När jag pratar om lycka med människor märker jag att många blandar ihop lycka med glädje. Det är lätt att tro att ett lyckligt liv är ett glatt liv som går ut på att maximera andelen positiva känslor och minimera andelen negativa. Men det stämmer inte. Vi har alla djupare behov än så och upplever därför en mening med utmaningar och växande, och känner tillfredsställelse när vi kan göra skillnad för andra och världen, även när det är krävande.

Att använda dina styrkor och ditt engagemang för syften som är större än dig själv ger en känsla av meningsfullhet som gör ditt liv lyckligare och mer tillfredsställande. Vi blir lyckligare att att hjälpa varandra än av att bara ta hand om oss själva, så dagens lyckostrategi är därför att välja något som du tycker är viktigt och meningsfullt och göra något stort eller litet för att bidra till det syftet. Det kan ske genom engagemang i till exempel en förening, dina eller andras barn, körsång, miljöarbete, fackliga uppdrag, ett politisk parti, djurrätt eller något annat som känns viktigt för dig.

Lämna gärna en kommentar om vad du gjorde och hur det kändes.

När du blir totalt uppslukad och engagerad i något ökar chansen för att du når det tillstånd som kallas flow. Mängder av studier visar att den typen av flowupplevelser ökar ditt välbefinnande ordentligt. Och bristen på dem får allvarliga konsekvenser – i en studie undersöktes vad som händer om man helt och hållet tar bort flowupplevelser från människors vardag och men den fick avbrytas efter bara några dagar eftersom deltagarna började må så dåligt och tom visa tecken på depression!!

Lyckligtvis hamnar vi spontant i flow då och då under dagen om vi inte förhindrar det, och genom att känna till hur flow uppstår kan du öka möjligheterna till flow ännu mer, till exempel på jobbet eller när du pluggar. Du både lär dig och presterar mycket bättre än vanligt i flow, plus att det får dig att må bra!

En av förutsättningarna för flow är att det råder balans mellan graden av utmaning i det du gör och din förmåga att klara av det. Är det för lätt blir du uttråkad och är det för svårt blir du stressad. Men när det finns balans, så att du måste anstränga dig precis på gränsen av din förmåga och har all din uppmärksamhet på det du gör, då kan du nå flow.

Det som händer vid en flowupplevelser är bland annat en känsla av att tiden upphör och att du har ett så totalt fokus på uppgiften att du liksom blir ett med den. Du upplever också en klarhet i vad du ska göra härnäst, har tillit till att du kommer klara det, känner ett lugn och upplever en inre motivation för upplevelsen. Du ägnar dig inte åt den för att uppnå något senare utan för att uppgiften är belöning i sig själv. Det finns inget utrymme för att undra hur det ska gå eller fundera på vad någon tycker eller hur det ser ut. Du är ett med aktiviteten.

Genom att medvetet ägna dig åt flowupplevelser kan du dra nytta av den lyckohöjande effekten. Prova idag! Det är helt individuellt vilka aktiviteter som försätter någon i flow så hitta något som känns engagerande just för dig. Kanske innebär det att göra något konstnärligt eller musikaliskt, att använda kroppen i någon utmanande aktivitet eller att skapa något. Julens pysslande kan ger dig utmärkta förutsättningar för keativa flowstunder om det är något som roar och utmanar dig.

Allt vackert, skönt och roligt i ditt liv finns där oavsett om du uppmärksammar det eller ej. Din förmåga att vara närvarande och njuta av det är därför en förutsättning för att du ska få tillgång till upplevelserna som finns där för dig.

Det är lätt att avfärda njutning som något syndigt eller att prioritera bort det till fördel för ”viktigare” saker, men att ge dig hän och skämma bort dina sinnen är två av de bästa sätten att njuta av livet menar lyckoforskarna.

