Bloggpaus på några dagar tack vare en liten flicka som kom till världen.

I dag var vi tillbaka på banan och följde de rödgrönas pressträff  om valplattformen framför tv:n. Några saker noterades.

– Stämningen när frågan släpptes fri var lätt aggressiv. Frågorna som ställdes och svaren som krävdes fram gav en känsla att det här inte alls var det heltäckande svaret från oppositionen som man väntat sig. Alternativt ett uttryck för att laget redan utsetts till förlorare och därmed kunde allt de sa  vändas mot dem. Det skulle vara Mona Sahlins dag men det kändes inte alls som det var det.

– Såväl de rödgröna som alliansen framhåller mer än gärna hur stora skillnaderna är dem emellan. Avgrundsdjup är klyftan mellan det samhälle de båda politiska blocken vill se. Eller inte. För oss vanliga dödliga kan det bli lätt förvirrat. De rödgröna vill sänka pensionärernas skatt  för 7,5 miljarder nästa år. Hokus pokus hittar alliansen ett par miljarder till och lovar samma sak. Alliansen föreslår sänkt restaurangmoms. Bra idé inser de rödgröna och föreslår – samma sak. De har också anammat samma, lite kryptiska språkbruk några veckor före valet. Förr hette det vallöften, kort och lättbegripligt. Nu heter det skarpa förslag å ena sidan, reformambitioner å andra. Detta för oss in på notering nummer tre.

– Vad är ett löfte och vad är bara en dröm om en bättre värld om ditten och datten först har infriats? Framför tv:n i dag orkade jag inte ens lyssna efter vad som var så kallade skara förslag och vad som hade en hel hop om omkring sig. Och hur ska väljarna veta när politikerna själva börjar blanda ihop begreppen? Hörde Fredrik Reinfeldt i Aktuellt förra veckan säga: ”Jag lovar nu skattesänkningar för 4,4 miljoner löntagare.” Gör du? Jag som trodde att just det förslaget bara handlade om en ambition.

Samlad, lugn men inte särskilt sprudlande. Så var Mona Sahlin i SVT:s partiledarutfrågning ikväll. Hon borde ha gett något klart besked i någon av de frågor där de rödgröna fortfarande är oense. Mest har de rödgrönas ”skatt på förmögna” diskuterats. Fyra miljarder ska in – oklart hur. Beskedet, för ett sådant kom faktiskt, var att vi får vänta i två år till på svaret om de fyra miljarderna. Sahlin tryckte på att frågan måste utredas ordentligt, i dialog med näringslivet. Det hon lovade var en begränsningsregel så att ”normala löntagare” i ”normala hus” inte ska drabbas. Vad som är ”normala hus” ska också utredas.

Två halva besked gavs i alla fall inför det gemensamma rödgröna valmanifestet som väntas inom kort: Sänkt tjänstemoms verkar inte vara uteslutet och ett slutdatum för svenskt militärt utträde ur Afghanistan kan det bli besked om.

Lite pinsamt var det att Sahlin inte kunde svara på frågan hur mycket de rödgröna vill höja dagersättningen i a-kassan till. Hon kunde inte heller tvärsäkert säga hur hög högsta dagersättningen är med nuvarande regler. Med tanke på att hon redan tidigt i rollen som S-ledare lovade 80 procent av lönen till fler arbetslösa borde hon ha bättre koll på de egna förslagen, kan man tycka.

Ibland är politiken ett lättlagt pussel. Det blev som redan konstaterat, reformambitioner kvar åt Moderaterna: sänkt inkomstskatt (i form av ett femte jobbskatteavdrag), högre gräns för statlig skatt och ytterligare sänkt skatt för landets pensionärer. Skattesänkarambitionen består av 24,7 miljarder där även sänkt restaurangmoms ingår. ”Vi är noga med orden”, sa Fredrik Reinfeldt från den direktsända presskonferensen i södra Stockholm. Reformambitioner, inte vallöften alltså. Ska bli intressant att se hur Mona Sahlin kommer att tackla ordvalen när hon är först ut i SVT:s partiledarutfrågning i kväll. Den senaste tiden har hon ju hävdat att allianspartierna tillsammans vill sänka skatter för nära 100 miljarder de kommande fyra åren. Nu säger verkligheten att det blir knappt 25 miljarder att kritisera. Sahlin gläds säkert ändå. Hon vill att valet ska handla om skattesänkningar mot välfärdssatsningar. I kväll kommer hon köra så det ryker på temat. Regeringens ambitioner lär i alla fall hon ta för sanningar.

