Just som denna så smått tokiga metalsommar redan kändes uppskruvad till max kommer beskedet som drar åt nitbältet ytterligare.
Och de rykten som har florerat i metalvärlden det senaste året visar sig stämma.
Thrashens fantastiska fyra – Metallica, Slayer, Megadeth och Anthrax – gör Sverige i sommar.
Den 3 juli gör dunderkvartetten gemensam sak på Ullevi i Göteborg. Det vill säga, bara två kvällar efter att Iron Maiden har uppträtt på samma arena. Och blott två veckor efter att Metaltown (med dragnamn som System Of A Down, Volbeat, Avenged Sevenfold och At The Gates) har invigt sin nya festivalplats på Göteborg Galopp.
Det är mycket nu?
Det är väl bara ett så kallat mellannamn med extra riffgrädde på toppen.
Men samtidigt kändes det oundvikligt att turnépaketet (som gjorde några utvalda spelningar i Europa förra året) i år skulle kunna missa Sverige. Och med detta morgonbesked finns det nog ingen utväg:
Det är bara att skrota vårt landsnamn och ansöka inträde i världssamfundet som Metalnation.
Biljetterna till rumlarfesten släpps på måndag den 7 mars klockan 09.00 via bland andra Live Nation på webben samt Ticnet (077-170 70 70) och Got Event Biljett Scandinavium (031-81 10 20).
Så ställ klockan. Och gör dig redo för en rejäl laddning metal upp i rumpan den första söndagen i juli.
Halleluja. Eller, ett ”praise hell Satan” kan man ju också utbrista i. För det kan verka som att julstämningen gör även den mest skeptiske en smula givmild.
Men så måste vi ju också fira ett av veckans trevligaste besked: nämligen att Slayer gör ett huvudstadsbesök tillsammans med Megadeth den 19 mars nästa år.
Och vad är bättre då än att jag bjuder tre bloggläsare på varsitt finfint ex av senaste albumet ”World painted blood”? Inte mycket, skulle jag påstå.
I alla fall. Så är det. En styck supertung thrash-cd kan bli din. Och det enda du behöver göra är att mejla mig på mattias.kling@aftonbladet.se senast på annandagen så skickar tomtefan ut vinsten snabbare än du hinner säga ”lägg ägg i Kerry Kings skägg”. Viktigt dock – du måste uppge din postadress för att kunna vara med i utlottningen. Så enkelt är det, ingen adress – ingen cd.
Som extra underhållning i väntan på ”Karl Bertil Jonssons julafton” (SVT1, 19.00) är det bara att spana in nedanstående Youtubeklipp. Väntar på att grannarna här i Vasastan ska inspireras av detta till nästa år.
Även årets uppstickarfestival, Getaway Rock i Gävle, påminner om att det nästa år blir metal och mysigt häng vid Gasklockorna. I dag släpps biljetterna till 2011 års upplaga, som kommer att hållas 7–9 juli.
Efter debutsuccén i somras har festivalen omgärdats av rykten om en expansion av episka proportioner (det mest verklighetsfrämmande var att området skulle utökas till 40 000 besökare och att Iron Maiden var tilltänkta headliners), men detta slår generalen Tomas Jernberg effektivt hål på.
– Vi kommer öka servicenivån ytterligare ett snäpp och vi kommer fortsätta i samma anda artistmässigt. I övrigt kommer besökarna att känna igen sig, säger han.
– Vi vill fortsätta erbjuda en tung och relevant line-up, och vill bygga Getaway Rock till ett årligen återkommande evenemang att räkna med. Vi ser med stor spänning fram emot 2011, där vi är övertygade om att infria de förväntningar som finns på oss.
De första banden till festivalens 2011-uppställning presenteras den 28 oktober. I år toppades spelschemat av Megadeth, Motörhead och Slash.
Biljetter, de första 1 000 säljs till det rabatterade priset på 1 000 kronor styck – finns till salu här.
Med tanke på de senaste veckornas härjande på diverse festivaler så har jag inte heller lagt upp de då aktuella recensionsalstren här som sig bör.
Det blir det bättring på nu, då tre veckors texter publicerade i Nöjesbladet (där ni självklart läser anmälningarna bäst varje fredag) presenteras nedan. Beklagar dröjsmålet, men jag har haft viktigare saker i huvudet. Eller bara varit lat. Välj själv – vilken anledning som helst kanske duger lika gott.
Men, what the heck. Vi kör väl då?
Publicerad den 11 juni:
+++
The Gaslight Anthem
American slang
Side One Dummy/Bonnier Amigo
ROCK Enligt Norstedts senaste transatlantiska ordlexikon är The Gaslight Anthem synonymt med besjälad punk ’n’ roll, en definition som stämmer. På tredje fullängdaren framstår Brian Fallon och pojkarna än mer som ett halstatuerat alternativ till svenska Moneybrother, med lika mycket soul som Bruce Springsteen insprängt mellan New Jersey-jordiga tonfasader. Därmed märks få revolutionerande avsteg från den linje som stakades ut med utmärkta föregångaren ”The ’59 sound”, utan det som görs är stringent och kvalificerat. Men tyvärr känns låtarna denna gång inte så genombra som man kan önska.
Bästa spår: ”Orphans”.
Publicerad den 18 juni:
++
Ozzy Osbourne
Scream
Epic/Sony
HÅRDROCK I det minutkorta avrundningsnumret låter det som om han är redo att sluta pärmarna om den turbulenta karriären.
”For all these years you’ve stood by me/God bless/I love you all”, sjunger Ozzy i något som lika mycket kan tolkas likt ett offentligt avsked som en kärleksbetygelse. Som om han vore helt till freds med att en gång för alla retirera bakom portarna till sin Beverly Hills-villa och lägga tillvaron som älskvärd metalpajas bakom sig.
Vid 61 års ålder är detta knappast någon revolutionerande inställning. Och inte helt ogrundad.
För på det elfte riktiga studioalbumet (en uppsjö samlingar och liveutgåvor naturligtvis borträknade) är det svårt att hitta någon egentlig glöd och närvaro i den forne Black Sabbath-sångarens tilltal. I stället gömmer han sig bakom en hårt digitaliserad ljudbild där rösten i exempelvis ”Let it die” är väldigt effektmarinerad och där den kyligt maskinella ljudbilden ofta för tankarna till nittotalstypiska akter som White Zombie. Nykomlingen Gus G (Firewind med flera) får gott om utrymme att spritsa fingerfärdighet över felfritt Pro Tools-strama ljudmattor och soundet är så lyxigt att man som lyssnare nästan förleds att bortse från hur bleka många av melodierna är.
De stunder som verkligen, även efter envisa innötningsförsök, biter sig kvar är därför lätträknade. Till dessa hör ”Iron man”-passningen ”Soul sucker”, ”Latimer’s mercy” eller Beatles-inspiererade ”Time”, medan många andra stycken låter salt men smakar maräng.
Problemet ligger alltså inte i att ”Scream” vill framstå som ett fräscht och modernt hårdrocksalbum.
Det tvivelaktiga beror i stället på att det har så svårt att lyckas med uppgiften. När alltför stor vikt ägnas åt ytan i stället för dess låtmässiga djup blir det lite som att sätta en flådig Bentleykaross på en besiktningsunderkänd Toyotastomme. Exteriören är fortfarande iögonfallande, men kör du ut på motorvägen så riskerar du att tappa hela avgassystemet.
Tillåt mig tjuta – det här får inte vara vägs ände.
BÄSTA SPÅR: Melodier som verkligen spräcker huden är få, men ”Life won’t wait” är en av dem. Brännande arenarock med förvånansvärt avslappnade gitarrer i versen.
VISSTE DU ATT… Gitarristen Gus G egentligen heter Kostas Karamitoroudis och under åren 1999–2002 kunde kalla Göteborg för sitt hem? Det egna bandet Firewind släpper skivan ”Days of defiance” i höst.
LYSSNA HELLRE PÅ… ”Blizzard of Ozz” (1980). En fullträff – inte bara på grund av Randy Rhoads vansinnigt begåvade gitarrinsats utan även för att låtarna med få undantag är mästerliga. Se dock till att få tag på originalversionen, på den nu tillgängliga utgåvan är bas och trummor nyinspelade av Rob Trujillo (Metallica) och Mike Bordin (Faith No More).
Publicerade den 25 juni:
++
Danzig
Dethred sabaoth
AFM/Sound Pollution
METAL Enligt en känd sanning blir Fan själv blir lite religiös på äldre dagar. Det stämmer emellertid inte på hårdrocksvärldens egna Evil Elvis, även han alltmer framstår som en blekare kopia av sig själv. Bara lite tröttare och en smula mer gnällig. Vad som på förhand har kallats en kreativ återgång till guldåren i skarven 80/90-tal stämmer bara delvis. Och då främst som beskrivande andra albumhalvan, där vi hittar dramatiska stycken likt ”Mother”-parafrasen ”Deth red moon” och ”Pyre of souls”-duon. Samtidigt är produktionen så demoluddig och skrovlig att helhetsintrycket snarare blir det av ett hafsverk än en ny formtopp.
Bästa spår: ”Deth red moon”.
ÅTERBLICKEN: MEGADETH
Som Danko Jones valde att uttrycka det: En t-shirt med ordet megadöd felstavat dömer bäraren till ett liv av ”Star trek”, grabbfester och kroniskt runkande.
Men, vem behöver köttsligt umgänge när man kan lägga all sin energi på en riktig thrashutlösning i stället?
Som exempelvis ”Rust in peace”.
NÄR? 24 september, 1990.
VAR? Kalifornien, USA.
VARFÖR? Frontmannen och gruppens enda konstant Dave Mustaine hade ett nyss avslutat tolvstegsprogram i ryggen när han rekryterade trummisen Nick Menza och gitarristen Marty Friedman och började jobba på Megadeths fjärde studiomacka.
Att nykterheten inte var bestående vet alla, men den då 28-årige ledaren lyckades ändå tillsammans med Mike Clink (Guns N’ Roses med flera) få ihop en skiva som än i dag förbluffar i sin snillrika komposition.
Från den inledande diatriben ”Holy wars… punishment is due” till den avrundande riffcykeln ”Rust in peace… Polaris” är det här liksom ett album som är gjort som en helhet. Och som därför gör sig väldigt bra att framföras som just en helhet.
Och… just det. Det är precis vad gruppen, nu även med då aktuelle basisten Dave Ellefson i sättningen, gör under headlinespelningarna på den nu pågående turnén.
Om två veckor står ensemblen som inte kan stava till megadöd på scen som ett av dragplåstren på färskingfestivalen Getaway Rock i Gävle.
Precis tillbaka från biografen i Tumba Folkets hus, en omgivning så o-thrash det kan bli, och kvällens visning av The big four live. Får säga att initiativet är fantastiskt, att kabla ut unika konserter så att folk även i Knäckebrödhult kan få se dem i något som i alla fall ska vara livesändning. Och med ett fett ljudsystem och stor skärm.
Det mesta funkade bra, förutom att ljudmixningen nedifrån Sofia, Bulgarien, knappast gjorde sig för en biosalong. Genomgående för alla band var att trummorna hamnade väldigt lågt i mixen och speciellt Slayer och Megadeth ofta lät grötigare än ett fat Ris à la Malta på julafton.
Men, det var ändå en unik afton. Inte nog med att thrashscenens åttiotalsgiganter turades om på scen – de tog även det historiska tillfället att stå på den. Samtidigt.
Som första extranummer på Metallicas set fick bandet sällskap av medlemmarna i Slayer, Anthrax och Megadeth i en förbrödrande version av Diamond Heads ”Am I evil?”. Med tanke på de hårda ord som har utbytts mellan grupperna – allt på ett eller annat sätt utgående från Megadeths Dave Mustaine – så var det en tjusig syn. Även om Kerry Kings synbara frånvaro tyder på att han inte har glömt gammal groll med, just det, Mustaine.
Nedan följer gruppernas spellistor på biosändningen. Och även ett snabbuppladdat klipp från ovan nämnda happening. Och tydligen var min uppladdning på Youtube så exklusiv att formidabla nyhetssajten Blabbermouth valde att länka till min muggiga iPhone-film. Ibland är snabbheten det som betyder något.
*update* Efter att detta blogginlägg publicerats så dök det upp ännu en Youtube-video, filmad från publikplats i Sofia. Jag slänger med den också då.