Lyckoforskningen visar att bara några minuters aktiv njutning varje dag gör stor skillnad för välbefinnandet. Människor som tar sig tid att njuta av livet är inte bara lyckligare utan har också bättre självförtroende, är mer tillfredsställda än andra och till och med mindre deprimerade! Det häftiga är att du kan förhöja upplevelsen av ditt liv utan att ens förändra något i det bara genom att vara mer medveten om vikten av njutningen och njuta av helt vardagliga saker, som till exempel vacker musik.

Sätt dig ner, blunda och fokusera all din uppmärksamhet på hörselintrycken. Upplev musiken ögonblick för ögonblick. Var uppmärksam på nyanser, stämmor och skiftningar som du kanske inte tänkt på tidigare. Om du märker att du börjar tänka på något annat för du tillbaka uppmärksamheten till musiken och fortsätter.

Eller välj något annat i din vardag som du kan njuta mer av genom att vara närvarande och uppleva på det här sättet. Hur känns det egentligen att tvätta händerna? Hur smakar en pepparkaka eller din morgonlatte? Hur känns en kram? Hur doftar vintern? Hur ser färgskiftningarna på himlen ut en tidig vinterkväll?

Glädje smittar snabbt.

Men det gör ilska, irritation och dålig stämning också.

Vilka känslor sprider du idag?

”Om jag bara fick den där nya tjänsten, DÅ skulle jag bli lycklig.”

”När barnen börjat skolan, DÅ ska jag gå den där kursen.”

”När jag gått ner X kg, DÅ ska jag köpa kläder jag trivs i”.

”När sommaren kommer, DÅ ska jag njuta.”

”När projektet är klart…”

”När jag har en pojkvän…”

”När jag är klar med utbildningen/fått jobbet/har en bra lön/är chef/gått i pension…”

Du kommer alltid att ha fullt upp med att leva ditt liv. Som du säkert märkt blir det inte alls särskilt mycket lugnare inför semestern, under semestern, efter semestern, i höst, till jul, efter jul, nästa år, i vår eller när du fått högre lön, gått ner i vikt, byggt om verandan, flyttat eller köpt en båt.

Allt det där är yttre omständigheter som har väldigt liten påverkan på hur du mår och uppfattar livet. Det som spelar roll är inte hur du har det utan din förmåga att njuta av det du har, känna uppskattning och vara tacksam. Kan du inte njuta av det du har idag kommer du inte njuta av det du har i morgon heller. Det du har idag är det du drömde om igår!

Fortsätt gärna längta, sätta mål och drömma, för det är också viktigt och vi behöver alla känna att vi bidrar, utvecklas och rör oss framåt, men gör det också, inte istället för att njuta av det du redan har.

Häromveckan skrev jag om självmedkänsla. I grund och botten handlar det om att behandla dig själv med samma respekt och empati som alla andra människor, och vara medveten om när du inte gör det. I teorin kan det låta väldigt självklart men i praktiken är det inte alltid lika enkelt och det finns ofta många små saker man gör mot sig själv men inte mot andra.

Jag märkte för en tid sedan att varje gång jag gick förbi en spegel tittade jag med nollställd min och granskande blick på min kropp. Jag insåg att det är ju fruktansvärt otrevligt att bete sig så mot folk – inklusive mig själv – och bestämde mig för att sluta med det. Numera lyfter jag blicken och ser mig själv i ögonen istället.

Det är ett sätt att påminna mig om att jag är mer än min kropp. Jag är inte mina lår. Jag är inte min mage. Jag är så mycket mer än det som går att se i en spegel. Jag är en människa med drömmar, rädslor, erfarenheter, känslor, framgångar, misslyckanden, utmaningar, förhoppningar… Och när jag ser mig själv i ögonen påminns jag om det.

Med jämna mellanrum dyker den där kritiska blicken ändå upp igen. När jag upptäcker det går jag tillbaka till spegeln och ser mig själv i ögonen. Because I’m worth it, bokstavligt talat. Jag är värd att bli sedd i ögonen, att bli mött och respekterad. Precis som alla andra. För alla andra är ju också människor med drömmar, rädslor, erfarenheter, känslor, framgångar, misslyckanden, utmaningar, förhoppningar. Alla. Din chef, dina barn, den där störiga människan i facebooktråden, tjejen på reklampelaren, mannen som säljer blommor på torget, Kungen, Kim Kardashian och Blondinbella.

Det gör fantastiska saker med relationen till dig själv och till andra när du kan se världen med empatisk och medmänsklig blick. Prova att se dig själv och alla du möter idag i ögonen och känn skillnaden!

Jag skrev förra veckan om vänlighet som en väg till lycka hos både dig och andra. Något som kan vara lite lurigare är att komma ihåg att vara snäll mot sig själv också. Lyckligtvis växer intresset för och forskningen kring det som kallas för självmedkänsla. I somras bildades ett nytt forskningscenter kring medkänsla, empati och tillit vid Karolinska Institutet med Stefan Einhorn som en av initiativtagarna, och det forskas friskt på området både där och internationellt.

Jag läste nyligen boken Self Compassion – stop beating yourself up and leave insecurity behind av Kristin Neff, som är en av världens främsta forskare på självmedkänsla, och blev helt hänförd. Numera använder jag verktygen från boken så gott som dagligen för att ge mig själv stöd och empati. Det gör stor skillnad och jag har blivit betydligt snällare mot mig själv och dragit ner ordentligt på självkritiken!

Enligt Neff består självmedkänsla består tre delar:

1. Mindfulness (medveten närvaro)
För att kunna vara snäll mot dig själv behöver du vara medveten om när du inte är det, så att du kan bryta mönstret. Detta kräver medvetenhet om vad du tänker. Ofta märker vi nämligen inte ens att vi är elaka mot oss själva, eftersom vi identifierar oss mer med den delen av oss som tänker den elaka tanken än den delen som får höra den. Mindfullness och medvetenhet är nyckeln. Lyssna på dina tankar.

2. Vänlighet
Tänk och säg samma saker till dig själv när du mår dåligt som du gör till en vän som är ledsen. När man börjar lyssna på vad man egentligen säger till sig själv, särskilt på en dålig dag, är det lätt att bli chockad. Många säger saker till sig själva som de aldrig skulle säga till någon annan eftersom det vore fruktansvärt oförskämt och otrevligt. Ha istället empati med den delen av dig som har det jobbigt, utan att döma. Jag har märkt att bara det enkla att någon ser att jag har det jobbigt, även om denna någon är jag själv, gör stor skillnad. Att inse och acceptera att ”ja, just nu är jag arg/ledsen/kränkt/upprörd och det känns jobbigt” skapar utrymme för självmedkänsla. Det är självmedkänsla.

3. Medmänsklighet
Fel och brister är något som vi delar med alla andra människor. Alla gör bort sig, skäms, känner sig osäkra, dåliga och otillräckliga ibland. Det är något som förenar oss alla, ändå har de flesta inställningen att deras fel och brister är något som skiljer dem från andra människor, och försöker därför dölja dem. Det gör att vi gömmer helt mänskliga delar av oss själva och blir isolerade, istället för att se dem som en väg till gemenskap och kontakt. Våga berätta när du mår dåligt, för dig själv och för andra. Det river ner fasader och ni kan mötas på riktigt.

”Det är ingen konst att vara lycklig. Det är rätt enkelt” skrev Blondinbella på sin blogg igår.

Jag håller med. OM du vet hur man gör. Isabella ger några tips på bloggen, bland annat att undvika att oroa dig för saker du inte kan påverka, och att vara positiv. Helt sant såklart, men om man nu trots detta ändå oroar sig för saker man inte kan påverka räcker det inte att veta att man inte ”borde”. Det kan snarare ha rakt motsatt effekt. Vad som behövs är konkreta strategier för att bryta tankemönstret och grubbeltendenserna (och det kommer jag blogga om framöver).

Isabella skriver också att allt löser sig om du är positiv. I coachingsammanhang kallas det att ha ett möjlighetstänk, att fokusera på lösningar och möjligheter, istället för att stirra sig blind på problemet. Funkar finfint, men kräver också att man vet hur man gör. ”Var positiv” är en extremt otydlig instruktion jämfört med tex

– Skriv i 20 minuter om det bästa som skulle kunna hända
– Gör en lista på 5 saker du har lärt dig av det som hänt
– Brainstorma fram 10 saker du kan göra idag för att förbättra situationen

Att ta ansvar för sitt liv och hur man hanterar motgångar är också en bra grej som hon skriver om, men återigen är det inte att bara göra. Jag skrev häromdagen om optimisters och pessimisters olika förklaringsmodeller och det Isabella beskriver är ju en mycket optimistisk syn på livet som bygger på att hon litar på sin egen förmåga att göra skillnad och påverka. En person med en mer pessimistisk syn på sig själv och världen upplever inte att man är sin egen lyckas smed eller kan påverka livet i någon större utsträckning utan behöver lära sig att tänka på det sättet genom att öva.

Avslutningsvis tipsar Isabella om att största källan till lycka är tacksamhet och där kan jag bara hålla med henne – att uppskatta det man har och känna tacksamhet är en av de viktigaste grundstenarna i ett lyckligt liv. Är du inte tacksam för det du har kommer du sannolikt inte heller vara tacksam för det du får eftersom du är otränad i din förmåga att känna och uttrycka tacksamhet.

Jag blir alltid förbryllad av inställningen att en god gärning blir mindre god om du själv också mår bra av dem. ”Du skänker ju bara pengar för att du ska må bra själv”. Som om pengarna, eller handlingen skulle bli mindre värda av att man mår bra själv när man ger. Det låter ju helt bakvänt, två glada människor är väl alltid bättre än en? Jag blir dessutom betydligt hellre hjälpt av någon som mår bra av att hjälpa mig än någon som lider av det.

Enligt lyckoforskningen är vänlighet, hjälpsamhet eller random acts of kindness som det kallas också ett effektivt sätt att öka ditt välbefinnande. Vi är programmerade att tycka om att hjälpa varandra. Både du, den du hjälper och alla som får höra talas om hjälpsamheten mår bättre!

Kika på filmen och prova själv så förstår du varför.

Du har säkert märkt att hur andra mår smittar av sig på dig. Det motsatta gäller förstås också, hur du mår påverkar hur du beter dig och därmed hur andra uppfattar dig och beter sig tillbaka.

Sedan jag blev mer medveten om och började utveckla mina sociala färdigheter och mitt välbefinnande känns det som att hela världen har förändrats. Tack vare att jag gör det där lilla extra för att skapa god stämning i helt vardagliga situationer får jag så mycket tillbaka.

När någon har sin väska på en plats i tunnelbanan där man vill sitta verkar normen vara att stirra menande på väskan och personen alternativt sätta sig lite halvt PÅ väskan, vilket förstås är rätt otrevligt. Varför inte med ett leende fråga ”är det okej om jag sitter här?” istället? Så himla enkelt och plötsligt är ni två främlingar som hjälper varandra istället för att irritera varandra.

Att småprata lite, eller bara öka frekvensen av leenden och ögonkontakt i vardagen gör det betydligt lättare att ta sig fram i rusningstrafiken, du kommer få bättre service precis överallt och du ökar dina flirt- och nätverksmöjligheter markant.

En bonus är att om någon skulle ha en dålig dag eller bete sig illa har du en ”trevlighetsbuffert” från alla dina andra interaktioner så den där otrevliga personen blir ett undantag. Dessutom är det rätt svårt att bråka med någon som är trevlig och surkarten brukar ge upp rätt snabbt och ofta tom ändra inställning eftersom vi ju påverkas av varandra.

Prova idag att sprida lite extra god stämning? Ett hett tips är ögonkontakt, ett leende och ett tack till alla personer du möter idag som står bakom en kassadisk. Prova och märk skillnaden!