Öppna Acta nu

Full insyn i Acta-förhandlingarna, annars riskerar EU-kommissionen att hamna i EU-domstolen. Eller som miljöpartisten Carl Schlyter uttryckte det i parlamentet i går:

-See you in court.

Bakgrunden är förhandlingarna om ett internationellt avtal mot piratkopiering. De så kallade Acta-förhandlingarna mellan EU, USA, Japan och Australien har pågått i två år nu. Allt är hemligt, ingen för veta någonting. Ryktena är många, risken finns att förhandlingarna leder till ytterligare begränsningar av de medborgerliga fri- och rättigheterna. Efter datalagringsdirektiv, Ipred och Swift hotar nu Acta.

Det är EU-kommissionen som sköter förhandlingar och därifrån hörs inte ett ljud. Nu har hemlighetsmakeriet gått så långt att till och med ministerrådet kräver öppenhet. Parlamentet går ett steg längre och hotar nu att dra kommissionen inför domstol för att få veta vad som händer i förhandlingarna.

De måste bli offentliga. Kommissionen får absolut inte sälja ut medborgarnas fri- och rättigheter. Full insyn i Acta nu!

Eva Franchell

 

 

Littorins fria val

Redan från sommaren ska arbetslösa fritt kunna välja arbetsförmedling och jobbcoach. I alla fall om arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin får som han vill. Förslaget kommer enligt Littorin att klubbas på veckans regeringssammanträde.

Till Rapport säger han att systemet ska ge utrymme för ”mindre aktörer med lokal anpassning”.

Några fler jobb att söka utlovas däremot inte, och inte rimligare regler i arbetslöshetsförsäkringen.

Efter tre och ett halvt år med Littorin i arbetsmarknadsdepartementet är snart rätten att välja coach den enda frihet landets arbetslösa har att glädja sig åt.

Ingvar Persson

Kriminella gängen måste kvävas

Den organiserade brottsligheten är ett hot mot hela samhället. Inte bara för att den levererar vapen, våld och knark och sätter skräck i medborgarna. De kriminella gängen riskerar själva demokratin genom att hota polis, åklagare, politiker och journalister.

Om den organiserade brottsligheten får fortsätta att växa riskerar den att slå sönder viktiga samhällsfunktioner. Därför måste den kvävas, brottslingarna dömas och nyrekryteringen förhindras.

I dag lämnade länspolismästare Carin Götblad över sin utredning om hur man kan motverka nyrekryteringen. Hon vill fånga in pojkarna innan de blivit män som hamnat i kriminella gäng och grov brottslighet.

Carin Götblad vill satsa på ett samarbete mellan socialtjänst, skola och polis. Hon vill bygga ett Projekt pojke i de mest utsatta bostadsområdena. I det ska killarna få yrkesträning, arbete och fritidssysselsättning. 

Carin Götblad ser de sociala problemen, hon förstår att det handlar om attityder, värderingar och stereotypa könsroller. Hon inser vikten av att även föräldrarna får stöd. 

Hoppas nu bara att justitieminister Beatrice Ask tar till sig förslagen. De här pojkarna behöver bättre förebilder och ett hopp om framtiden snarare än inlåsning och hot om ännu hårdare tag.

Eva Franchell

 

Stoppa samhällsslöseriet

I dag skriver Aftonbladet på nyhetsplats om RUT-avdraget. Till skillnad från Almegas vinklade statistik visar SCB:s siffror svart på vitt att detta är ett skatteavdrag för höginkomsttagare.

På ledarplats skriver vi i dag om kvinnorna som röstar rödgrönt – för välfärdens skull. Det är bra om valdebatten kan handla om just detta – vad vi ska göra med våra gemensamma resurser?

Ett fördelningspolitiskt galet skatteavdrag som varken skapar särskilt många nya jobb eller hjälper de som har störst behov är verkligen ett samhällsslöseri som måste stoppas.

 

 

Priset går till en kvinna

Kvinnorna i näringslivet börjar tröttna. En majoritet kan nu tänka sig kvotering för att uppnå mer jämställdhet i näringslivet, skriver Camilla Wagner och Anna Körnung från Veckans Affärer i en debattartikel i Aftonbladet i dag.

Jag ser gärna fler kvinnor i näringslivet. Har inget emot kvotering, men inte bara för att några få kvinnor ska få mer egen makt. Vi behöver fler kvinnor som tar beslut om löner och villkor för de anställda. Vi behöver fler kvinnor som tar de strategiska besluten om produkter och tjänster.

Tänk er om halva Volvoledningen varit kvinnor. Hur skulle de ha påverkat produktionen? Kanske skulle utvecklingen av miljöbilar gått fortare, eftersom kvinnor har ett kartlagt större intresse för miljön.

Eller om kvinnor med sina erfarenheter suttit på halva mediemakten. Då kanske vi hade läst helt andra nyheter?  Tänk er om hälften av de som styr över försäkringsbolag, vårdföretag, banker och livsmedelskedjor varit kvinnor. Vilka tjänster hade vi fått då?

Wagner och Körnung tycker egentligen inte att det är viktigt med kvinnliga chefer. De tycker inte att det är kvinnligheten företagen behöver utan kompetensen. De har helt rätt, kvinnor ska inte väljas bort bara för att de är just kvinnor.

Men jag tror att de behövs i bolagsstyrelserna även därför att de är just kvinnor. 

I kväll kommer jag att delta när Veckans Affärer utser Sveriges 125 mäktigaste kvinnor. Jag kommer att dela ut pris till årets mäktigaste opinionsbildare. Jag kan inte avslöja vem hon är ännu, men hon är en kvinna som ser det manliga maktspelet just därför att hon själv är – kvinna.

