Ibland grämer jag mig för att jag aldrig satsat på en sport fullt ut. Eller att jag inte haft möjlighet då det inte funnits klubbar eller tränare för det jag ville hålla på med i lilla Jormvattnet där jag växte upp. Jag har verkligen drivkraften och en envis liten tävlingsdjävul på axeln så jag skulle kunna bli bra.

I morse hade jag tänkt springa lite ”lugnare 1000-ingar”, mest för att tiden går snabbare när jag delar upp milen i kilometrar. Men lugnt blev det inte och jag sprang milen på 45,55 minuter i skönt duggregn – kan inte låta bli att tävla mot mig själv.

Jag började löpträna redan som 7-åring då jag och andra barn i byn tränade inför skidsäsongen och intresset har bara vuxit. Vissa perioder har jag sprungit mer, andra mindre och kortare uppehåll (t.ex. då jag koncentrerat mig på muskelbygge eller runt graviditeter), men jag har alltid tagit upp mitt stora intresse.

Rita och måla är en annan hobby och idag har jag rensat lite bland prylar från förr. Hittade den här teckningen jag gjort som känns som en klockren illustration av mig in action.

Luften är så mycket friskare här i fjällen och kanske var det den som gav mig kraft att springa milen postgravidrekordsnabbt. Pressade mig till 46 minuter men så var jag också kräkfärdig då jag kom upp för backen till mina föräldrars gård. 

Jag var nära att ge upp och mesa ner tempot efter 7 km, men så tänkte jag – ”va fan! Har jag kämpat med farten i 7 km är det lika bra att ta de sista 3 också. Det enda jobbiga jag gör idag!”.

Tjejmilen är målet och att springa snabbare än för 4 år sen då jag kom runt på 43 minuter. Jag tror det kan gå om jag fortsätter vara ”obekväm” under löpträningen. Kroppen har krafter långt över vårt eget medvetande.

Under löpturen suddades allt det vackra runt omkring mig ut, men nu efteråt kan jag njuta destu mer. Allt blommar och är så levande här.

Gårdagens avslutning och perfekt uppladdning för backintervallerna jag strax ska ut och kötta på – glass i stora lass och filmen ”En gång i Phuket”. Skålen med körsbär är mannens som valde det nyttiga filmgodiset, men oftast är det tvärtom hemma hos oss. Inför hård träning är det dock riktigt bra med påfylld energi och just glass är något som funkar för mig.

12 backintervaller är planen för idag. Nu är det snabbhet i löpningen jag vill träna inför Tjejmilen för Plan Sverige och då är intervaller i olika former oslagbart.

Filmen? Okompliserad och rolig men med så bra skådespelare hade jag högre förväntningar. Helt klart sevärd i alla fall och p.g.a. romatik och skratt får den hela  :++++:

Efter morgonens gratulationer tag jag med mig tvillingarna ut på en åktur i vår Chariot CX2 så att Hugo ostört kunde bygga Star Wars-Lego med pappa och Hampus. Och för att jag var sugen på att testa vagnen en längre sträcka efter att den fått vila en månad nu efter operationen.

Kryssande mellan kungens fårs bajs och ilskna änder på Djurgården under 11 km i lugnt tempo – längsta rundan med vagnen hittills. Gjorde flera stopp för lägeskontroll av de små och de kändes lagom varma, hade bra solskydd som jag lätt fällde ner och somnade efter en stund.

Chariot CX2 rullade fint och är så stabil att man lätt kan skjuta den en bit framför sig för att sen springa ikapp – perfekta intervaller! Men jag känner att bålen får jobba mycket mer vid vagnlöpning, speciellt vid frånskjut, så jag spar vagnintervaller ett tag till. 

Vill du veta mer om Chariot CX2? Här kan du läsa min tidigare utvärdering.

I helgen och måndags provsprang jag vår nya Chariot CX2 – syskonvagnen som andas kvalité och som jag ser fram emot att springa mycket mycket med framöver. Dessutom blir den perfekt att fästa bakom cykel när tvillingarna börjar på förskolan som ligger en bit bort, på vinterna kan man dra den efter längdskidor med speciella skidor till, det finns en anordning att fästa på för att dra den bakom sig vid vandring eller för att låta hunden dra. Alla sporttokiga föräldrars dröm som även finns för ett barn (Chariot CX1).

