Erika: Om du inte vill att folk ska kommentera ditt utseende kanske du ska sluta lägga upp bilder på dig själv? Lägger man upp nåt som bara handlar om sitt utseende så är det väl självklart att man får räkna med kommentarer om det? Och om du berättar allt om din träning så är det också självklart att folk kommenterar det. Bara ett tips.

Modesty: Ja, vad för kommentarer önskar du på ett inlägg som ”Dagens kläder” om du nu inte vill bli bedömd och ens få positiva, peppande kommentarer? Du efterlyste mer insida än utsida i podden Hannah men fundera ett slag på hur mycket insida dina inlägg handlar om? Det mesta är ytligt i form av dagens outfit, senaste nagellacket du har fått hos ”Bästa Rossana” och din komma i form-utmaning. Intet ont om dessa ämnen, vi som läser din blogg och lyssnar på podden vet ju att det handlar mest om sådant men jag reagerade på att du är trött på att bli bedömd hela tiden (vilket jag förstår) efter ytan jämt. Men lägg för sjuttsingen inte ut den typen av bilder på dig själv då! 😉

Jag har fått lite kommentarer på min och Amandas senaste podd där jag pratade om kommentarerna runt mitt utseende. Jag fattar att det kan bli helt förvirrande hur jag vill ha det så jag tänkte skriva lite om det.

Jag älskar att få fina komplimanger. Så klart. Jag älskar när ni gillar hur jag ser ut, vad jag har på mig och nästan ännu mer när ni inspireras av hur jag ser ut, klär mig, mitt nagellacksfärg och så. Det var bara det att det blir lite mycket när det handlar om min figur. Jag fattar att det också har kommit upp eftersom jag har tränat som en dåre, snackat mat och hälsa men jag är alltid nervös för att det ska bli för mycket. För allas skull. Jag älskar om jag kan bidra till hälso och träningspepp men skulle aldrig förlåta mig själv om det blir som ett jobbigt hets. För det hatar jag. Så förstår ni balansen där. Att peppa och ge komplimanger är bra grejer för alla men när det blir för mycket tyck och tänk runt ens utseende kan det bli lite snett. Jag hoppas så att ni är med mig. Att ni förstår hur jag tänker. Jag försöker tänka så runt alla jag möter. Att boosta på rätt sätt.

Jag ska också bli lite mer insida här. Ni har helt rätt. Det kanske har varit för mycket utsida här ett tag. Jag tror att det blev så för att jag tog i så himla mycket för att klara av den där utmaningen. Nu är jag tillbaka. Kände till och med i dag när jag var hos PT-Cai och vi körde ett stenhårt pass och han förberedde mig på en mätning i morgon att jag vill fortsätta träna och vara hälsosam men kanske just nu måste vila lite från alla mått. Sån är jag.

Att vakna till att solen skiner är verkligen så härligt. Jag blir pigg direkt. Nu har jag ätit havregrynsgröt och ska direkt efter att ha lämnat barnen köra ett stenhårt träningspass med PT-Cai.

Därefter ska jag och Amanda ha två spännande möten.

I kväll fredagsmyyyyyys! Jag har varit sugen på det goda glaset i flera dagar nu. Till det blir det skaldjur. Kanske ska vara riktigt vuxen och lägga barnen först innan vi äter middag. Vi måste bestämma hur vigselakten ska gå till och det gör man bäst över ett gott glas. Åh, kan inte ni komma med förslag på fina låtar med härliga texter. De behöver inte vara långsamma utan kan arras om och så vidare. Jag kan just nu inte komma på någon man inte har hört tusen gånger. Lovar att göra en spellista av alla förslagen sen. Kärlekslistan 2013!

PS. Jag har träningskläder från Röhnisch och de här tightsen är de bästa jag någonsin haft!

Ja då har jag kört nio veckors stenhård träning. Det är inte klokt vad tiden har gått fort. Jag har tränat fyra dagar i veckan och ätit hälsosamt. Inte någon konstig diet utan tagit bort kolhydrater som pasta, bröd, potatis och så socker så klart. I onsdags morse innan jag drog till Åre hoppade jag in i bodpodden igen, denna gång med en härlig känsla faktiskt.

Under dessa veckor har jag då fått en massa nya muskler, jag har sänkt min fettprocent med en massa procent och tappat sju kilo. Framförallt så har jag gått från att vara totalt otränad till att vara ganska så vältränad. Jag känner mig sjukt nöjd. Exakt hur jag har tränat kommer i vårt nästa nummer av tidningen som är ute snart. Steg för steg och grejer för alla er som känner er sugna på att göra samma sak men utan PT.

Jag hade aldrig klarat det här utan hjälp. Förmodligen hade jag startat med en brinnande vilja och efter ett par veckor hade jag slutat, saker hade kommit i vägen och sen hade jag hittat någon superanledning till att det inte gick den här gången.