Eva Franchell

 

Fuskdebatten om sjukförsäkringen

Fel och fusk leder till att socialförsäkringarna varje år betalar ut över 16 miljarder för mycket. Det är i alla fall den uppskattning Försäkringskassan gör.

En svindlande summa, även om kassan årligen hanterar nästan 500 miljarder kronor.

Räkna med ännu en debatt om svenska folkets fuskande. Den kommer nämligen alltid när den här sortens siffror presenteras.

Vad vi däremot inte får är en diskussion om de krångliga regler som gör att både försäkringskassans handläggare och de försäkrade själva gör fel. Och det trots att de misstagen kostar betydligt mer än det medvetna fusket.

Vi kommer inte att få en diskussion om att socialförsäkringsministerns vanligaste uttryck det senaste året varit ”undantag”, eller att försäkringskassans chef, Adriana Lender, för bara några veckor sedan varnade för att de senaste reglerna inte går att tolka.

”Tryggheten vilar delvis på att reglerna går att förstå”, skrev Lender. Sedan konstaterade hon att det senaste riksdagsbeslutet inte fyller kravet.

Vi kommer inte heller att se utspel om a-kassornas situation. Där har reglerna blivit så komplicerade att nästan alla ansökningar måste skickas tillbaka. Varken arbetslösa eller arbetsgivare klarar att fylla i blanketterna, och resultatet blir att de försäkrade inte får sina pengar.

En diskussion om krånglet skulle avslöja nedrustningen av trygghetssystemen och politiska missgrepp. Och en sådan debatt vill i alla fall inte regeringen ha. Då är det enklare – och billigare – att prata om folkets brist på moral.

Att sedan verklighetsbeskrivningen är ett fuskverk är en annan sak.

Ingvar Persson

Den onödiga vargjakten

Frågan är dock om Andreas Carlgrens varglösning någonsin kommer att bli annat än en desperat skrivbordskompromiss som aldrig fungerar i verkligheten.

Hårt pressad av jägarna gick han med på licensjakt mot inflyttning av nya friska vargar.

Men nu vill jägarna gå ett steg längre och stoppa inflyttningen.

Miljöorganisationerna går till EU-kommissionen med en anmälan om att jakten bryter mot art- och habitatdirektivet. Tidigare har Finland fällts i EU-domstolen för en liknande jakt.

Skrivbordskompromissen har retat upp alla och det står allt mer klart att den aldrig skulle ha satts i verket.  

Eva Franchell

 

Jägarna skjuter sig själva i foten

 

Äntligen ryter miljöminister Andreas Carlgren ifrån. 

Om inte jägarna ställer upp nu, så blir det ingen mer vargjakt. Jägarna har fått igenom licensjakten, de har fått regional kontroll över vargförvaltningen. Nu är det deras tur att ställa upp och acceptera inflyttning av nya vargar.

Tanken var ju aldrig att vargen skulle utrotas. Riksdagens beslut innebär att gamla vargar får skjutas mot att nya kan flyttas in. En klassisk politisk kompromiss som även vi som värnar vargen fått äta upp.

I dag gav regeringen också uppdraget till Jordbruksverket, Naturvårdsverket och Statens veterinärmedicinska anstalt. De ska nu förslå vilka vargar som kan flyttas in. Upp till 20 exemplar ska det bli som kommer hit under de närmaste fem åren. 

Myndigheterna ska också föreslå var de nya vargarna ska placeras. Det blir den mest infekterade frågan eftersom de vargarna måste placeras på ställen där det redan finns varg i närheten. Annars blir det inga nya friska valpar.  Opinionsmätningar visar att i just de områdena är vargmotståndet som störst. 

Inplanteringen kommer att skapa motsättningar och stora diskussioner. För att det svenska vargprojektet ska landa krävs stor respekt från alla inblandade. 

Därför är det märkligt att Jägarnas riksförbund genast eldar upp motståndet. Det är konstigt att Svenska jägareförbundet i Dalarna kategoriskt säger nej till inplantering.

De skjuter sig själva i foten med sitt höga tonläge. Om de inte stället upp på inplantering kan det aldrig mer bli frågan om licensjakt på varg. Punkt slut från Andreas Carlgren.

Eva Franchell

Det svenska utanförskapet växer

Kommer ni ihåg valrörelsen för lite drygt tre år sedan. Oppositionens stridsrop ”minska utanförskapet” ljöd genom mediernas mikrofoner och över folktomma torgmöten.

I dag kom ett slags kvitto, socialstyrelsens sammanställning över kommunernas utbetalningar av ekonomiskt bistånd, socialbidrag i dagligt tal. Det senaste året har de ökat med nästan en femtedel.

På många håll är ökningen mycket större än så. I nio av tio kommuner har behovet av stöd vuxit.

Naturligtvis hänger ökningen av socialbidragskostnaderna samman med den finansiella kollapsen och den internationella lågkonjunkturen, men det är knappast de enda förklaringarna.

Regeringens förändringar av a-kassan har fått en halv miljon människor att lämna försäkringen, och redan när den så kallade rehabiliteringskedjan i sjukförsäkringen lanserades konstaterade regeringens egna tjänstemän att behovet av ”ekonomiskt bistånd” från kommunerna skulle öka.

Så sent som i tisdags viftade socialförsäkringsminister Husmark Pehrsson bort kritik mot systemets konsekvenser med hänvisning till socialbidragen.

Ingen anklagar den svenska regeringen för den ekonomiska krisen. Men det är regeringen som med medvetna politiska beslut urholkat trygghetssystemen. Och det är därför krisen just nu gör att det utanförskap som skulle minska i stället växer i rasande fart.

Det vore anständigt om någon minister kunde medge det.

Ingvar Persson

Sida 183 av 216