I väntan på storken följde jag det hela från soffan.

I dag en milstolpe i 2010 års valrörelse: 11.16 tar alliansen tvärbanan från Gullmarsplan till Liljeholmen och Färgfabriken för att presentera valmanifestet. Där ska korten på bordet. Det mesta vet vi redan. Under veckan har framförallt ”regeringens små” fått sitt.

Sänkt skatt på pension och mer till äldreomsorgen till KD och Göran Hägglund. Pengar till företagen, en ny miljöbilspremie och ambitioner om sänkt restaurangmoms till Maud Olofsson och Centerpartiet. I går, på en kexfabrik i Västsverige fick slutligen Jan Björklund och Folkpartiet sina älskade lärlingsanställningar och andra satsningar för att skaffa jobb åt unga.

Det som ska presenteras i dag borde alltså vara Moderaternas del av kakan. En inte alltför avancerad gissning är att det kommer handla om sänkt inkomstskatt, höjd gräns för statlig skatt och ytterligare sänkt skatt till landets pensionärer – när ekonomin tillåter.

För alliansen har delat upp sina vallöften i två olika sorter: Skarpa förslag (som lärlingsjobb – eller var det en ambition? – företagssatsningar, bättre äldreomsorg och 2,5 miljarder i sänkt pensionärsskatt) och reformambitioner. De skarpa förslagen gäller för 2011 och kan, enligt Anders Borg, uppgå till 10 – 11 miljarder kronor. Flitiga kollegor har räknat ut att dessa miljarder redan gått åt. För Moderaterna återstår alltså bara reformambitioner. Miljarder som kan rulla om finanserna är på topp – och tidigast år 2012.

Men det passar kanske Fredrik Reinfeldt ganska bra. Tillsammans med Anders Borg vill ju han framstå som Sverigebäst i ansvarstagande för allas våra pengar. Och för att ingen ska missa budskapet nöjer man sig i dag inte med en partiledarträff i Liljeholmen. Några timmar senare håller just Anders Borg egen show i riksdagen där han sätter siffror och ger raka svar på regeringens valmanifest. Det känns som om det behövs. För det här med skarpa förslag och ambitioner är inte helt lätt att hålla isär. Hänger väljarna med?

De rödgröna tar tåget till Norrköping med klimatnyheter. Alliansen åker till Stockholmsförorten Rissne. På äldreboendet Solskiftet (där farmors cigarettetui en gång i tiden gömdes i köksskåpet för att inte hela stället skulle brinna ner) bryter Reinfeldt sitt präktiga löfte från Almedalen och lovar visst sänkt skatt nästa år, för pensionärerna.

I Östergötland säger Mona Sahlin att ”skillnaden är väldigt tydlig” fast alliansen nu vill sänka pensionärsskatten lika mycket som de rödgröna 2011. Mona Sahlin vill helt radera skatteklyftan mellan lön och pension, det lovar inte Reinfeldt men säger att klyftan saknar egenvärde. ”Vi vill hålla ihop Sverige”, säger Reinfeldt och låter nästan som en sosse.

I radioapparater över hela landet vill inte Thomas Bodström utsättas för frivilligt drogtest när han förstår att det betyder att kissa inför okänd kvinna på toalett. Dessutom har han en svettig skjorta.

”Märklig nyhetsvärdering”, tycker Bodström. Jätteroligt tycker alla vi andra fast vi säkert hade reagerat likadant.

Tidig morgon partiledarutfrågas Peter Eriksson i samma radio och tyckarna hör ett förhandlingsvilligt språkrör, en illvillig politisk chefredaktör tolkar allt som en vink åt alliansens håll – in worst case scenario.

Jag kollar in valstugor och provåker Stockholms nya spårvagn (fast jag är alldeles för gravid). Det står SS på konduktörens uniform och när vi passerar Norrmalmstorg talar Jan Björklund till nazismens och kommunismens offer.

I en valstuga vill en miljöpartist se fler clowner på äldreboenden och Moderaternas kommunikationschef Pär Henriksson springer fem kilometer i Hagaparken.

En dag i valrörelsen del 1 kan läsas här.

Det svarta kaffet i vrångstrupen i det sahlinska hemmet i morse? Enligt senaste Sifo leder alliansen med 7,6 procentenheter över de rödgröna (51,5% mot 43,9%. Mätningen gjordes 16-19/8).

Jag gick till historien och Sifos mätserie från sist, augusti 2006. Det såg nästan likadant ut. I den mätning som gjordes 14 – 17/8 2006 fick alliansen 51,6 procent mot de rödgrönas 44,5. En ledning med 7,1 procentenheter. Därefter planade den stora skillnaden ut. Redan i nästkommande augustimätning hade alliansens ledning krympt ihop till ynka 0,3 procentenheter. Valet vann alliansen sedan med ca 2 procentenheter.

Mycket kan ännu hända. Men det gäller att göra och säga rätt saker.

Hörde Mona Sahlin i SR:s ”God morgon världen”I morse. Hon pratade välfärd och hänvisade till hur Fredrik Reinfeldt och Anders Borg resonerade på temat långt före de nya Moderaternas tid. På samma sätt som hon i sitt sommartal citerade ur en bok skriven av Reinfeldt för en herrans massa år sedan. Reinfeldt skrev: ”Vi vill inte se ett samhälle där människor svälter, men i övrigt skall inga standardkrav skattefinansieras”.

Sahlins budskap: I dag uttrycker han sig annorlunda, men tycker i själva verket likadant.

Tror väljarna på det? Jag tror inte det. Det vore nog klokare av Mona Sahlin att angripa Fredrik Reinfeldt av i dag. Alla kan ju ändra sig och Reinfeldt verkar ha övertygat en stor del av väljarna om att det är just det han har gjort.

Valstugorna hade knappt hunnit invigas förrän storbråk drog i gång mellan huvudmotståndarna.

– Ren och skär lögn! utbrast en irriterad och upprörd Fredrik Reinfeldt om Socialdemokraternas nya kampanj där man räknat samman alla alliansförslag som finns om möjliga skattesänkningar nästa mandatperiod och kommit fram till summan 92,5 miljarder i sänkta skatter. Dessa mastiga skattesänkningen skulle, enligt (S), ske genom massuppsägningar i välfärden. Omkring 100 000 sjuksköterskor, lärare, poliser och andra samhällsbärare skulle få sparken. Hilfe! Skräckpropaganda när den är som… mest valfebrig.

Man kan faktiskt ha viss förståelse för Reinfeldts reaktion. För ingen tror väl på allvar att alla fyra allianspartier kommer att få igenom alla sina önskemål på skatteområdet de kommande fyra åren (lät snarare tvärtom när Anders Borg lekte Gunnar Sträng i går).

Men metoden att måla fan på väggen är vare sig särskilt ny eller särskilt röd. Den som minns hösten för ett år sedan kanske också minns en rapport från alliansen där man lite enligt konceptet ovan slog samman de enskilda budgetmotionerna från S + V + MP och drog slutsatsen att en gemensam rödgrön politik skulle leda till omkring 140 000 i lägre sysselsättning på lång sikt. Till alliansens försvar bör sägas att man i sin granskning kom fram till ett slags, visserligen hypotetiskt, genomsnitt av de tre partiernas förslag.

– Gangsterkalkyl brukar sådant här kallas, sa Thomas Östros.

Det enda man kan hoppas är att väljarna tar denna skräckpropaganda men några nypor salt och inser att det är valrörelse just nu.

Det gäller att hålla isär begreppen den här valrörelsen, i alla fall om man ska förstå finansminister Anders Borgs budskap. Vallöften? Glöm det. Här handlar det om att skilja mellan skarpa förslag och reformambitioner.