Men jag är nu på andra sidan. Under påskhelgen i Åre har jag bara åkt en massa skidor och ätit allt jag älskar för glatta livet. I dag har jag börjat om. Nu ska jag köra fram till sommaren. Firade omstarten och slutet med att testa ett crosstrianing-pass på Sats för det är ju en sak att träna med en PT och en helt annan att köra med en massa andra personer och hålla måttet. Jag höll måttet och kände total lycka när jag stolt gick där i från. Supersvettig och superlycklig.

Nu ska jag köra lite med PT-Cai och sen resten själv. Det är nu det gäller. Att fortsätta vara en tränande människa. Det kommer gå bra. Jag känner det! Hur går det för er?!

Dag 5/Vecka 8 (9)

Egentligen slutar min challange i dag. På tisdag ska jag in i bodpoden igen för en sista mätning. Det känns lite konstigt. Jag har ju levt så här nu i nio veckor. Jag har låtit träningen gå före allt så att det inte skulle bli några lata avbokningar. Nu börjar ju det riktiga träningslivet. Jag tänker att jag fortsätter med min PT-Cai två gånger i veckan ett tag till och kör resten själv. Det är ju så att jag hade ett mål för dessa veckor och har nu satt upp ett nytt mål fram till sommaren. Det är väl så det blir.

Det svåraste av allt har varit att packa träningsgrejer eller det-man-ska-ha-på-sig-grejer. Man glömmer ju för tusan alltid något. Så nu sitter jag här på kontoret i träningskläder och stövletter. För jag kom på att jag hade glömt handduk halvvägs till förskolan. och då går man inte tillbaka med sin bångstyriga tvååring för man är så glad att man just har kommit halvvägs. Jag älskar att lägga träningen precis innan man ska hämta barn eller på kvällen när barnen har somnat.

Jag tänker att jag efter bodpodden ska ge er en riktig summering av det här. Det blir väl bra.

Dag 1/Sista veckan

Vi måste prata om det här med maten. Vissa verkar tro att jag har tränat som en galning och samtidigt käkat godis och glass i stora lass. Varje måltid jag har intagit har jag också skickat bild på till min PT. Inga knasiga kolhydrater utan protein och grönsaker mest bara hela tiden. När jag har fuskat har jag unnat mig ett glas eller tre allt under stenhård bevakning av PT-Cai. Jag fick dåliga resultat förra veckan men inte inget resultat. Det är skillnad. I början av nästa vecka ska jag in i Bodpoden igen. Då ska jag få veta hur det har gått. Så denna vecka lägger jag i en växel till och äter uteslutande protein. Inget man ska hålla på med för länge men Dukans attackperiod brukar ge en riktig skjuts. Måste också påpeka för att det inte ska bli några missförstånd att jag ska fortsätta direkt efter det här. Men min challenge slutar här.

Sen en sak till som jag verkligen ska undersöka eftersom det gått lite trögt. Nu blir det väldigt personligt. Men jag har inte fått tillbaka min mens efter min senaste bebis (som är två nu) hon håller nämligen väldigt mycket på med mina bröst och sover tillsammans med mig så min kropp verkar inte ha fattat att jag har slutat att amma för just nu ganska precis ett år sedan. Min gynekolog sa till mig att jag inte behövde oroa mig för detta utan att det är helt naturligt. Nu fick jag höra av en annan gynekolog att mensen absolut ska sättas i gång. Så nu är tid bokad. Tänker att det kommer göra sitt då jag vet sen tidigare att att min kropp reagerar bättre på allt om jag inte ammar. Aja, nogtjatat om detta. Men visst är det intressant. Vi kvinnor har så mycket hormoner och grejer i kroppen som ska vara i balans för att det ska funka. Vad har ni för erfarenheter av detta?

Dag 6/Vecka 8

Jag har snart tränat i åtta veckor. Nio egentligen men en vecka var utan min fantastiska PT. I torsdagskväll körde jag ett stenhårt träningspass, ställde mig på en sån här mätare som ska mäta allt och resultatet var inte alls lika bra som sist. Jag höll mig verkligen från att inte totalt bryta i hop inne på gymmet men när jag kom ut på gatan och ringde Amanda så hulkgrät jag som jag var ett barn som hade hamnat vilse. Jag fick knappt fram ett ord. Det kändes så jävla orättvist att jag som har tränat minst fyra gånger i veckan under dessa veckor inte hade lyckats bättre. Jag hamnade direkt tillbaka till en massa tonårskänslor jag har jobbat bort. Jag kunde inte alls vara så jälva klok och tänka på alla muskler jag har fått, att jag just nu har bättre kondition än jag haft någonsin i livet, att jag är på god väg, att varje träningspass är superbra, att min plan är att jag ska fortsätta vara mitt kurviga jag men få tillbaka kurvorna. Jag hamnade i att det enda som duger är ett skitbra resultat. Amanda fick mig så klart på bättre tankar men det tog tid att ruska av mig det där djupa fallet tillbaks i gamla känslo och tankebanor. Så när jag la ut bilden på Dagens kläder så gjorde jag det och fasade lite för vad alla skulle säga. Men jag bestämde mig för att göra det ändå. När jag sen gick in för att godkänna kommentarer blev jag så fruktansvärt lycklig. Ni är så snälla. Just denna dag var ni bättre på att förstå var jag är på väg och den peppen är helt obetalbar. Jag läste 39 underbara röster och en jävla skitelak.

