Arkiv för tagg lacuna coil

- Sida 1 av 1

Blogg the night (FGIF, pt 4)

av Mattias Kling

Jag brukar, något raljant, avrunda alla dessa fredagsinlägg med att konstatera att det snart är jul. Men nu ligger det också snart någon sanningshalt i det fastslåendet, då vi denna vecka har gått in på själva upploppet fram till den så kallade dopparedagen.

Om tio dagar smäller det. Vilket också innebär att musikbranschen går in i helgvila, för att uppstå på allvar först i mitten/slutet av januari.

Jag kan därmed inte med säkerhet fastslå, men jag anar ändå att det här är det sista inlägget av dylik karaktär på ungefär en månad. Eftersom ambitionen är att spana in det nya och fräscha så kommer det troligtvis inte att presenteras något sådant bland skinkaglasyr, nyårsraketer och baksmällor.

Förtrösta emellertid inte. Det här är ingen utväg, utan snarare bara en andningspaus. Som i och för sig inte är av det sämre slaget.

Just i dag kan vi nämligen ägna fredagskvällen åt att granska nya promotionsnuttar med Rammstein, Lacuna Coil, Hour 13, Mutiny Within, Krisiun, Black Veil Brides, Hollywood Undeads Clown-regisserade klipp till låten ”We are”, finska Code For Silence samt Infernal Tenebra.

Och som extra bonus just i dag har jag spetsat glöggen med ett liveklipp där klassiska crossoverbandet Wehrmacht gästas på scen av Napalm Deaths Mark ”Barney” Greenway och Mitch Harris, en studiorapport från inspelningarna av Cult Of Lunas kommande fullängdare ”Vertikal”, textvideor från Rotten Sound och Buckcherry, ett nytt smakprov från kommande Voivod-skivan ”Target earth” samt ännu en livelåt från Metallicas ”Quebec magnetic”-dvd.

Det får vara nog för den här veckans förnöjsamheter i journalistikens värld. Nu tar jag helg och tänkte ägna kvällen åt att rensa artärerna på lite redaktionsfrustration med ett gympass. Sånt som på sitt sätt renar själ och stärker inre harmoni.

Kom ihåg – snart är det jul. På fullaste allvar.

Bow down before the blogg court (Veckans viktigaste, pt 4)

av Mattias Kling

VECKANS SKIVOR

Grand Supreme Blood Court: Bow down before the blood court (Century Media/EMI)

Med en uppställning som nästan solidariskt delas av folk med tidigare eller nuvarande koppling till Asphyx och Hail Of Bullets är det inte så chockerande att det låter ganska mycket som Asphyx. Och Hail Of Bullets. Aningen oundvikligt då det är just sandpappersstrupen Martin Van Drunen som står för den vokala insatsen. Debutresan är ändå en väldigt hörvärd upplevelse för den som uppskattar death metal i sin mest grundläggande form.

A Life Once Lost: Ecstatic trance (Season Of Mist/Sound Pollution)

En gång i tiden spelade Philadelphiacombon (inga ostiga skämt här, tack) metalcore enligt ganska så nittiotalistiskt snitt. Nu är det emellertid annat ljud i skällan, och färska utgåvan låter lika mycket Meshuggah som den spårar upp såväl Kraftwerk som King Crimson på ett sätt som får alla djentladdade Youtubefenomen att framstå som de polyrytmiskt låsta nykomlingar de faktiskt är. ”Ecstatic trance” känns som en hagelsvärm av intryck som avlossas rakt i ditt ansikte.

AC/DC: Live at River Plate (Sony)

Skivbolaget slår sig för bröstet över att det här är ramalamacombons första liveplatta på 20 år – en något överentusiastisk ställning, med tanke på att det här egentligen är ljudfilen till den sedan i maj förra året tillgängliga konsertdokumentationen med samma namn. I alla fall, är du endast så avlägset bekant med bröderna Young och deras rifftastiska boogiekompisar vet du vad som vankas här. Något som jag beskrev likt följande, i min :++++:-recension av dvd-utgåvan den 13 maj förra året:

”Välkänt och betryggande – men samtidigt så pilskt levererat att det mest hela tiden pirrar i kroppen som om det vore första gången.