Skarpa förslag är det vi i dagligt tal kallar vallöften, eller valfläsk. De gäller endast för 2011 och kan väntas uppgå till cirka 10 miljarder kronor. Hur de pengarna ska fördelas är vad partiledarna i dagarna diskuterar ute på Harpsund (här antecknar Anders Borg ministerkollegan Göran Hägglunds små önskemål).

Reformambitioner gäller för 2012 – 2014 (om regeringen vinner valet). Här talar vi om saker som kan hända, skatter som kan komma att sänkas men sänks de inte är det inget löftesbrott. En ambition är bara en ambition, ett löfte är ett löfte eller möjligen ett skarpt förslag. Ambitionerna ser i dagsläget ut att rymma 30 – 40 miljarder (inkl de 10 som gäller för 2011). Anders Borg vill sänka skatterna för åtminstone 20 av dessa ambitionsmiljarder. Enligt Anders Borg har förhandlingarna så här långt ”gått väldigt bra”. I kväll får han fira med kräftor. Carl Bildt förfestar redan på sin blogg. ”Skål!” säger utrikesministern.

Aftonbladet TV sände live när Anders Borg berättade om det ekonomiska läget i en timrad stuga på Harpsund.

Vem gynnas på Harpsund i dag? Fredrik Reinfeldt och Moderaterna som tappar över tre procentenheter i Synovates senaste mätning eller Jan Björklund och de andra små som ser ut att norpa åt sig moderata väljare?

Moderaterna är i mätningen inte längre Sveriges största parti och det gillas så klart inte av Reinfeldt som vill leda det nya statsbärande partiet. Och vem tror att hans sommartal från i lördags bara var tomma ord? Verkar troligt att motsvarande halvlöften om nya skattesänkningar, villkorat med en god ekonomi, också kommer att finnas med i alliansens gemensamma valplattform senare i augusti.

Samtidigt i Stockholm håller Mona Sahlin och Socialdemokraterna valupptakt och strategerna gnuggar belåtet händerna och konstaterar att med Reinfeldts nya skattelöften närmar han sig företrädaren Bo Lundgrens dröm om 130 miljarder i sänkta skatter (på den tiden ansågs Lundgren närmast extrem).

Spänningen stiger, nästan timme för timme, och för den som går i väntans tider är en valrörelse det perfekta tidsfördrivet!

Mona Sahlin är i en värmländsk park. Fredrik Reinfeldt och Anders Borg står på ett östgötskt torg. De har en stor blå buss och gjorde nyss ett stopp på en kebabfabrik i Linköping.  Anders Borg i vit mundering undrar om inte ägg behövs för att hålla köttsmeten ihop. Nej då, oj då. Kebabfabrikören tycker svenska ungdomar är lata, Anders Borg och Fredrik Reinfeldt föreslår fler jobbcoacher för (lata) arbetslösa unga. I den värmländska parken säger en kvinna: ”Jag tycker de är så lika och så allihop” och vet inte hur hon ska rösta. Mona Sahlin sågar jobbcoacher och moderat pensionärsskattesänkning fast hon också vill sänka skatten för pensionärer, ja till och med ännu mer än Fredrik Reinfeldt men av andra skäl: Hon bär en ideologisk övertygelse. Han vill bara vinna röster. I en radiostudio i Stockholm försvarar Peter Eriksson och Göran Hägglund varför skatten för pensionärer alls ska sänkas för ekonomer skriver på DN Debatt att det inte alls är synd om pensionärer, löntagare betalar mer i skatt. Eriksson och Hägglund borde visa enad front men lyckas vara oense och Erikssons tonläge är högt och aggressivt mot Hägglunds resonerande stil och man undrar hur han alls ska lyckas besegra hyenor och andra farliga djur. På morgonen partiledarutfrågas Maud Olofsson av Ekot och hela dagen får vi höra hur Olofsson inte kan siffror och säger att avskaffad turordning i småföretagen kan ge 10 000 nya jobb. Va? Säger utfrågaren. Ja, alltså, det sa Anders Borg nu i sommar, säger Maud. I Östergötland säger Anders att kanske rör det sig om 2000 jobb, men inte tillräckligt för att luckra upp någon arbetsrätt. Moderaternas kommunikationschef Pär Henriksson springer fem kilometer i Hagaparken. I Rapport är det synd om pensionärerna igen.