Utvärdering

Löpvänlighet:  :+++++:  

• Stora luftpumpade hjul som rullar lätt och gör åkturen så ”skumpfri” som möjligt för barnen. Dessutom rullar de rakt så du kan lätt släppa och veta att den inte svänger av sig själv.
• Sköna vadderade/gummi- handtag där du kan växla grepp på fem olika sätt. Skönt att växla för att inte bli statiskt trött i armar/axlar.
• Stabil. Vagnen väger lite, men allt material är av hög kvalité – ingen skraltig vagn som ramlar ihop under löprundan.
• Handbroms om du springer för fort 🙂
• Rullar fantastiskt lätt. Trots att jag hade ca 20 kg i vagnen kunde jag springa långa sträckor utan att ta i det minsta med överkroppen. Ett finger och ibland lät jag vagnen rulla själv och jag kunde springa lite bakom.

Barnvänlighet:  :+++++:

• Sitter bra. Det finns tillhörande insats så att riktigt små bebisar kan ligga. En sådan äger inte jag, men mina 1-åringar sitter ändå skönt och kan luta huvudet mot de vadderade säkerhetsbältena.
• Säker – bälten både över axlar och runt midjan. Vill du köra bara ett barn i en CX2 finns även bälte i mitten av sätet.
• Gott om plats för dem att sitta och rymligt vid fötterna (där jag just nu kan lasta matkassar m.m.).
• Bra med stora fönster att titta ut ur och ändå få skydd för sol (bilden ovan), vind med lufthål (bilden nere till vänster) och regn (bilden nere till höger).

Hur den funkar att cykla med har jag inte hunnit testa, men det kommer. Skidor äger jag dock inga till vagnen, men kan tänka mig att det är ett perfekt sätt att få med sig små barn vid turåkning.

Några  :-:

• Pris: 9650 kr (utan tillbehör) för en CX2, 8695-10225 kr för en CX1. Ganska mycket för en vagn som inte lämpar sig för ”vardagliga” aktiviteter.
  
• Stor. Vagnen är ju en syskonvagn (finns även för ett barn – Chariot CX) och främst till för att springa/cykla med, men för egen del vill jag gärna kunna kombinera löpningen med t.ex. matshopping. Dock svårt att komma in i flera dörrar.
• Förvaring. Saknar en korg el. liknande under/bakom vagnen att lägga grejer i. Det finns en liten väska att spänna fast och en ”inbyggd” där bak, men den hade jag svårt att få i/ur grejer. Bra stor utfällbar korg där bak att lägga grejer i (hittade den lite sent). Plus även här alltså.

Men som sagt – det ÄR ingen ”vardagsvagn” utan en för sportiga aktiviteter och där är den svårslagen med sina variationsmöjligheter, kvalité och funktion – värd sitt pris! Jag kan inte ge den ett annat totalt betyg än (av 5 möjliga):  :+++++:

Att utsätta sig för en så här stor prövning och klara den, dessutom på ett så bra sätt, känns STORT! Det är svårt att beskriva känslan, men jag är så otroligt nöjd, lycklig och ödmjuk inför livet. Samtidigt lite chockad över att kroppen verkligen klarar av utmaningar som denna.

Inte för en sekund höll regnet uppe och ibland blåste det så att jag höll på att ramla. Men kroppsligt stämde allt! Benen nästan svävade fram första milen, magen funkade perfekt (stannade bara och kissade en gång) och jag hade gott om energi hela loppet. Fyllde på med sportdryck ca 5 gånger + min egen medhavda dryck. Förkylningen påverkade mig inte heller. Tror allt snor rann ut längs vägen 🙂

Värst var det efter 20 km – över Gärdet, som även är min ”hatsträcka” i vanlig fall när jag springer min tur runt Djurgårdskanalen. Där stod vinden som en vägg med piskande regn i ansiktet. Men då – Jonas och barnen stod precis där jag behövde dem som mest och av ren kärlek fick jag ny gnista och kraft. Min tanke ”jag vill hem fortast möjligt till min fina familj”, så det var bara att springa vidare.

Efter 3 mil kom smärtan i låren, men energin var långt ifrån slut och med ”bara” 12 km kvar sköt jag undan tankarna på det onda och focuserade på publiken. Jag var nära till tårar – underbara människor som tagit sig ut i rusket för att heja på oss galningar. Och plötsligt närmade sig Stadion, benen sprang av sig själva och jag var i MÅL.