Och med en låtuppställning som denna finns det också få svackor. Antalet nummer från ’Black ice’ har bantats ner till förmån för avsevärt mer laddade ’Let there be rock’-spåret ’Dog eat dog’. Annars är det samma stringenta innehåll från ’Rock ’n’ roll train’ till den där avrundande riffsaluten. Den bästa och brunstigaste rock som någonsin har klätts i skoluniform och spelat ändlösa gitarrsolon iförd endast sammetsshorts.

Sådan är musiken. Överjävligt kåttajt och framförd med en exakthet som imponerar. Och detta framlagt inför en överexalterad publik som sjunger med i riffen, bränner av nödraketer och går lös som om en morgondag vore otänkbar.”

Strife: Witness a rebirth (Holy Roar/6131/Border)

Elva år i studioträda förpliktigar. Det finns liksom en förväntan som oundvikligen fästs vid brytandet av en lång paus, eller en comeback om du så tycker. Inför återfödelsen har hardcoretruppen tagit fasta på detta och spänner musklerna med orubbligt självförtroende. Produktionen svarar Terror-meriterade Nick Jett för, bakom trummorna återfinns ingen mindre än Iggor Cavalera (ex-Sepultura, Cavalera Conspiracy), medan såväl Billy Gaziadei (Biohazard) som Scott Vogel (Terror) och Mark Rizzo (Soulfly) alla bidrar med sina kunskaper på gästpositioner. En pigg återfödelse – som du får läsa mer om i Close-Up #147, där jag vecklar ut mina intryck till en hel recension.

Aeon: Aeon’s black (Metal Blade/Border)

Östersundstruppen har sedan 1990-talets sista år manglat Floridaminnande death metal med ett resultat som tillfredsställer. Vilket även kan sägas om fjärdegiven, som på ett väldigt kompetent manér blandar tidiga Morbid Angel med Deicide och väldigt antikristna texter. Ett måste för dig som saknar de dagar då David Vincent ännu inte hade börjat klä sig i tajta PVC-tröjor och Glen Benton hävdade att han skulle ta sig själv av daga när han fyllde 33 (som en parantes kan här nämnas att han i juni i år kunde blåsa ut 45 ljus på tårtan).

VECKANS KONSERTER

Cradle Of Filth + God Seed + Rotting Christ (Klubben, Stockholm, 13/11)

Det lär vankas en afton med grandios black-anstruken skräckmetal med skarpa hörntänder. Och en vokal insats som skär igenom märg och ben. Så som det blir när Danne Smuts (även känd som Dani Filth) och hans gossar står på scen, något som brukar vara en ganska så plågsam erfarenhet för öronen. Desto mer intressant är då tidigare blogguppmärksammade God Seed, där forna Gorgoroth-duon Gaahl och King Ov Hell fortsätter på det diaboliska spår som kunde följas på nyss avtäckta debutskivan ”I begin”. Extra mörker åt aftonen skänker även grekiska Rotting Christ samt Darkend. Det här blir också enda möjligheten att se paketet i Sverige, då framträdandet i Göteborg som var aviserat till i kväll ställdes in på grund av bristande intresse.

Lacuna Coil (Göta Källare, Stockholm, 13/11)

Om ovan nämnda mörkerpaket är aningen för skrämmande för din smak är det bara att hoppa av gröna linjen söderut några hållplatser före Gullmarsplan i morgon kväll. Där håller nämligen det italienska FM-goth-bandet en desto mer lättlyssnad föreställning, anförd av sångarduon Cristina Scabbia och Andrea Ferro. Själv ställer jag mig tämligen likgiltig till dess yttring, men efter att ha haft mage att ge senaste albumet ”Dark adrenaline” godkända :++: i detta forum och därmed också bemött en sedvanligt inflammerad invektivvals via mejl så finns det tydligen folk där ute som anser att just det här är Milanos främsta bidrag till mänskligheten sedan AC Milan och Alfa Romero.

