Arkiv för kategori Matnörderi

- Sida 1 av 1

Hur illa kan flygplansmat smaka?

av Anna Norström
En tallrik av den famösa kubanska hummern med gummikonsistens.
En del av matryktet. Portion av den famösa kubanska hummern med galen gummikonsistens.

Jag boardade mot Havanna. Redan på planet, under Air Europas flagg, får man smak för det dåliga matrykte som omger Kuba. Som krydda på moset är servicen är under all kritik och ransonen på rödvinet är reducerat till ETT glas per person.

Maten är alltid densamma enligt flygvärdinnan, och ja, det flesta flygbolag verkar dela receptbank med varandra, kyckling eller pasta. Vi är sist på vår rad och när vagnen äntligen rullas fram vid oss så finns det bara överkokta pastaskruvar med en ketchupliknande sås. Desperat spärrar jag ögonen i flygvärdinnan: ”Finns det verkligen ingen kyckling kvar?” och hon ler ursäktande men som en skänk från ovan kommer en kollega med tre kvarvarande foliebehållare vars innehåll är bortom ljumna. 

Några timmar senare serveras tre blöta pizzahattar fyllda med innehåll som fastnar i locket när man öppnar behållaren: tärningar av burkskinka, ost ur tub och något som kunde ha varit tonfisk. 

Det är lustigt med hunger ombord flygplan. Tristessen bygger upp den i samma takt som smaklökarna domnar bort. Att Bloody Mary är en sådan mile high-favorit ska bero på detta. 

Hursom. Det här med maten verkar inte bekomma flera av passagerarna som påbörjat festen i planets bakre del där det säljs burköl, chips och limpor med cigg. Stämningen är högre än en sommarkväll på en nattklubb under någon Södermalms-bro och minglet avslappnat. Någon spelar till och med musik från sin mobiltelefon. Man delar ölslattar med varandra, delar ut tuggummin och tjattrar med folk ur toakön.

Jag svälter mig hela vägen till Havanna, och på när det vankas hemfärd har vi lärt oss läxan och åker till en kubansk restaurang och äter pizza för typ 50 öre styck innan vi drar till flygplatsen. 

Lärdom: Man ska inte vara knusslig med flygmat. Den är vad den är. Annars: flyg business class! (Om det ens är värt det?).

För mer koll lite på Kubas, checka in mitt och Pär Olsson reportage HÄR.

Foodies! Här är ett hett mattips i Göteborg

av Anna Norström

 

Matsalen på vRÅ.
Matsalen på vRÅ.
Fin dukning på vRÅ.
Fin dukning på vRÅ.
Röding-sashimi från vRÅ.
Röding-sashimi från vRÅ.

Gästspel är det nya heta. Krögare och personal byter plats med varandra världen över. Som krogens egna utbytesstudenter. Nu får Göteborg den äran.

Max Inazawa är jobbar till vardags i köket på 2-stjärniga Frantzén i Gamla Stan och har tidigare  jobbat i Japan på en traditionell kaiseki-restaurang. Vilken bättre match än att han teamar upp med prisade kocken Frida Ronge på vRÅ inuti hotel Post?

Vik  7 -8 april i de gastronomiska kalendrarna för då går detta gästspel av stapeln. Menyn om cirka 7 rätter kommer att bygga på svenska och nordostatlantiska råvaror.  Som tofu med rökt fiskslag, wasabi och ponzu eller dashi som serveras med friterad havskräfta och pilgrimsmussla och yuzu.

Nu har jag inte testätit just denna meny men jag åt på vRÅ förra veckan. Det var en fest i min gom: favoriten var en kall nudelsoppa, bland sushin en bränd lax-nigiri och eftersom det insisterades testade jag även en färskostglass med soja och rostat bovete. Perfekt med oss som har salta smakpaletter och till vardags inte går igång på desserter.

(Jag fick nog blodad tand för dagen därpå lunchade jag på Norda och gick loss på minichokladbollarna. Hemskt goda. Men man får ju passa på när man befinner sig i sötsaksdomäner som Patrik Fredriksson, chefskonditor på Clarion Hotel Post, basar över). 

//Eat, drink and be happy. Don’t let anyone tell you otherwise. //

Här är de – Danmarks bästa krogar

av Anna Norström
Ingen skräll att Redzepi sopar mattan - igen. Foto: Visit Copenhagen
Ingen skräll att Redzepi sopar mattan – igen. Foto: Visit Copenhagen

Ögonbrynshöjare? Mja. Det var väl egentligen ingen som ropade ”Ääääntligen” i nobelsk stil när White Guide, ofta kallat Nordens svar på Guide Michelin-guiden, lät Noma bli nummer ett.

Igen och igen prisas den köpenhamnska finkrogen med köksmästare René Redzepi i spetsen. Kanske var det en extra bra välkommen-hem-present sedan restaurangen med hela sitt team gästspelat i Japan under våren.

Sådant som finkrogar gör nuförtiden. Hur ska man annars kunna avancera? För Magnus Nilsson, Fäviken, som kammade hem Årets (svenska) Bästa Restaurang enligt White Guide är det samma sak. Han har nu bommat igen för att söka ny inspiration – bland annat ska en ur personalen åka till ett finskt katolsk kloster.

Fantastisk rätt med havskräfta från Formel B för 1,5 år sen. Hållkäften-middag för en 700-hundring!
Fantastisk rätt med havskräfta från Formel B för 1,5 år sen. Hållkäften-middag för en 700-hundring!

Tillbaka till Danmark. Förutom Noma gick det väldigt bra för Uformel (lillasysterkrog till en av mina favoriter; 1-stjärniga Formel B). Samma restaurang har även Årets Rising Star-kock i köket. Jag gillar Uformels mat, den håller rena, raka smaker och vackra lägg – även om inredningen är lite för mycket (inte så oformell) nattklubb för min smak.

Kadeau fick pris för sin Bornholms-restaurang som menymässigt minner mycket om den i stan som i sin tur vann Årets Vinupplevelse. Kadeau har hållt hög kurs sedan föra Michelinstjärnan för två år sedan. Tallrikarna är supersnygga, aldrig överarbetade och stämningen anspråkslös för att vara finkrog. Även om just den vajben stämmer in på många av de bättre krogarna i Köpenhamn.

Att Baest blev Årets Innovatör är inga konstigheter. Som jag har tjatat om det stället! (Även om det dock viskats lite om att trycket varit lite väl hårt på stället så att servicestandarden inte varit lika mycket slå-sig-ner-och-snicksnacka-med-gästerna – det som vi ju älskar).

Vad mer? Jo, Søllerød Kro är ju en tokklassiker. Traditionell finkrog som påminner om Ulla Winbladhs lantliga feel mixat med tjusiga tallrikar á la Mathias Dahlgrens Matsalen. Typ.  De prisades för sin vinlista.

Själv ska jag kolla in italienska antipastistället Osteria 16, Årets feel-good-upplevelse, när jag landar i Köben igen om en månad. Det har också varit en himla massa surr kring smörrebrödshaket Öl & Bröd. Det är alltså (känns ju nästan självskrivet) mikrobryggarna på Mikkellers egna ställe. 

Kolla in alla vinnarna nedan;

Vinnarna av White Guide Danmarks priser 2015

  • Årets bästa restaurang – Noma
  • Årets bästa nya restaurang – Uformel
  • Årets innovatör – Bæst
  • Årets värt en resa – Kadeau Bornholm
  • Årets vinupplevelse – Kadeau København
  • Årets serviceupplevelse – Kong Hans Kælde
  • Årets feel good-upplevelse – Klassisk 65
  • Årets prisvärda – Osteria 16
  • Årets vinlista – Søllerød Kro
  • Årets Rising Star – Frederik Alexander Rudkjøbing, Uformel

//Stay hungry. Stay thirsty. //

 

Krogtestat i Köpenhamn – missa inte detta!

av Anna Norström
Lillebror - ett småsyskon att räkna med.
Lillebror – ett småsyskon att räkna med.

Jag var i Köpenhamn i mitten av december. Igen! Jamen, det är ju svårt att hinna med för att det öppnar så mycket nya coola ställen. Att Köpenhamn har flera renodlade naturvinsbarer men noll kändisviner i butikerna säger allt. Här tar man gastronomin på allvar. Eller så är det precis det man inte gör, mer avslappnad och prisvärd dining sammantaget går inte att hitta i andra skandinaviska storstäder.