3.40 visade min klocka och jag är toknöjd trots lite miss i starten. Råkade trampa över startlinjen så tidtagningen på chippet startade så efter ett par minuters snack med en arrangör sprang jag med första gruppen. Hamnade längst bak och fick jaga ikapp 3.45-farthållaren jag tänkt springa med – klantigt!

Nu har jag äntligen fått upp värmen efter en lång dusch, te, proteindryck och banan. Man och barn är på kalas vilket är jätteskönt, för nu vill jag bara samla mig och njuta av tystnade. Sen blir det myskväll med hämtmat.

STORT TACK alla grymma ni som peppat mig att nå ett av mitt livs stora mål. Ni har en stor del i resultatet. LOVE ♥

Detta är ett skämt! Kan förutsättningarna bli sämre? Om mindre än en timme ska jag springa längre än jag någonsin gjort, är fortfarande lite småsnorig (dock inte halsont, men jag VET att jag är knäpp och borde hoppa – går dock inte nu), det stormar och regnar tennisbollstora droppar och jag har knappt haft tid att tänka med fyra barn att föda (kanske bra?).

MEN jag är en seg rackare som du vet och bryter inte loppet om det inte är fysiskt omöjligt att springa. Pannben har jag i alla fall och ”what does´nt kill you makes you stronger”!

”Mara kallades åtminstone förr en känsla av kvävning, beklämning eller tryckande tyngd över bröstet, som uppkommer i sömnen. Den medför ofta ett häftigt uppvaknande med ängslan och oro. Orsakerna kan vara många, ibland allvarliga, såsom hjärtsjukdomar, matsmältningsrubbningar, men ibland kan symptomet vara rent stressrelaterat.

Ordet har också givit upphov till uttrycket mardröm för hemska drömmar.”

Fakta: Wikipedia.

Ok. Då var det dax att hoppa på cyklen, dyka in i ”mardrömmen” och sen är det bara att springa 🙂

Nerverna svajar och jag har svårt att koncentrera mig på annat än Asics Stockholm Marathon i morgon. Har bakat kladdkaka till slutladdningen ikväll och lagt fram kläder. Riktigt svårt att veta hur man ska klä sig för att vara ute och springa ca 4 timmar i regn och blåst.

Löpproffset Anders Szalkai har här gjort en intervju med råd om hur du ska klä dig. Han rekommenderar långa tajts, en funktions-t-shirt med zip över bröstet (att öppna upp om du blir för varm), en långärmad tröja/jacka så nära inpå starten som möjligt (eller hela rundan) och gärna keps/mössa på huvudet och ev. vantar.

Jag själv har två alternativ på överkroppskläder beroende på hur det ser ut i morgon:

Alternativ 1 (vid över 8°): 

• Funktions-t-shirt – Under Armour
• Löpjacka med luftigt innerfoder – Adidas

Alternativ 2 (vid under 8°):

• Långärmad underställströja – Kari Traa
• Tunn löpjacka – Nike

Övrig outfit som jag bestämt ska ha:

• Funktionstrosor – Röhnisch
• Sport-bh – Casall
• Kompressionstajts – Röhnisch
• Långa kompressionsstrumpor – Gococo
• Skor – Asics Gel Kayano (vågar inte ta mina nya)
• Keps – Asics Stockholm Marathon
• Vätskebälte – ska fylla med sportdryck och snytpapper
• GPS/puls-klocka – Garmin Forerunner 210

Sen fick man ju med en svamp och i startkitet. Antar att den är för att suga upp regnet så det kan ju vara praktiskt..

Sista löppasset är nu sprunget och sista kolhydraterna förmodligen förbrukade. Gissa om dagens frukost smakade bra (bilder på hela dagens laddning senare idag eller i morgon).

Det kändes bra och jag sprang först ca 6 km med vagnen till MiniSats öppnade och fortsatte sen 4 km på löpbandet. Bara skön njutfart för att spara benen. De två övriga kilometrarna står för ryckig småjogg med cyklande storbarn till förskolan (utan tidtagning) – kanonbra vardagsmotion.

Varför jag har två klockor? Min Suunto visar bara pulsen och Nike+ SportBandet visar distansen. Fördelen med Nike+ mot min Garmin Forerunner-klocka med GPS är att den funkar även inomhus då den inte går på satelit utan lilla fotsensorn på skon.

Nu till saken du kanske klickade in här för – en bra coreövning med rotation. Jag brukar nästan alltid avsluta min pass med plankor eller andra bra coreövningar och här är en ganska svår en. Så svår att jag inte hann dra in magen och få upp fötterna innan kamerans självutlösare fotade, men här är en beskrivning:

1. Sätt dig stadigt på bollen, hitta kontakt med de inre magmusklerna (din core) genom att dra in naveln mot ryggraden. 
2. Böj armarna i 90° som på bilden, men börja med att titta rakt fram.
3. Testa om du kan hålla balansen och sitta på bollen utan fötterna i golvet.
4. Försök sen vrida åt en sida i taget med bibehållen stark core och fötterna lyfta från golvet. Fuska och sätt i en tå om det är för svårt – det viktigaste är att magen är stark.

Jag under backloppet Stockholms Brantaste. Kort och brant till skillnad mot Maran, men lika jobbigt?

Nu är det bara en vecka kvar till Asics Stockholm Marathon och jag är både nervös, lite rädd och längtar. Eftersom jag missade pressträffen på Löplabbet har jag läst på marathon.se om hur jag bäst lägger upp träning och kost sista veckorna. Jag känner min kropp och tror mig veta hur jag ska ladda, men då det är ett extremt tufft lopp vill jag ändå ha lite koll.

Här är några bra tips de två sista veckorna före Marathon: 

• Sista långpasset ca 13 dagar före loppet, men om du missat många långpass under våren kan du med fördel lägga in ett extra långpass (snäppet kortare än det längsta du sprungit) med en vecka kvar till loppet.
• Ett lättare snabbdistanspass en vecka kvar till loppet.
• Lättare kvalitativa pass de sista 12 dagarna, t.ex. ett lättare kort backpass som ger spänst och känsla till steget eller ett kortare intervallpass i flytfart.
• Dra ner på träningen fram mot maran genom kortare pass framför att lägga in många vilodagar. Har  du tränat regelbundet fram mot maran är det bäst att du behåller träningsrytm och känslan men lättare och kortare pass än normalt.
• En vanlig ”enkel laddning” kan du göra genom att träna mindre de sista dagarna och samtidigt äta extra kolhydratrik kost.
• En annan laddningsformel kan vara att innan ”påfyllnad” av kolhydrater tömma kroppen på kolhydrater. Tömningen medför vissa risker, då det kan vara ökad risk för infektioner, men den kan också ge båden en fysiologisk och mental kick i laddningen. Startar med att under tisdagen innan ASCIS Stockholm Marathon äta mindre kolhydrat rik kost samtidigt som du tränar ett lättare fartpass, som då tömmer musklerna på kolhydrater. Efter en natt utan kolhydrater kan du inleda morgonen med en lätt jogg, för att tömma ett snäpp till innan sen själva inlagringen av nya kolhydrater startar. Äte sen extra kolhydrater under onsdag till fredag via extra mellanmål, eller kanske något kolhydrattillskott. Under slutladdningen mot maran kan man gärna äta lite mindre fiberrik kost och sen även berika sitt intag med lite extra salt. Saltet behövs det lite extra av då vi kommer svettas ut mycket salt under maratonloppet. Viktigt också att man ser till att dricka bra under kolhydrat laddningen då kolhydraterna binder vätska.
• Under tävlingsdagen ska laddningen vara klar, men en bra och beprövad frukost behövs men även här gärna med lite mindre fibrer så magen inte behöver jobba med det under loppet. Ett lättsmält mellanmål på förmiddagen någon timme innan start kan vara bra, så man inte blir hungrig. Man kan även dricka lite sportdryck på förmiddagen men det är bra om man har en sportdrycksfri period timmarna innan start så blodsockret inte åker upp och ner.
• Ha ett upplägg kläder förberett för alla väder. 

Fakta: marathon.se

Förresten är mitt nya namn Micaela Gyllerström och startnummret 15094 om du vill följa mig under Maran. Stackars Micaela som skadat sig och därför sålde sin startplats till mig,har också en fin träningsblogg om du vill få inspiration. Jag är glad att få göra jobbet åt just henne 🙂