Hur står det egentligen till med omdömet, Annie Lööf?

Frågan måste ställas efter att hennes departement i dag skickade ut ett glatt pressmeddelande om en ny innovation som påstås bota ätstörningar.

– Företaget är ett bra exempel på hur svensk innovationskraft kan möta stora hälsoutmaningar och samtidigt skapa jobb och konkurrenskraft, säger Annie Lööf hurtigt i pressmeddelandet.

Om du lider av en ätstörning är du bara att gratulera. Nu kan du bidra till Sveriges konkurrenskraft och BNP.

Yonna Waltersson skriver på Dagens Arenas redaktionsblogg:

Annie Lööf, har du någonsin besökt en vän eller anhörig på en avdelning för personer med ätstörningar? Har du sett någon som är svårt sjuk i anorexia bli itvingad en näringsdryck. Sett toalettdörrarna utan lås på därför att den sjuke inte får lämnas ensam? Följt händernas försök till att gömma mat när de under måltiden inte får hållas under bordskanten?

[…]

Personer med ätstörningar borde aldrig få utgöra en del av näringspolitik.

Den eventuella lönsamheten har ingenting med saken att göra. Att över huvud taget göra en poäng att svårt sjuka människor samtidigt bidrar till ”konkurrenskraft” och ”nya jobb” – det är bara vidrigt.

Jag frågar igen: Hur står det egentligen till med omdömet, Annie Lööf?

Uppdaterat: Här ett exempel från ätstörningskliniken som Lööf lyfter fram som bra för svensk konkurrenskraft.

Uppdaterat 2: Minna Forssberg skriver om sin traumatiska tid hos ätstörningskliniken som Lööf hyllar.

Daniel Swedin

Som vi skrev i går så tycker Centerpartiet att vi bör äta fisk med för höga halter dioxin så inte fiskare blir arbetslösa.

I dag var det partiledardebatt och partiledaren Annie Lööf firade med att äta en jätteräka och lade ut en bild av räkan på twitter. Den var säkert god men som Natuskyddsföreningen skriver bör man inte äta jätteräkor.

Jätteräkor är nämligen en av världens värsta miljöbovar.

Alliansens gröna röst sjunger falskt.

Anders Lindberg

Lööf ska stjäla liberalismen från Björklund. I mitten av december ska Centerpartiets nya partiprogram vara klart och då skriver man för första gången att man är ett liberalt parti.

Centerpartiet – som har stöd av cirka fyra procent av väljarna – ska bli det nya Folkpartiet – som har stöd av cirka sex procent av väljarna. Friskt vågat, hälften vunnet!

Men visst, när Jan Bjöklund nu gått in på sitt femte år som batongliberal härförare så kanske Annie Lööf kan locka någon med lite snälliberalism. In med liberalismen i partiprogrammet bara.

– Vi har en lång tradition av misstänksamhet mot myndigheter och försök att reglera människors verksamheter, säger Per Ankersjö, ordförande i idéprogramgruppen till Aftonbladet.

Tidningen berättar även att Annie Lööf tagit hjälp av den nyliberala debattören Johan Norberg för att vässa partiets ideologiska profil.

Norberg skriver i en essä att Centerpartiet, ända sedan det hette Bondeförbundet, varit ett liberalt parti. Åhå. Bondeförbundet bildades i december 1913. Tjugo år senare, 1933, skrev man så här i sitt grundprogram:

Som en nationell uppgift framstår den svenska folkstammens bevarande mot inblandning av mindervärdiga utländska raselement samt motverkandet av invandring till Sverige av icke önskvärda främlingar. Folkmaterialets bevarande och stärkande är en livsfråga för vår nationella utveckling.

Ja, Centerpartiet har i sanning alltid varit ett liberalt parti. Och Moderaterna införde rösträtten.

Minns ni Christina Lugnet?

Generaldirektören tillika centerpartisten på Tillväxtverket. Hon som festade hårt på skattebetalarnas bekostnad och till slut hystades ut av näringsminister Annie Lööf – men får behålla lönen på 91 000 kronor i månaden.

Har ni saknat henne? Det verkar Lööf ha gjort, i alla fall. I dag meddelade hon att till samordnare för ”insatser i samband med gruvnäringens expansion i Norrbottens län, Västerbottens län, Gävleborgs län, Västmanlands län, Uppsala län, Örebro län och Dalarnas län” har utsett – Christina Lugnet!

Det lönar sig att ha partibok, tydligen.

Som född och uppvuxen i ett gruvsamhälle i Dalarna – Grängesberg – vill jag i all vänlighet tipsa Lugnet om att man kan ha riktigt flådiga partaj på Cassels donation, en pampig byggnad uppförd av en gruvmogul. Värdshuset Stopet kanske kan sköta cateringen.

Daniel Swedin

Två små observationer biter sig liksom fast efter gårdagens riksdagsöppnande.

Den första, visst har Fredrik Reinfeldt lagt om kursen, trots den traditionellt mörka kostymen och den blå slipsen.

I sex år har alliansregeringen fört en politik för att lyfta fram och subventionera de minst produktiva delarna av ekonomin. Det har handlat om Rut-avdrag och om a-kasseavgifter. För ett år sedan var det stora slagnumret sänkningen av momsen på krogmat.

Samtidigt har exportindustrin gått i strykklass.

I USA yvas presidenten över att bilindustrin finns kvar. I Sverige har ministrarna varit stoltast när de lyckats få en fabrik nedlagd.

I går lät det helt annorlunda. Statsministern talade om exportinkomster och om global konkurrenskraft. Svenska företag skulle tävla med ”kunskap och kvalitet”.

Inte ett ord om småföretagande, hemservice till dem som kan betala eller större subventioner till krogbranschen.

Retoriken borde kännas bekväm för en traditionell moderat, men det är inte så det har låtigt sedan Moderaterna blev sitt nya jag.

Den andra reflektionen handlar om något av det Reinfeldt kunde se när han lyfte blicken från manuset och tittade ut över riksdagen.

På en av de första bänkarna satt hans näringsminister. För dagen bar hon en blå klänning, dock inte den på bilden. Annie Lööf log, precis som hon alltid gör.

Om statsministern ska göra verklighet av en ny inriktning av näringspolitiken får näringsministern naturligtvis en nyckelroll. Det är Annie Lööf – och hennes stab av unga centerpartister – som måste lyssna in förväntningarna från dem som dagligen möter den globala konkurrensen, och omvandla dem till konkreta politiska förslag.

Men om ord som storindustri, produktivitet och internationell konkurrens ligger illa i munnen på nya Moderater är det nog ingenting mot hur de smakar för unga – Timbroskolade – centerpartister.

Då handlar det inte bara om partiets rötter i den förmoderna ekonomin. I dagens Centerparti kryddas vurmen för landsbygdens småföretagande dessutom med en beundran för storstadens glittrande servicesamhälle och Stureplans snurrande nöjespuls.

Varken Annie Lööf eller Maud Olofsson blev näringsministrar för att backa upp industrin eller exporten. De tog jobbet för att tvinga på alla en F-skattsedel, subventionera städning och sänka skatten på krogbesök.
Nu vill statsministern att Annie Lööf ska göra något helt annat.

Och hon bara ler.

Ingvar Persson

Här ovan ser vi en av männen som ska rädda krisande Annie Lööf.

Sverige är fantastiskt.

Daniel Swedin

Jag har placerat min blogg i Norrmalm på bloggkartan.se!