Cara Jennifer,

En lång dag är snart slut. Jag kom till Lampedusa i eftermiddags med flyg från Palermo. Ön är verkligen inte mycket mer än en klippa i Medelhavet med några få tusen invånare. Men hit kommer tusentals och åter tusentals flyktingar varje år och nu, när Libyen är i totalt kaos, strömmar båtarna in.

Jag har tillbringat dagen med att intervjua unga män från Etiopien, Somalia, Eritrea. Det är inte lätt på grund av språkförbistringen. Men de lyckas ändå beskriva sina mardrömsresor genom öknen och Libyen. Deras engelska är dålig, men allt annat talar, ögonen, kropparna, händerna. De är så lättnade att ha kommit levande i land.

Jag såg bilderna från Feyenoords fans framfart i Rom på TV. I går natt gick de bärsärk på Campo de’ Fiori, i dag förstörde de den alldeles nyss restaurerade 16oo-talsfontänen på Piazza di Spagna.

Idioter. Jag hoppas att borgmästaren skickar räkningen till klubben.

Matchen slutade 1-1. Holländarnas mål lär ha varit off side. Orkar inte intressera mig för det just nu, för det väsenliga är att Roma verkar ha förlorat förmågan och viljan att vinna. Jag kan lika gärna bli tifosa för Lampedusas korplag, som tränade på planen bredvid båtkyrkogården när vi hade filmat färdigt i kväll. Två av flyktingarna jag träffade vill förresten bli fotbollsspelare, back den ene, mittfältare den andra.

Det har mojnat nu och stjärnorna lyser stora och klara över ön. Jag åt en otroligt god pasta med fiskrom till middag och är mätt som en plätt.

Hör av dig i morgon!

Buona notte