Dagens tips: Bättre att bryta ihop än att bita ihop

Människor i kris och liknande får ofta höra `försök att vara stark!´, eller får en klapp på axeln för att `du är så stark!´. Välmenat, såklart. Men jag undrar ibland varför man måste vara så stark hela tiden? Ett uttryck jag gillar är: ”Det är bara att bryta ihop och gå vidare” Mänskligt!

Jag vill slå ett slag för den gamla hederliga  ihopbrytningen. Ibland händer det att någon som tar min yogaklass mår riktigt illa och känner att hen behöver kräkas. Personen i fråga försöker hålla tillbaka mojset som vill upp, och stannar kvar i rummet. Man vill vara stark. Faktum är att några gånger när jag har sett detta, har jag bett personen gå ut och kasta upp! Det händer av en anledning och jag tycker det enda rätta är att låta kroppen bestämma vad som ska stanna kvar och inte.

Ibland är det bättre att bryta ihop än att bita ihop. Att våga vara svag. Jag tror att det betalar sig i långa loppet.

Självklart är det ofta bra att bita ihop, köra på mm, jag gör det ofta själv. Men jag tror att det blir enklare att göra det om man då och då får utlopp för sin frustration genom ett redigt bryt. Då blir kroppen ingen papperskorg där det lagras massa skräp, snarare en energi med ett sunt och friskt flöde. Vågar man bryta ihop ibland blir det lättare att bita ihop då det behövs.

      Det är ok att bryta ihop, oavsett väder och omgivning!