Kapstaden golvar en på många sätt, mat- och dryckesmässigt. Här finns högklassig gastronomi för en spottstyver. Vi pratar middag med vin för under 200 kronor. Så fort man beger sig ut på Västra Kapprovinsen så möts man av vinstockar så långt ögat kan nå. Alltså en vinslatt för en tjuga, inga konstigheter.

Men när det kommer till den senare utgångsscenen så måste det höjas en varningens finger! Är du ung och partysugen sådär så att du vill stappla hem när solen går upp? Glöm det. Hitta din inre granny. Gör som the Capetonians – de älskar att hajka så mycket att de hellre väljer en tidig tur upp runt berget Lion’s Head än en efterfest. Således stänger många ställen redan 01 eller 02 på helgerna, och en handfull håller portarna öppet till 03.

Stans mesta barstråk just nu är Bree Street, en gata där det poppar upp nya butiker, barer och restauranger varje dag. Ett problem hos många barer är avsaknaden av bra is. Inte sällan blir drinkarna snabbt blaskiga. Se nedan min bra is-markör, och beställ efter den.

1. Orphanage. (Bra is!) Ett ställe där man famlar i mörker till blandad hiphop på hög volym. Tills man hittar baren och satsar på någon av kvällens specials som serveras i snygga glas. Servicen är uppsluppet glad, och personaljärn kutym. theorphanage.co.za 

2. Mothers Ruin. (Förhandlar om att få köpa bra is – håll ut!) Gillar du inte gin? Vänd om. Det här är en ginbar med över 150 sorter. mothersruinnyc.com

3. Kloof Street House. (Inte ett bra is-ställe!) Ett snyggt ställe men cocktailsen svajar i kvalitet. Satsa på en GT och hitta ett sammetsklätt hörn att hänga i, eller sitt på utegården och mingla med Kapstadens finest. kloofstreethouse.co.za

4. The House of Machines. (Bra is!) Specialiserade på Bourbon-drinkar. Kul ställe med rockig vaja och snälla bartenders i snickarbyxor och tatuerade sleeves. thehouseofmachines.com

5. The Power & The Glor. (Ingen is? Eller jo, i vattenkannorna som det bjuds på. För övrigt blir det lätt stekhett här inne så isvattna friskt, det är gratis) Kanske inte ett cocktailställe men bra viner och ölglas i alla möjliga storlekar. Här råder en hipstervibe, fast ställets ägare säger sig inte vilja attrahera just sådana. Bra ställe för eftermiddagshäng. Obs – nittiotalet ringde och vill ha tillbaka sin inomhusrökning – som fortfarande är tillåten i innersta baren. Adress: 13 Kloof Nek Road.

För övrigt så är snittpriset på en cocktail 35 kronor. Det kan också vara bra att ha i minnet under sökandet efter sin inre granny.

Jag boardade mot Havanna. Redan på planet, under Air Europas flagg, får man smak för det dåliga matrykte som omger Kuba. Som krydda på moset är servicen är under all kritik och ransonen på rödvinet är reducerat till ETT glas per person.

Maten är alltid densamma enligt flygvärdinnan, och ja, det flesta flygbolag verkar dela receptbank med varandra, kyckling eller pasta. Vi är sist på vår rad och när vagnen äntligen rullas fram vid oss så finns det bara överkokta pastaskruvar med en ketchupliknande sås. Desperat spärrar jag ögonen i flygvärdinnan: ”Finns det verkligen ingen kyckling kvar?” och hon ler ursäktande men som en skänk från ovan kommer en kollega med tre kvarvarande foliebehållare vars innehåll är bortom ljumna. 

Några timmar senare serveras tre blöta pizzahattar fyllda med innehåll som fastnar i locket när man öppnar behållaren: tärningar av burkskinka, ost ur tub och något som kunde ha varit tonfisk. 

Det är lustigt med hunger ombord flygplan. Tristessen bygger upp den i samma takt som smaklökarna domnar bort. Att Bloody Mary är en sådan mile high-favorit ska bero på detta. 

Hursom. Det här med maten verkar inte bekomma flera av passagerarna som påbörjat festen i planets bakre del där det säljs burköl, chips och limpor med cigg. Stämningen är högre än en sommarkväll på en nattklubb under någon Södermalms-bro och minglet avslappnat. Någon spelar till och med musik från sin mobiltelefon. Man delar ölslattar med varandra, delar ut tuggummin och tjattrar med folk ur toakön.

Jag svälter mig hela vägen till Havanna, och på när det vankas hemfärd har vi lärt oss läxan och åker till en kubansk restaurang och äter pizza för typ 50 öre styck innan vi drar till flygplatsen. 

Lärdom: Man ska inte vara knusslig med flygmat. Den är vad den är. Annars: flyg business class! (Om det ens är värt det?).

För mer koll lite på Kubas, checka in mitt och Pär Olsson reportage HÄR.