Restaurang Bror ägs av svensken Victor Wågman och britten Sam Nutter. De jobbade båda på Noma förut där Victor var kökschef  innan de för drygt ett år sedan slog upp portarna till krogen Bror. Där har man jobbat mycket med udda detaljer på menyn, så som torskkinder, och råvaror i säsong.

Nu har stället fått ett syskon som öppnat ett halvt kvarter bort. Lillebror är ett kafé och bageri där man kan slinka in på ett glas vin och ett wienerbröd. Här är ljudnivån hög och rutorna så immiga att det rinner fukt när konstfacksklädda köpenhamnare tar långlunch. Toppentrevlig service och inte särskilt dyrt. Vi åt soppa, drack vin, tog ett bakverk och en kaffe för en dryg dansk hundring.

Råbiff enligt lillasysterkrogen No2
Råbiff enligt lillasysterkrogen No2.

Vi testade fler nya ställen av kulinarisk syskonkkärlek. Finkrogen AOC med en stjärna i Guide Michelin har fått sällskap av No2, en bättre lillasysterkrog med höga ambitioner i köket. Här delade vi på ett gäng mellanrätter, varav råbiffen ovan var en, och längtade lite till sommaren då stället ska ha en fin uteservering och grym utsikt. En slätvar med svamp och musselsås var outstanding. Salladen med havskräfta och rökt potatis överraskade. Picklat päron med timjanglass och vit choklad till dessert hade härliga smaker (mitt middagssällskap höll hårt i sin cheesecake så jag antar att den rockade den med).

Servicen var något tafatt även om allt var förlåtet när den bildsköne bartendern istället för ett glas calvados på desserten erbjöd en provning av danska päron- och äppeldestillat. Jag ville fria lagom till att jags skulle fylla i dricksen. I övrigt var maten oerhört prisvärd, totalnotan landade på knappa 1400 danska för mat och dryck.

För er som ska åka till Köpenhamn 2015 och vill äta gott – här är några andra bra (nyöppnade) ställen:

U-formel: Krögarna bakom Michelinprisade Formel B:s nya ställe. Danska, bondska smaker i eleganta upplägg. Alla rätter kostar 110 kronor. (Personligen föredrar jag Formel B, även om det är ett lugnare ställe med mer andaktsfull service).

Baest: Italienskt-danskt ställe som jag tokhyllade i detta inlägg. 

Amass: Innan stället ens hade öppnat 2013 var hajpen total. Ta en kock från The Fat Duck (3-stjärnig krog på engelska landsbygden som drivs av Heston Blumenthaal) och släng in en naturskön avskild plats i Köpenhamn samt stora tankar om odling. Den här finkrogen har knockat de flesta av de jag känner som varit där.

Ny nordisk matfestival i New York – mums!

av Anna Norström
Unknown

Duktiga Göteborgs-kocken Frida Ronge.

cktr2g1kbp6f4c69b7y2eq

En rätt från hennes krog vRÅ.

image

En taco-favorit i NY: La Esquina.

image

Vällagat, kryddstarkt – och kladdigt!

image

Lobster Roll. Bästa streetfood-maten.

image

Alltid matmässig fullträff: Spotted Pig.

image

Den här vyn. (Tänk om den gick att äta med sked!).

NORDISK TAKE-OVER står på menyn i New York i september. Mellan 12-20 september arrangerar matmagasinet Honest Cooking festivalen NORTH. 

Några av de heta kocknamnen är Frida Ronge  (vRå, Göteborg), Marcus Jernmark (Aquavit, NY), Fredrik Berselius (Aska, NY – just nu utan fysisk lokal), Roberth Sundell  (Pläj, San Francisco) och Ulrika Bengtsson (känd från Kockarnas Kamp i TV4).

Bland annat kommer Frida att få representera Sverige i en popupkrog i SoHo på där nya kockar kommer in varje dag och arbetar utifrån ett specifikt tema. Onsdagen den 17 september presenterar hon det bästa svenska Västkusten har att erbjuda i matväg.

New Yorkarna ska även få testa stekt strömming och renskav när nordisk streetfood presenteras på Brooklyn Brewery i Williamsburg. Hur jänkarna, vana vin tacos från La Esquina och hummerrulle för en 5-dollars, kommer att anamma detta återstår att se.

Själv hade jag gett mycket för att få frossa NORTH-festivalen varvat med några NY-favoriter (så som Spotted Pig, tryffel- och ankleverstuffade kycklingen på  hotellet The NoMad och vadsomhelst hos Mads Räfslund på Acme) MEN som det ser ut just nu så blir jag hemma i Stockholm… Och äter gammal skåpmat … som Lilla Egos nya rätter och någon slatt hos Linje Tios nya vinbar Las Bodega.

Smaklig spis, New Yorkers!

Filmen ”Foodies”: Ätbar kondom värd tusenlappar – men var finns matglädjen?

av Anna Norström
Filmen "Foodies - the Culinary Jetset" går nu på bio.
Filmen ”Foodies – the Culinary Jetset” går nu på bio.
Rätten "Sex on the Beach", bold lånad från Urbanspoon.com.
Rätten ”Sex on the Beach”. (bild lånad från Urbanspoon.com.)

En ätbar kondom.

Körsbär för fem dollar styck.

Sushi för en tusenlapp i ett parkeringhus.

Filmen ”Foodies – the Culinary Jetset” är helt klart ett provocerande porträtt av frosseri världen över. Filmarna Henrik Stockare, Charlotte Landelius och Thomas Jackson (alla vegetarianer) har under två år följt fem matbloggares besök till runt trettio av världens finaste restauranger (numer äter två av tre kött).

Vi träffar Katie från Hongkong som jobbar hårt för att lägga alla sina sparpengar på stjärnmat – och som landar vid middagsbordet på Bo Innovation – där en en ätbar kondom serveras komplett med spilld vätska som kocken herr Alvin inte anser sig med ord behöva beskriva vad det ska efterlikna.

Rätten heter ”Sex on the Beach”.

Parallellt följs en pinnsmal litauisk ex-fotomodell som lägger minst en tusenlapp (eller mer) för en solo 20-minuters sushi serverat i ett parkeringshus i Tokyo på Sushi Saito och shoppar körsbär för fem dollar styck. Plus den thailändska guldarvingen Perm som låter sina föräldrar betala hans middagsorgasmer som kan locka honom 9000 kilometer från basen i London. Britten Andy Hayler har i filmens början ätit på 108 av världens 109 trestjärniga restauranger. Och excentrikern Steve Plotnicki som ser det som sitt största mål att konkurrera ut Guide Michelin.

De är helt klart en samling väl utvalda karaktärer.

Fram tills den här filmen har jag, säkert alldeles för lättvindigt, kallat mig ”foodie”. För mig handlar mat om glädje och middagar är något jag vill dela med andra. Men. Den överdrivna lyxkonsumtion bedrivs i filmen framkallar många skratt – fast också en mycket bitter eftersmak av konsumtionssamhället.

Flera av filmens foodies, så som de porträtteras, vinklas totalt nollställda inför arbetet som sker i kulisserna på en restaurang: de är mestadels alldeles för självupptagna med sina egna matorgasmer för att se hantverket. Visst: några av dem tar sig in i köken men det verkar mest vara för att bekräfta sin egen maktfaktor eller vigga en gratisnota.

På Food Films förhandsvisning vid biografen Zita fanns enstjärniga krögaren Niklas Ekstedt. Han erkänner hur han googlar sina förbokade gäster i jakten efter matbloggarnamn. Björn Frantzén (en av Sveriges två stycken 2-stjärniga krögare) säger när han intervjuas i filmen, om huruvida dessa ätare är viktiga för hans restaurang: ”Jag tror att de tror att det är det”.

Filmen är välgjord men jag hade önskat höra mer från kockarna. De som sliter 15-timmarspass i sina kök för att tillfredsställa de  välgödda bloggarna som, mestadels i ensamhet och inbäddade i bomull av tristess, flänger runt mellan väldukade middagsbord.

Och jag saknar matglädjen! Vad driver annars dessa foodies?

Andy Hayler når slutligen sitt mål i filmen när han landar sin sista 3-stjärniga måltid, den 109:e och sista att bocka av ur Guide Michelin. Ser han lycklig ut? Nej. Faktum är att ansiktsuttrycken hos bloggarna är alltjämt en bister uppsyn – som om de efter var middag fått sin knarkfix, och nu bara började jakten på nästa.

Det gör ont att se.

Faktum är att den enda man ser laga mat själv i filmen är när Steve Plotnicki med magen i vädret steker på några biffar hemma i sin lyxvilla i Hamptons. Det lämnar tittaren frågandes om någon av de övriga lyxätarna i ”Foodies” ens kan steka ett ägg.

Jag brukar tala om gastroturismen som det nya sättet att resa. Och jag vet att till exempel Björn Frantzéns gästklientel består till säkert 50% av tillresta matnördar. Men att enkom låta matknarkare bedöma hans mat – det är bara orättvist. Kanske hade jag respekterat Katie Keiko Tam om hon besuttit mer förkunskap och inte frågat elementärt om hur ett kök fungerar. Eller visat något intresse för råvarorna och dess ursprung. Men kanske är det vinklat så: filmmakarna vill ha den här reaktionen.

Helt klart är här filmen rolig. Jag skrattar högt. Och så harklar jag mig. Lagom till att Andy Hayler, som ätit sig så proppmätt på trestjärnigt, att han beger sig till Indien och goffar i sig streetfood står där och jiddrar om växeln. Den som säkert bara är en tusendel av det han normalt dricksat på ett enskilt besök under sin 30-åriga finätar-odyssé. Det är effektfullt fixat av filmmakarna.

Jag lämnas med en känsla av tomhet – och mättnad. Tänker att jag förmodligen aldrig kommer att kalla mig foodie igen. Nästa vecka ska jag träffa Steve Plotnicki och fråga honom om han är en lycklig ätare.

För jag vill liksom inte tro på den glädjelösa inställning filmen serverat mig.

Foodie trip: Ramslökssafari på Gotland

av Anna Norström
imageimageimage

Från Sydamerika till Kalkstenshawaii. Jag maxade mitt Buenos Aires-rus med att åka till Gotland.

Att åka hit är för mig att komma hem. Nu har det i och för sig varit mitt hem, men ändå. Jag tror inte att det går att få större utlandskänsla på mindre än en timma från Stockholm (förutsatt att du flyger från Bromma).

Gotland är som bäst tidig höst när säsongen planar ut och vädret är som bäst och nu när våren kommer. För en matnörd är det ren och skär lycka när ramslöken frodas. Jag och mina kompisar begav oss ut längsmed Kärleksstigen norr om Visby i höjd med lasarettet. I var och varannan dunge hängde ramslökplockare medan hurtiga löpare kryssade förbi.

Ramslöken ser ut som ett tulpanblad, smakar som en örtigare vitlök och är ett guld som smaksättning. I söndags skapade vi en ramslökmeny. Jag gjorde en soppa med ramslök, schalotten, champinjon, ruccola, en släng vit Bourgogne, grädde och toppad med västerbottenost och bacon.

Matlag 2 kreerade en fläskstek som preppade med ramslök och fyllningen av gotländsk salsiccia-korv som sedan bands ihop. Därtill serverades en potatisgratäng som bakats med ramslökspesto däri. Lagom till desserten var vi marinerade i ramslök och stekte därför croissanter med jordgubbskompott och glass – utan någon som helst lök.

Och det här var alltså bara en halv dag av 4 på öjn. Utförligare rapport kommer!

HITTA RAMSLÖKEN PÅ ÖJN:

Två säkra kort är 1.) Längs med Kärleksstigen vid S:t Görans ruin (utanför Norderport). 2.) Åk väg 140 tills du kommer i höjd med Leva Kungslador (cirka 3 km utanför Söderport). Spetsa nosen och hitta en bra ramslöksdunge. Bonus! En av öns bästa fikor intas med fördel på Leva.

Sida 1 av 1
  • Tjänstgörande redaktörer: Raluca Dintica och Edit Lindblad
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Lotta Folcker, Michael Poromaa, Karin Schmidt Hellsing
  • Sajtchef: Andreas Aspegren
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB