen) mer eller mindre tvingar mig att syna hans 18,000-ställ på river. Det var planerat i minsta detalj, alltihop. Jag vet att jag är slagen. Eftersom han vet att jag har ett ess och att gemene spelare aldrig viker i min sits är en bluff utesluten. Han känner mig för lite för att veta min spelstil och måste anta att jag inte viker mitt ess på turn eller river. Ju mer jag analyserar situationen, desto mer övertygad blir jag om att det är en korrekt läggning. Bordet får tycka vad fan de vill.

(Under matpausen dag 2, när vi alla tilldelats nya bord sprang jag in i honom då han satt och grindade $25-blackjack. Vi pratade och frågade varandra om hur spelet gick. Han var faktiskt riktigt trevlig och vi snattrade en bra stund. Slutligen frågade jag honom vad han hade. ”9-9”, svarade han (för floppat set och turnad kåk). ”And I couldn’t believe my eyes when you mucked your big slick. I was so tilted.” Han berömde min läggning flerfaldigt och underströk att nio av tio spelade hade blixtsynat hans riverställ. Poker handlar lika mycket om att komma undan billigast möjligt med nästbästa handen som det gör att mjölka ut den sista kronan med vinnande händer.)

/DÖDARN

Min EPT-premiär för året blev en sorglig start vars vinande antimomentumkulor jag hoppas kunna ducka för i fortsättningen. Varför kunde det inte bli en likadan dag 1 som under PCA:n på Bahamas förra månaden? Ingen vore gladare än jag.

Bordet stank av fisk och gammal torsk men i själva verket var det en samling glupska ulvar förklädda i den mjukaste och till synes oskyldigaste av bomull. Mina första timmar kändes som en whiplash och värre men skulle dagen leverera. Dagens första eskapader kan du läsa om på min ComeOn-blogg, vilket du förstås gör redan nu, innan du läser vidare. Mmm, jag väntar. Se så, fiskyngel!

Det självgoda flinet suddades snart ut.

Med 28,000 danska EPT-pistoler i min stack får jag för andra gången ett par damer i min hand. De sitter bättre i mitt knä och tycks inte längre vara väl anpassade för mina nävar. Damerna har en tendens att vara förrädiska och falska som spinnande katter. Det har jag erfarit gång och igen och livet har lärt mig att inte lita på dem fullt ut. En endaste dam kan vara svårflirtad hon med, men som duo är de livsfarliga. UTG tycker sig visst vara stark nog att mucka gräl och säger 700 med 150-300-blinds och 25 i ante. Jag sitter i mittenposition och nöjer mig förstås inte med sådana skambud, utan säger 2,100. Lilla blinden kallsynar från tomma intet och UTG visar sig även han ha ruter i kroppen och synar. Floppen kommer Q-10-5 med två hjärter. Äntligen! Nu jävlar ska de blöda och det är min tur att sticka slaktkniven i halsen på de svinen. De checkar båda fram till mig, allt enligt boken. Det ligger 6,600 i potten.och jag börjar klura på optimal kontsatsning. Det är en perfekt bräda med många möjligheter. Såväl färg- som stegdrag och två höga kort. Nu ska det väl allt bli drag i luckan. Jag satsar 3,500, det vill säga strax mer än halvpott. Jag gillar min satsning. För det första ger den utrymme för moves från alla möjliga drag. För det andra ger den perfekta odds för semidöda händer (semidöda som i väldigt osannolika att vinna) som Q-X, 10-X, Q-10s, J-J, 10-10 eller 5-5. Mina marker hann inte landa på den beiga duken förrän båda deras händer låg i mucken. Hur är det möjligt med en sådan monsterflopp? Jag kunde inte be om en bättre flopp. På riktigt.

En stund senare duellerar två spelare. Den ena är bordets svaga länk, medan den andra är en uppenbar nätgrinder, och en påläst sådan. Floppen kommer två spader och det är action både på turn och river som båda levererar varsitt spader till för totalt fyra spader på brädan. Det ligger 15-20,000 i potten och ”länken” checkar till nätgrindern som ser ut som en massmördare bakom sina överstora solbrillor. Grindern satsar 5,000 och länken börjar muttra och skaka på huvudet. Pottoddsen är det knappast något fel på. Länken kläcker ur sig: ”I think you’re bluffing. Fold.” Good game, well played. Hans resonemang går inte riktigt hem. Om han misstänker att han är uppe mot en bluff och har någon form av showdown value borde det vara en enkel syn. Om han själv sitter med skit borde en checkhöjning vara på sin plats. Så lyder åtminstone min logik.

Ännu ett stegdrag får en prislapp. Jag betalar och missar med mil emellan. Stegdragen har varit dyra och olönsamma idag.

Det blir preflopkrig mellan norsken Harald Blåtand och grindern. Grindern får sista ordet när han fembetar före floppen. Efter en stunds betänketid synar norrmannen, till synes halvt motvilligt. Floppen kommer tre låga, något i stil med 2-3-10 med två spader. De båda checkar. Turn kommer en femma. De checkar igen. River är en nia och grindern leder ut med en ganska stor satsning. Blåtand tänker en stund och skickar sedan in några gula och en lila för syn och muckar omgående när den fembetande grindern viker upp 5-9 i spader. Galet bord!

 Inte mycket har hänt och jag har pendlat mellan 27,000 och 33,000 några gånger. Med ganska på pricken 30,000 får jag min första A-K, the big slicket. En tysk herre i 50-årsåldern höjer till 800 från mittenposition. Blindarna är 150-300 och 25 i ante. Det viks fram till mig i stora blinden och jag vill förstås få bort så mycket skithänder som möjligt och säger 2,300. Han synar utan en blink och floppen kommer. Q-Q-K utan färgdrag. Det ligger 4,750 i potten och jag leder ut för lite mer än halvpott; 2,500. Han synar bakom och turn kommer 4. Jag checkar för pottkontroll och han satsar 3,500. Nu blir handen intressant. Denna tysk har spelat ett underligt och irrationellt spel hittills. Tidigare värdesatsade han halvpott med 8-8 på såväl flopp, turn och river trots att det låg en tia som en kung på floppen. Ytterligare innan dess hade han visat upp flera konstiga händer följt av lika konstiga spel. Det ligger 13,250 i potten och det kostar 3,500 för att syna. Oddsen är helt enkelt för bra med tanke på hand range. Han kan lika gärna fula sig igen, som så många gånger förut. Jag synar och river kommer ett A. Esset skrämmer mig inte, för jag tror inte att han är galen nog att blåsa vidare med J-10 på turn med risk för en checkhöjning. Han sträcker sig omgående efter sina marker och satsar 7,500. Jag vet inte om jag ska tolka hans snabba satsning som styrka eller svaghet. Det ligger 24,250 i potten och det kostar mig 7,500 för syn. Tänkarmössan åker på. Risken att vara slagen är stor, det inser jag. Men pottoddsen gråter efter en syn. Att vika mot hans range och med de förföriska oddsen skulle kännas vekt. Många spelare föredrar dessutom att göra billiga bluffar eftersom de både ser mer trovärdiga ut samt eftersom de kommer billigt undan när de väl ertappas. Argumenten för en syn känns mer och mer självklara, även om jag sannolikt ligger under. Man vinner inga turneringar på att fjolla sig fram och om min hand står skulle det betyda ett rejält tillskott till stacken och jag vore uppe på drygt 46,000, en hyfsad bit över average. Detta hade förstås förbättrat mitt utgångsläge avsevärt och jag hade lagt ännu ett kattliv till min turneringsöverlevnad. Jag valde till slut att motvilligt syna  bara för att se hans K-Q flippas upp. Hur han ens orkar spela den efter en trebet pre begriper jag inte riktigt. Vad skulle han göra om floppen blott kom kunghög? Efter potten var jag skakad och tyckte att jag hade spelat handen dåligt. Men, med lite distans och analys ser jag inte hur jag skulle ha spelat den annorlunda rent spelteoretiskt. Att checka floppen skulle kännas svagt och han skulle troligt satsa halvpott ändå och jag skulle ge bort rollen som aggressor. Det tycker jag inte om. Det var min i särklass mest kritiska turneringshand och jag lyssnar gärna på era åsikter. Som en insiktsfull läsare på min ComeOn-blogg så väl uttryckte (citerandes ingen mindre än mästarnas mästare Tureniec) det kräver EPT:n i Köpenhamn en extra aggressiv approach om man vill ha en suck chans till framgång.

Med drygt 14,000 kvar hittar jag Q-J off några händer senare. Blindarna har stigit till 200-400 och 50 i ante. Jag höjer till 1,150 från sen positon. Samma tyskgubbe som förut synar från lilla blinden. Floppen kommer 5-5-6 med två ruter. Han checkar och jag satsar 2,500 i 3,350-potten, en lite större satsning direkt avsedd att göra potten ointressant för ej behöriga. Han synar. Turn kommer 3, inte i ruter. Han checkar igen. Det finns flera alternativ till vad han kan ha. Han kan mycket väl ha floatat floppen med nåt skit i syfte att stjäla kalaset om jag visar mig passiv. Att han ska ha träffat femman vore väl bra ironiskt. En sexa borde inte klara trycket från såväl en turn- och riversatsning. Och, ett färgdrag är mer eller mindre tvunget att ge vika på turn. Jag funderar en stund och kommer fram till att 3,500 är en bra turnsatsning. Synar han är jag beredd att ställa river för mina sista 7,000. Men gubben hade något annat i kikaren och svarade med att ställa. Förstås hade jag inget annat val än att ge vika, men jag undrar fortfarande vad fasen gubben hade.

Jag börjar tro att jag utvecklat någon form av nötallergi, för stålet kommer bra mycket mer sällan än jag anser skäligt. Lite rättvisa, tack. Nerhuggen och kort som en stubbe höjer jag med A-J off till 1,100. Stora blinden bråkar och slår om till 4,500. Nu måste någonting hända och jag måste ta en stand en gång för alla. Troligen ligger jag efter, men förhoppningsvis inte med mycket. Har han 10-10 eller lägre är mitt spel rättfärdigat då det redan ligger 1,750 i döda pengar. Dessvärre har han hittat något bra mycket bättre än så och flänger upp en K-K. Floppen kommer Q-J-x (och inte K-Q-x som jag sa i videointervjuerna). Turn och river blankade och guldet blev till sand. Brännhet. Jävla. Rykande. Sand.

/DÖD

Regga konto och skriv in LUX33 i bonusfältet så får du 33% rakeback och upp till 600 dollar i insättningsbonus! Tro mig, med 70% amerikaner är där bra värde.

Signaturen Jonas skrev i kommentarerna till Jens senaste blogg:

Att ni ens orkar dra upp detta med monopol,
Jag har själv spelat som pro de senaste 8 åren, aldrig brytt mig om någe Monopol, varför skulle jag göra det??
Jag spelar där det finns värde samt bra action, om det nu är på svs nordic eller Paf ..
Eftersom jag spelar på en väldigt hög nivå samt att det är mitt leverbröd, så skiter jag fullständigt om det spelas ett sm under svs regi eller unibets..

Jag dog en smula inombords när jag läste den kommentaren. Det handlar för fan inte om något SM hit eller dit, det handlar om Jonas rätt att överhuvud taget få spela på andra sajter än Svenska Spel. Ett proffs som har pokern som levebröd har all anledning att bry sig om monopolet. Jonas, vad händer med ditt liv om du en dag vaknar upp och inte kan spela på andra sajter än SvS? Jag gillar att bo i Sverige, men en sådan reglering skulle tvinga mig att flytta utomlands. Som singel har jag möjligheten att enkelt göra det, men det är inget jag eftersträvar.

Att folk är så pass intelligenta så de klarar av att spela på väldigt hög nivå samtidigt som de är korkade nog att inte ens bry sig om att se om sitt hus går inte ihop för mig. Jag ger helt enkelt upp mina ansträngningar att försöka förklara för er.

Att jag skulle hoppa av bloggen har varit klart en tid, jag har inte helt trivts med delar av sällskapet i blaskan. Frågan var bara när. Jag har suttit och funderat på vad min nästa blogg skulle handla om; Jag får inte skriva om min vardag på Paf, för då skriker vissa ”reklam!”. Att försvara förbundet har jag gett upp, och nu brast det för mig i monopoldebatten också. Jag vägrar skriva hyllningsbloggar kring spelskadade pokerungtuppar, och enbart feelgoodhistorier är inte min melodi. Nu känns det därför som en lagom tid att hoppa av det här Aftonbladetprojektet. Jag kommer troligen fortsätta blogga någon annanstans, eventuellt på Pokercampus eller kanske Spelapoker.se. Jag har fått några andra förfrågningar också, vi får helt enkelt se vart jag hamnar. Klart är i alla fall att jag vill skriva för de som bryr sig och har något mellan öronen, hellre en liten insatt publik än en stor trög massa.

Nästa vecka ska jag till Tallinn och hålla pokerkurs för Pafs nyuppstartade Estlandsteam. Jag passar på att flyga redan i mogon eftermiddag och fira min födelsedag på Tallinns casino med att spela lite Dealers Choice. Det är skandal att man måste åka flyg en timme för att få spela lite laglig Sökö, Omaha Hi/lo eller Crazy Pineapple. Men så är det i valfrihetens Sverige…

Nästa stora tävling blir Irish Open i påsk i Dublin. Jag har kvalat via Bet365, som vanligt spelar jag bara satelliter till livetävlingar. Som princip köper jag inte in mig direkt, om det inte är en väldigt speciell tävling. Irish Open är Europas näst äldsta pokertävling, bara Mörkpoker-SM är äldre, och det är definitivt Europas trevligaste tävling. Försök kvala ni med, Paf har satelliter på Diamondnätverket. Hoppas vi syns i Dublin!

Om ni tycker att Irish Open är för dyr så rekommenderar jag Skandinaviens trevligaste turnering i stället, Paf Poker Challenge som spelas på Åland 20-22 maj. Anmäl er i tid, det är max 200 spelare och det kommer bli fullt. Boka hotell i tid också, är ett bra tips, för hotell är en bristvara på Åland. Vi spelar satelliter i Spade-nätverket varje dag, med dagliga frirullar till lägsta nivån i satellitpyramiden. Vi kommer kvala totalt 50 spelare, så ni förstår att det är bra värde i dessa kval! Tyvärr får jag inte spela själv på Paf, annars hade jag försökt kvala själv.

Jag har också ett spännande projekt på gång, som inte har någonting med poker att göra. Tillsammans med ett par kompisar försöker vi få en stugförmedlingsverksamhet på fötter. Företaget gick dåligt förra året och vi har precis tagit över inkråmet och tänker försöka vända skutan 180 grader. Hör av er om ni vill hyra en stuga i sommar så kan jag säkert fixa någon rabatt!

Bridgen kommer nog ta en stor del av mitt liv framöver, hoppas jag. Fick en riktig nytändning förra veckan, och ser väldigt mycket fram emot kvällens match. Bridge är ett så mycket svårare spel än poker, mycket mer intellektuellt utmanande. Ni borde verkligen prova på det, ni skulle bli fast med en gång!

Inom bridgen räknas man som junior tills det år man fyller 25. Jag spelade extremt mycket bridge från det jag var 13 tills 25-årsdagen. Jag var något år äldre än mina lagkamrater, och vi var duktiga på den tiden. Jag räckte inte hela vägen till juniorlandslaget, men vi var de spelarna strax under som Martin de Knijff var tvugna att lura upp på läktaren, för att få sitt klippkort till landslaget. Martin var på den tiden Sveriges yngsta stormästare (tror han fortfarande har rekordet) så det var ingen lätt nöt för oss att rå på.

När jag blev senior så tappade jag mer eller mindre intresset för bridgen, samtidigt som KTH tog en hel del av mitt liv… och så pokern såklart. Jag var helt enkelt tvungen att lägga bridgevantarna på hyllan. Men i går så tog jag och gjorde en comeback. På femton år har jag inte spelat en enda bridgetävling, enbart lite ”cashgame” med vänner (kanske 50 givar om året). Jag var med andra ord rejält ringrostig!

Mitt inhopp var i en match i division fyra. Det betyder ganska låg standard, och trots att jag bjöd fel på en storslamsbricka så lyckades vi vinna med 18-12. Det hjälper att motståndarna bjuder lillslam i sang med tre nakna ess borta…

Storslamsbrickan var redan bricka tre vi spelade. Det här blir ren grekiska för er som inte kan bridge sedan tidigare, så hoppa i så fall över detta stycke: Partnern öppnade med en naturlig klöver, jag hade J3, AK9875, A, AKJT vilket är en riktig pråm och bjöd en hjärter. En spader från partnern, och eftersom vårt system har diskuterats vara ”naturligt med 14-16 sang och svaga tvåöppningar, 1430 Blackwood och 10-12 utspel” och absolut inget mer på deklarationen så tar jag till det enda knep jag har i verktygslådan: 4 NT som frågar efter ess. Partnern svarar fem spader (två ess och trumfdamen, dvs AKQ i spader). Nu vet jag att sju klöver är mer eller mindre uppkast, men jag har ju inte väntat 15 år på att bjuda en storslam med partnern som spelförare… Jag tömmer budlådan med 7 NT, och 12 sterila stick i stället för 14-15 stick i 7 klöver. Mycket själviskt och dåligt av mig. Men roligt, motståndarna kom nästan i saknöd…

Jag har också gjort en comeback från Ladbrokeskryssningen. Tre små ord: Bästa Semestern Någonsin! Fartyget vi åkte med var som jag tidigare skrivit Oasis of the Seas, världens största kryssningsfartyg. Den här videon kanske kan ge er ett litet smakprov varför jag tyckte det.

Jag måste erkänna att jag var lite skeptisk innan resan, trodde att det bara var för ”gamla blåhåriga tanter” men ack så fel jag hade. Själva kryssningen var verkligen underbar, att sedan inramningen med tre pokertävlingar var så lyckad gjorde ju inte saken sämre. Från minus fem grader i Sverige till 15-20 plus i Miami, Haiti och Mexico var ju inte heller det fel. Om Ladbrokes arrangerar någon liknande kryssning i framtiden är ni helt enklet dumma i huvudet om ni inte försöker kvala, det tänker i alla fall jag göra.

Martin de Knijff skriver en av sina sällsynta bloggar på PokerMagazine.se om mitt förra blogginlägg här på Aftonbladet. Man vet att man trampat på ett par ömma tår när Martin tar bladet från munnen, det sker ju så sällan annars. Texten kan ni läsa här… 

Eftersom Martin valde att inte kommentera i kommentarsfältet här på bloggen, utan på annat ställe, och inte heller hade vänligheten att länka hit i sin text, så anser jag mig inte tvungen att svara på alla frågor Martin ställer utan väljer att bara svara på en del. Det jag utelämnar får ni tolka som ni vill, kanske tycker jag att Martin har en poäng…

Martin skriver: Två bloggare jämförs sedan med Judas. Vem de förråt, eller mer konkret hur, framgår inte. 

Ola: Jag antar att Martin reagerar på mitt val av orden ”30 silverpenningar” som Judas skulle fått för att förråda Jesus. Liknelsen blir dock ännu mer träffande när man betänker att 30 silverpenningar var den dåtida kostnaden för en fullvuxen manlig slav. Martin är ursäktad för att han inte direkt förstår vilka personer som åsyftas, han är ju i Las Vegas och kanske inte har hängt med i debatten som följde efter att herrar Silow och Shah erkänt att de bloggat kring Monopol-SM mot betalning.

Martin skriver: Ett stort frågetecken kring Jan Helanders etik, moral och sanningshalt kan sedan sättas, efter citat ”det är inte roligt när vi numera tvingas lita på att Hellander ska vara ensamt sanningsvittne”. Jag kanske missförstod ordflödet? Vi får alltså nu lita på Jan Helander som ensamt sanningsvittne. Är det en bättre tolkning?

Ola:  Jag skriver att det ”inte är roligt när vi numera tvingas lita på att Helander ska vara ensamt sanningsvittne”.  Betoningen ska vara på ENSAMT. Det är inte Hattens blogg jag är orolig för. Som ryggamigalltid skriver i kommentarerna så har han gett SvS mycket skäll genom åren. Oron ligger i att övriga bloggare har visat sig kunna sälja texten i ett inlägg. Det är alltså ingen kritik mot Hatten, det är en kritik mot övriga. Läs om, läs rätt (även om jag kan hålla med om att det går att tolka på annat sätt, men den tolkningen ligger i läsarens mindset).

Martin skriver: William Thorson, Sebastian Blom och programledare Joakim Geigert sysslar däremot med acceptabel ”prostitution” enligt Brandborn. Citat ”Ska göra vad som är bäst för dom, de har inga skyldigheter mot andra än sig själva”. Jag kunde inte hålla med mindre. Som framgångsrika,  kända pokerspelare, tv-personligheter, medföljer ambassadörskap och ansvar.

Ola: Hoppla, jag som tyckte jag var snäll när jag skrev att de inte hade skyldigheter mot andra än sig själva. Martins ståndpunkt är riktigt förvånande. Martin, om du nu anser att William har ett större ansvar gentemot Pokersverige, hur kan du då inte protestera mot att han representerar den enda pokersajten i världen (vad jag vet) som skriver remissyttrande där IP-blockering av konkurrenter och blockerande av banktransaktioner är den enda vägen att gå. William har tidigare varit sponsrad av din egna sajt Martinspoker, av Betsson och av PokerStars. Nu är han ansikte utåt och talesman för en sajt som vill förbjuda de tidigare arbetsgivarna. Om det är som du säger Martin, att de har ett ansvar gentemot Pokersverige, så förstår jag inte hur det ansvaret går ihop med att vilja begränsa de svenska spelarnas möjligheter att spela på vilken sajt de behagar. Eller för den delen, som Aaron Axelsson beskriver så passande på sin hemsida, begränsa våra möjligheter att köpa glass utomlands – precis som norrmännen numera inte får köpa glass med sina bankkort i de flesta svenska kiosker!

Martin skriver: I övrigt är Svenska Pokerförbundet, såväl ordförande och vice ordförande, samt det man försökt åstadkomma, inget annat än en komplett fars i Brandborns ögon. 

Ola: Jag tycker nog att jag klagar på förbundet som sådant, inte på de personer som frivilligt och oavlönat arbetar i styrelsen. Jag var medvetet mycket noga med att inte nämna ordföranden vid namn – jag har den största respekt för Murat – för att verkligen peka på det i mina ögon olämpliga i att just pokerförbundet satt i tv-studion.
Jag kan dock egentligen hålla med om din kritik mot mig, jag skulle gett sjutton i att nämna förbundet i samband med web-tv i och med att Turken nog sitter där i egenskap av chefredaktör för Pokermagazine och inte i egenskap av förbundsordförande. Men sådana sammanblandningar sker dock tyvärr när vederbörande sitter på många stolar. Jag kan inte göra mer än att be om ursäkt och hoppas att Turken tar emot den. Men håll med om att det var en snygg övergång till mitt ”skitkastande” mot Axelsson. Under min semesterresa hade Axelsson tydligen ju bloggat om att jag drog i trådar för att kuppa bort den sittande styrelsen, vilket jag ville kommentera. Inget kan vara mer falskt. Jag har lekt med tanken att starta en kompletterande rörelse enbart för livespelare, men absolut inte kuppa bort nuvarande styrelsen i Svepof. En gång får räcka.

Martin skriver: I gammal god pokerskribent sed, är det en massa tyckande och raljerande utan konkreta exempel på vad som gjorts fel. Än värre är bristen på konstruktiv kritik och förslag på vad man borde ha gjort.

Ola: Jag har genom åren givit en Herrans massa förslag, jag har varit aktiv med motioner på årsmötet och jag var drivande när den sittande styrelsen valdes in. Jag har varit med hela tiden sedan förbundets födelse på Klubben för massa år sedan. Jag har jobbat oavlönat åt förbundet med att ta fram exempelvis reglerna för livespel och har hela tiden funnits tillgänglig som bollplank för de olika styrelserna genom åren. Att jag inte just i bloggen ger konkreta exempel på vad som gjorts fel eller nya förslag på vad man borde gjort beror helt enkelt på att jag som sagt gett upp.
Martin, om du bara tar och letar det allra minsta så kommer du hitta massor med förslag / konstruktiv kritik som jag gett genom åren. Se förra blogginlägget som mitt officiella yttrande, dvs att jag nu inte ens tänker försöka mer, och det är en ren reaktion på Axelssons uthängning av mig som ”kuppgeneral”.  

Jag har genom åren varit en av förbundets största förkämpar, har alltid skrivit att vi behöver ett förbund och liknande, och att SM ska tillhöra spelarna (genom förbundet) och inte staten. Men nu har jag gett upp den bagen, för att parafrasera en känd bloggare. Orsaken till detta stavas Axelsson.

(Edit: Jag kommer givetvis inte heller att försöka motarbeta förbundet. Svepof är numera en icke-fråga för mig, varken positivt eller negativt).

Äntligen lite semester, nu drar jag på en kryssningsresa. Oasis by the Sea är världens näst största kryssningsfartyg, som får Ålandsbåtarna att likna finnjollar. Systerfartyget Allure of the Seas är fem millimeter längre, tydligen var det prestigetävling mellan kaptenerna om ven som skulle ratta världens största kryssningsfartyg.

Jag flyger med Virgin Atlantic från London till Miami, och sedan tuffar vi runt i Mellanamerika i en vecka. Det är Ladbrokes pokertävling jag ska besöka, vann paketet för nästan ett år sedan i en nätsatellit. Tre pokertävlingar är inplanerade, och ett par strandhugg. Hemflyget blir med United till Chicago, och sedan SAS över Atlanten. Med alla flygpoäng jag lyckats grinda ihop över åren har jag lyckats få uppgradering för mig och mitt resesällskap till Upper Class på ditvägen och business på hemvägen över Atlanten. En riktig nötresa med andra ord.

Vi hörs igen i februari. 

Så blev Viktor Blom till slut bekräftad vara Isildur1 (eller tvärt om)…

Vilket antiklimax, på något sätt. Hade det inte varit bättre att låta Viktor spela alla EPTer och liknande, men utan Starslogga, och hålla ”myten vid liv”? Alla visste vem han var tidigare, men utan att fått det 100% bekräftat. Numera är han bara en av dussintalet proffs i stallet.

Konstigt också att Stars vill förknippas med en spelare med uppenbara spelberoendeproblem. Grabben behöver vård, inte mer ”ära och berömmelse”.

Forumprofilen Allen Kessler på fyran har fått en låt gjord till sin ”ära”. Strålande! 

Lyrics/Concept: Dr. Spaceman
Music/Vocals/Production: DRybes
Growl: The M.F.
Music Composed by: The Who
Inspiration: Allen ”Chainsaw” Kessler

Lyrics:

He’s crawling up the Vegas strip,
Bald and pasty, not too hip,
Now he’s sitting in his bed,
Complaining in a tourney thread.

Chainsaw the Spider
Chainsaw the Spider

He’s at the MGM today,
For $30 free slot play,
Tonight he’s going to the V,
Where he gets buffets for free.

Chainsaw the Spider
Chainsaw the Spider

Mincash, mincash
Mincash, mincash
Foldy, foldy, foldy, foldy
Foldy, foldy, foldy, foldy

He attracts the real hot chicks,
By playing in the 8-game mix,
They just can’t resist the charms,
Of his sticky spider arms.

Chainsaw the Spider
Chainsaw the Spider

Mincash, mincash
Mincash, mincash
Foldy, foldy, foldy, foldy
Foldy, foldy, foldy, foldy

If your blinds go up too fast,
He will whine on Pokercast,
The payout structure must be right,
Or you’ll be spider food tonight.

Chainsaw the Spider
Chainsaw the Spider

Dybban konstaterade i går på att jag skrivit fyra reklaminlägg på raken. Här kommer ett femte: Vi har denna morgon beslutat att vi kommer att skänka motsvarande summa pengar till ett välgörande ändamål som den högst placerade Paf spelaren i Pokerfinnkampen drar in under helgens turnering. Vi hade tänkt att låta våra kunder/läsare bestämma det välgörande ändamålet. Så skjut på med vart du vill att vi ska skänka eventuella pengar i kommentarerna, så ska jag föra det vidare till de som räknar slantarna. Pokerfinnkampen börjar på fredag, så deadline är någon gång på fredag kväll.

Hur kunde våra förfäder föresten flytta upp hit till Norden? Hur kallt var det inte på vintrarna utan element och tätade fönster? Jag har en pokerkryssning bokad i januari från Miami och söderut under en vecka. Gissa om jag är glad för det, jag vill verkligen bort från Sverige just nu.