Som jag skrev för drygt ett dygn sedan så kommer Metallicas, Megadeths, Slayers och Anthrax gemensamma konsert på Sonisphere-festivalen i Sofia den 22 juni att sändas till biografer världen över.
Och bara några timmar efter att jag efterlyst info om svenska visningar så presenterar Folkets Hus och Parker just det. Med råge.
Nämnda konserter kommer nämnda datum att visas i ett 50-tal städer runt om i vårt avlånga land. Det innebär att det är första gången som metal livesänds till svenska biografer, efter att liknande arrangemang med bland andra David Bowie, Genesis och Robbie Williams har genomförts tidigare.
Biljetterna till Big Four Live släpps den 28 maj. För en lista på vilka städer och biografer som är aktuella, kolla in Folket Hus och Parkers hemsida.
Som många avundssjuka svenskar vet så kommer thrash metals heliga fyrklöver (Metallica, Megadeth, Slayer och Anthrax) att göra gemensam sak på valda festivaldatum i Europa.
I Sverige får vi nada av denna historiska sammankomst, utan det närmaste blir en halv tumme med Slayer och Anthrax på Sonisphere i Stockholm.
Plåster på såren? Kan faktiskt bli så.
Enligt sajten thebigfourlive.com så kommer bandens framträdanden från Bulgariens huvudstad Sofia den 22 juni att kablas ut live till valda biografer Europa över. Enligt sajten så är Sverige också med på sändningslistan, men inga ytterligare detaljer ges om biografer eller eventuell biljettbokning.
Det utmärkta huvudstadsbaserade metalgänget (kolla in senaste fullängdaren ”Dark hours” – nu) hamnar i höst i ytterst fint sällskap. Då publiceras nämligen kokboken ”Mosh potatoes – Recipes, anecdotes and mayhem from the heavyweights of heavy metal” (puh…) via Simon & Shuster.
Titeln är rätt svårtolkad, så det lär knappast råda någon tvekan om vad som ryms innanför pärmarna. Men förutom Lion’s Share kommer även folk som Zakk Wylde, Lita Ford, Rex Brown från Pantera/Down samt Mark Morton från Lamb Of God att dela med sig av sina läckerheter och historier. Bland de övriga amatörkockarna finns även medlemmar från bland andra Guns N’ Roses, Type O Negative, Anthrax, Megadeth, Testament, Queensrÿche, Dream Theater, Mudvayne – och Steel Panther, som lär läsarna att göra en dubbelmacka. Eller inte.
Den 30 november är satt som releasedag. Ni med Facebook kan gå med i författarens grupp här.
På tal om Lion’s Share så kan jag även meddela att gruppen framträder såväl på Rockweekend (Söderhamn 8–10 juli) samt på Gatufesten i Sundsvall den 8 juli. Dessutom frestar gruppen med en klubbspelning på Black city/S2 i Borlänge under Peace & Love-festivalen den 30 juni.
Det börjar bli allt svårare att hitta någon riktigt hållbar orsak att hålla sig ifrån Gävle helgen 8–10 juli.
Speciellt då festivalens nya värvningar, som offentliggörs om en timme, innefattar The Crown, DevilDriver, The Haunted, Raised Fist samt Refused/Step Forward-relaterade punkplutonen AC4.
Bland de nya bokningarna märks även Crazy Lixx, Snakestorm, Amy’s Ashes, Dreamland och Amaranthe. De får nämnda helg spelsällskap av bland andra Megadeth, Motörhead, Cavalera Conspiracy, Europe och Exodus.
Färska evenemanget Getaway Rock i Gävle 8–10 juli fortsätter att knyta till sig toppnamn. Som småsmarta säkert förstår av rubriken ovan så inkluderar de senaste kontrakteringarna den klassiska Bay Area-ensemblen Exodus samt världens genom tiderna bäst säljande dödstrupp Cannibal Corpse, som därmed gör bland andra Megadeth, Motörhead och Europe sällskap i området Gasklockorna.
Dessutom meddelades samtidigt att festivalen även bjuder på blandat godis i form av Therapy?, Jorn, Dark Tranquillity, Grand Magus, Adept, Degradead, Crescendolls, Surviving The Charade samt nyligen prisade Switch Opens.
Mer info och annat kollas förslagsvis upp på festivalens hemsida.
