Så, nu har jag gjort oss alla bråkmakare till vinnare…

Jag har alltså bråkat med en tant angående hennes behandling av en hund. Hon höll hunden i bakbenen och svingade den fram och tillbaka, för att sedan slänga ner hunden i en damm. Hon gjorde det i raseri samtidigt som hon skrek åt hunden att hon hatade den osv, så det var alltså fråga om misshandel och inte någon ”lek”.  Hunden hade tagit en igelkott i munnen. Det var väldigt jobbigt att bevittna, totalt oacceptabelt och jag blev fullkomligt rasande. En ilska som jag inte kunde kontrollera rasade ut ur mig och tanten fick veta att hon levde. Jag blev alltså helt galet arg och näst intill okontrollerad, och där stod vi och SKREK på varandra, jag och tanten.

Jag tål inte när djur blir misshandlade och står för att jag ingrep. Dock kan jag önska att jag gjorde det annorlunda. Det är ok att ångra sig tycker jag. Jag ångrar definitivt inte att jag ingrep, men önskar att jag hade gjort det lugnt och mer kontrollerat… är inte stolt över en del ord som flög ur min mun.

Men! Det fina i kråksången är att jag idag har gått runt i grannskapet och letat efter tanten, och fann henne till slut. Hon accepterade att jag hälsade på henne för att framföra mitt budskap, vi var båda lugnare och allt löste sig på det bästa sätt. Jag sa faktiskt till henne att hon verkade vara en underbar dam. Helt galet, kan tyckas, då hon gjorde det hon gjorde med hunden. Men lika mycket som jag står för att jag skällde ut henne kopiöst, står jag för att jag sa till henne detta. Jag ville ge henne medkänsla och värme, som hon i sin tur kan ge vidare till sin hund. Och jag menar det. Jag kan inte göra annat åt hundens och hennes situation än att visa att jag bryr mig om hennes känslor, vilket jag gör. Man kan inte må bra när man gör så.

Vi pratade, hon gav sin syn på saken, och jag min. Hon förklarade varför hon gjorde som hon gjorde.  Fortfarande inte ok att agera ut på en hund som handlar med sina instinkter, men verkligheten ser ut som den gör. Både hon och jag fick oss en tankeställare och en läxa (ständigt dessa läxor!!). Och skildes som vänner. Jag hoppas att hon tänker på detta nästa gång hon blir arg på sin hund.