Kommentar från Anna: Inte konstigt att det bara är kräkpositiva kommentarer här, inget annat tillåts. Sanningen är att det är samma mull, vi har ögon att se med, enda skillnaden är att du piffat dig mer.

Jag undrar så vad du vill Anna. Vill du göra mig ledsen? Hatar du mig? Vill du sätta dit mig? Säga att jag har tränat skitdåligt? Vet du. Jag är stolt över mitt mull. Men jag vill att det ska vara ett hälsosamt mull. Det är det jag håller på att skaffa. De flesta som kommenterar är superhärliga och snälla och jag vet inte varför man ska släppa igenom såna som dig. Det här är min blogg och mitt liv. Jag älskar att lära mig nya saker och att höra andra åsikter än mina egna. Men inte elaka personangrepp. Var god att sluta hänga i min värld. Du passar inte här.

Eller gårkvällens. Kände mig fortfarande lite förkyld så jag tänkte att jag skrämmer bort det sista med en riktig c-vitaminbomb. Det blev äpplen, ananas, citron och ingefära.

Jag har ju fått frågan om vilken maskin det är jag har fått. En Philips som jag inte kan namnet på men den är sjukt bra! Jag är råimpad av att den verkligen är som värsta juicebaren.

Dag 1/Vecka 8

Eller bara början på något nytt. Det här skulle ha varit sista veckan men på grund av en liten resa min PT var tvungen att göra är nästa vecka sista. Förra veckan hade jag då som uppgift att träna lika hårt som jag tränar med PT-Cai själv. Det gick sådär om jag ska vara helt ärlig. Det blir inte riktigt lika tufft när jag ska köra själv. Jag citerar min mamma ”Det är klart man inte kör lika hårt själv det är ju som om man skulle försöka dränka sig själv och det går ju inte”. Sen kom ju i och för sig min förkylning och störde lite men ändå. Jag tränar inte själv som om det inte fanns någon annan utväg och svetten bara rinner. I dag tränade jag då med Cai igen och det tog typ en timma för mig att komma över passet. Illamående och skak i händer och ben var resultatet. MEN jag tycker att det är kul. Jag längtar efter passen. Det trodde jag aldrig.

Min träningsresa tar inte slut om två veckor. Den ska fortsätta. Tänker att jag ska fortsätta med PT två gånger i veckan och träna resten själv i en månad till. Därefter kanske en gång i veckan och sen får vi se. Jag kanske har nått dit att jag gärna piskar mig själv till stenhård träning.

Självklart kommer jag inte att blåsa er på konfekten. När träningen är till ända kommer jag att berätta om alla resultat. I aprilnumret av vår tidning kommer hela resan.

En sak till. Jag fick en juicemaskin av mamma i fölsis. Sen dess juicas det här hemma. I lagoma doser så klart jag vet att det är mycket socker i juice. Men också en herrans vitaminer. Här har ni min frukost. Renée Voltaires fröbröd med avokado, två ägg, juice på blodapelsin, citron, morot och ingefära och så kaffe så klart!

Dag 3/Vecka 7

Det började med en 8 veckorschallange men PT-Cai har förlängt den med två veckor för att alla var så sjuka under februari och denna vecka är han på semester så jag har fått ett schema att träna efter. Jag tränade i lördags och i går. I dag känner jag mig helt igenmulad av förkylning. Hur ska man bete sig då? Ska jag träna lite lättare, vila eller köra på? Hjälp mig!

En sak till! För alla er som har velat veta exakt vad vi håller på med kommer jag och PT-Cai berätta ALLT i vårt aprilnummer av tidningen.

Dag 4/Vecka 6

Nu har jag gjort denna veckas fyra asajobbiga PT-pass. Det känns helt fantastiskt. När man är klar liksom. Sen tänker jag köra ett kondition under helgen. Jag försöker verkligen inte tänka i hela perioden utan ta varje dag för vad den är, typ varje övning… Som min kloka mamma brukar säga. Om man har något framför sig som känns som om man ska äta en elefant måste man tänka så. Tänker man att man ska äta hela elefanten på en gång så fattar ju vem som helst att man kommer ge upp eftersom det känns helt omöjligt. Men om man bara koncentrerar sig på att ta en tugga i taget och göra den så god det bara går så blir det lättare. Helt plötsligt har man mumsat i sig alva och sen fortsätter man bara. Ja, ni fattar var jag vill komma. Jag tänker på den här träningsperioden som sådan.

Nästa vecka är PT-Cai på semester så jag har fått en hård rutin att göra helt själv och tro det eller ej men jag är riktigt spänt och nyfiken på om jag kan göra det lika svettigt och hårt av egen kraft.

Nu ska vi spela in ”På middag hos Hannah & Amanda” därav min sminkning.

Hoppas att ni har en underbart vårig dag!