Electric Boys (Bryggarsalen, Stockholm, 16/11)

Länge var den västra delen av Vasastan, området jag kallar ”hemmavid” i den kungliga huvudstaden, en vit fläck på hårdrockskartan. Så som det blev när mytomspunna konsertlokalen Studion (där jag strax efter uppflytt till Stockholm såg alla från Misfits till Social Distortion, Sick Of It All och Moonspell) tvingades packa ih0p i enlighet med den marknadsekonomiska principen att rensa innerstan på allt som är kul medelst chockhöjda hyror. I höst har det dock blivit ändring på den fronten, i och med Ludde Lindströms återuppväckande av legendariska Kool Kat som under 1980- och 1990-talet. Efter en premiärkväll med Metal Allstars (The Poodles-Kicken, Europe-Jompa med flera) är det på fredag dags för groovus maximus med Sveriges mest funkadeliska band, som värmer upp på hemmaplan inför en Englandsturné som drar igång den 29 november.

Witchcraft (Debaser Slussen, Stockholm, 17/11)

Det är tydligen inte bara jag som har lagt mig platt inför ”Legend”, Örebrogruppens första fullängdare på fem år. Sedan releasen i slutet av september har plattan inte bara kunnat hysta in betyget fem av sex möjliga i Gaffa, åtta av tio hos Metalcentral och en halv pinne högre resultat i respekterade Metal Forces. Det är en konsekvent hyllningstsunami som är väldigt befogad och rättvis – och som gör att gruppen nu har förväntningar på sig när den nu ämnar framföra det färska materialet live. Upp till bevis blir det på Debasers mindre Södermalmsanläggning nu på lördag. Förbandet kallar sig Blues Pills och går att provlyssna på bland annat här.

Dillinger Escape Plan-Greg: Därför är det fel att sno musik

av Mattias Kling

Ännu tolv år efter Metallicas attack mot Napster (och i förlängningen dem som gillar deras musik) fortsätter illegal nedladdning att vara en väldigt het potatis i musikbranschen.

Hur man ska komma till rätta med detta gissel (om man nu väljer att se företeelsen på sånt sätt) skiljer sig lite åt. Tidigare har jag skrivit om att Century Media i USA lämnat in stämningsansökningar mot personer som har fildelat album med Iced Earth och Lacuna Coil, vilket så klart är ett offensivt sätt. Eller så kan man låta politiker fila på lagar som i förlängningen riskerar att inskränka yttrandefriheten.

Eller så kan man göra som Greg Puciato, krallig sångare i eklektiska matematikmetalcombon The Dillinger Escape plan – och helt enkelt förklara, utan pekpinnar, hur det drabbar en enskild artist på längre nivå om folk slutar köpa deras plattor.

Inlägget är gjort efter att ett fan (hen påstår att hen själv i alla fall betalar för gruppens plattor) frågat om man kan lindra sitt samvete genom att kompensationsköpa en t-shirt om man har tjuvat gruppens musik.

Så här svarar muskelknippet (jag väljer att återge inlägget på originalspråk, så att inga nyanser försvinner i översättningen):

”Hey I took this pair of shoes for free but it’s cool ’cause I bought a coat right?

Do whatever you want … but the root is the music. THAT’s the most important … not a shirt. They are separate. We’re not forcing anyone to buy our music or our shirts. If you want one, that’s separate from the other. Nobody’s doing us a favor by buying our shirt after they took our album. We’re not artists pandering on the side of the street hoping for someone’s ’charity’. This is what we spend our LIVES doing, we spend MONTHS recording and up to a year writing. Ethically, taking it for free is always wrong … even if you’re massive … but when you’re not a household Walmart name as a band…it hurts particularly more because every album is a greater sized fraction of the total. If people want ’alternative’ art, or smaller scenes, genres, or bands to be able to exist at a professional level of quality, they should treat them professionally and  intellectual property with the same respect as tangible property. 

As a listener it just doesn’t even make sense anymore to download music for free if digital is the way you wanna go. It’s way faster and more convenient to get it from Itunes or as a direct download from the artist, the prices are way lower than CD’s were in the past and you don’t have to pay shipping or drive to go and get it. If you don’t care about ’owning’ the MP3’s, then use Spotify or something. There’s just really no excuse for bankrupting a scene or band you’re into anymore. If people care about the art that they like existing, then this attitude is important to adopt across the board.”

Åsikter väl värda att tänka på och ta i beaktning.

Dillinger Escape Plan befinner sig just nu i studion och jobbar på en ny fullängdare, sin första sedan ”Option paralysis” (2010). Vare sig preliminärt releasedatum eller tänkt titel har presenterats ännu.

Iced Earth slår tillbaka mot sitt skivbolag

av Mattias Kling
Jon Shaffer, andra från vänster, är synbart putt på sitt skivbolag.

Som tidigare under veckan har rapporterats av bland andra Spin, North Jersey och Classic Rock har skivbolaget Century Media stämt 7 000 fildelare i USA för att illegalt ha spridit Lacuna Coils ”Dark adrenaline” och Iced Earths ”Dystopia” via BitTorrent-teknik.

Målet sägs vara att få de utpekade personerna – vars IP-adresser finns med i stämningsansökan i Hackensack, New Jersey, men vars identiteter än så länge hålls dolda bakom aliaset ”John Doe” – att gå med på en uppgörelse i stället för att riskera att tvingas betala svindlande 170 000 dollar (strax över en miljon kronor) per låt som de olagligen har distribuerat.

Ett inte helt ovanligt drag för ett affärsdrivande bolag, kan tyckas. Men ändå ett utspel som får en av de indragna artisterna, Iced Earths Jon Shaffer, att se rött.

– Det är viktigt att poängtera att vi inte kände till det här och vi har tyvärr heller inte blivit tillfrågade på förhand, kommenterar gitarristen enligt Blabbermouth.

– Lika mycket som vi inser att skivbolagen får allt svårare att sälja musik känner vi att det här är ett felriktat slag, och vill förvissa fansen om att vi inte hade godkänt (stämningen) om vi hade blivit tillfrågade.

Shaffer passar också på att hänvisa till att gruppen har försökt anpassa sig till det nya branschklimatet genom att göra sin musik tillgänglig via lagliga streamingtjänster likt Spotify och genom att ”turnera arslet av sig”.

I ett liknande fall tidigare i år försökte Nuclear Blast stämma personer som hade fildelat All Shall Perishs senaste album ”This is where it ends”. Den rättsprocessen lades emellertid ned efter att gruppen i fråga protesterat vilt mot häxjakten på deras ”fans”.

Här går det att lyssna på ”Dark adrenaline” och ”Dystopia”. Helt lagligt, ganska så gratis – och utan risk för att få en stämningsansökan upptryckt i Mumindalen.

Lacuna Coil ställer in

av Mattias Kling
Lacuna Coil

Tji gothromantisk nymetal på Göta Källare i kväll alltså.

Den italienska ensemblen har med kortaste möjliga varsel ställt in sitt framträdande i huvudstaden och uppger ”personliga skäl” som orsak.

Köpa biljetter återlöses av Eventim på respektive inköpsställe senast den 17 mars.

Lacuna Coil till Sverige

av Mattias Kling
Lacuna Coil

Vi har tidigare sett dem här tillsammans med bland andra Bullet For My Valentine, men i februari gör Lacuna Coil ett eget framträdande på Göta Källares scen i Stockholm. Satt datum är den 17 februari, och biljetterna släpps på onsdag den 4 november.

Senaste skivsläppet från den internationellt mycket gångbara italienska ensemblen heter ”Shallow life” är producerat av Don Gilmoure (Linkin Park, Good Charlotte och så vidare), något som inte imponerade på undertecknad. Ett plus blev betyget i Aftonbladet i april.

Får se om gruppen – anledd av frontduon Cristina Scabbia/Andrea Ferro – gör sig bättre med scengolv under fötterna.

Sida 1 av 1
at the gates Cd recensioner death metal europe festival getaway rock gästblogg hårdrock in flames iron maiden metal metallica motörhead punk Rock slayer spotify sweden rock thrash metal tävling
  • Tjänstgörande nöjesredaktör: Linn Elmervik
  • Nöjeschef: Andreas Hansson
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Karin Schmidt Hellsing, Michael Poromaa, Lotta Folcker
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB