Dagens utmaning: Vilken del av hjärnan ska få vinna?

Sprang semesterns första mil igår! I regnet förvisso, men med hav, skog och hagar att njuta av. Efter sex km, vilket är min komfortabla zon, började jag känna mig riktigt nervös! Eftersom jag visste att jag inte tänkte sluta här. Jag skulle göra milen oavsett vad. Och genast började jag ge mig själv anledningar att stanna. Så här lät det i huvudet i några km när jag hade dragit upp farten, vinden piskade i ansiktet och jag gärna hade pausat en stund…:

Det här är inte bra för knäna!

Det luktar bajs! (tång)

Det regnar ju!

Spela roll!

Men jag höll mitt löfte till mig själv och som vanligt så känns det fantastiskt! Att pumpa ut sig tills man nästan stupar är som att födas på nytt!

Ständigt denna tennismatch i huvudet… Vem vinner matchen i ditt huvud idag?