Arkiv för tagg roadrunner

- Sida 1 av 2

Låtpremiär: Precis så här låter Opeths nya singel

av Mattias Kling
Kvintetten står redo att släppa ett av årets mest emotsedda svenska album.
Åkerfeldt och de andra på en åker – eller är det ett fält? Inga konstigheter.

Det gick liksom en suck av besvikelse när det tidigare i våras rapporterades att huvudstadens absolut stoltaste progmetalensemble har valt att skjuta fram releasen av sitt elfte album till efter sommaren.

En fullt naturlig reaktion; för vid det här laget har beundrarna tvingats vänta i nästan tre år på en uppföljare till den jordigt sjuttiotalistiska ”Heritage”, som såg offentlighetens ljus i september 2011.

Nu finns det emellertid en stor anledning att dra en lättnadens suck. För inför releasen av ”Pale communion” – satt till slutet av augusti via Roadrunner – väljer kapellmästare Mikael Åkerfeldt och hans überkompetenta mannar att stilla hungern med nya singeln ”Cusp of eternity”.

Huruvida detta stycke är representativt för albumet i sig är naturligtvis för tidigt att sia om – premiärspelningen i detta nu är lika gällande för mig som för er då det inte har delats ut några övriga lyssningsmöjligheter – men även här låter Åkerfeldt skilsmässan från dödsgrowlen som sjösattes just på ”Heritage” vara vägledande. Personligen tycker jag mig även höra klara Rainbow/Deep Purple-tankar, såväl  i Joakim Svalbergs murriga keyboardsound som i versmelodins orientaliska snirklingar, vilket knappast sänker förväntningarna.

Just i dag görs ”Pale communion” dessutom tillgänglig för förhandsbeställning via bland andra Itunes. Hugade spekulanter får då även möjlighet att direktnedladda den nu aktuella singeln plus ännu ett spår från albumet.

En väldigt rimlig deal för fansen, med andra ord.

Bara på Hårdrocksbloggen: Spana in nya Airbourne-videon

av Mattias Kling
Rockarna tycker det är så roligt att premiärvisa videor på Hårdrocksbloggen att de gör det igen.
Rockarna tycker det är så roligt att premiärvisa videor på Hårdrocksbloggen att de gör det igen.

Voff, voff … sa den svarta hunden. Kanske.

Exakt vad australierna menar med skivtiteln ”Black dog barking” lämnar jag till undersysselsatta snillen att spekulera i, men konstaterar ändå att det är precis det Airbourne valde att döpa sitt tredje album till.

Det släpptes i slutet av maj i år, men en månad före det hade jag nöjet att premiärvisa videon till första singelspåret ”Live it up” här på bloggen.

Det tyckte kvartetten tydligen ganska så mycket om. Faktiskt så mycket att de, eller i alla fall dess skivbolag Roadrunner, önskar göra om detta.

Därför har jag i dag det stora nöjet att avtäcka gruppens nya promotionklipp till spåret ”Back in the game”. Du ser den bara här i Sverige, just i detta nu.

Vov, vad häftigt. Kanske den svarta hunden klämmer till med.

Släpp allt och lyssna på nya låten från Deicide

av Mattias Kling
Fortfarande inte redo att värvas till någon högmässa.
Kvartetten är fortfarande inte redo att värvas till någon högmässa.

Okej, mycket runt bandet har på senare år framstått som en illa regisserad dokusåpa. Det har varit inställda turnéer hit och dit, gruff, avhopp och annat trams som har stått i vägen för det primära. Nämligen musiken.

Och just när det gäller denna, i sammanhanget knappast obetydliga, detalj har Glen Benton och hans kristendomsbashande anhang från Florida inte direkt svikit.

Okej, det släpptes ett par rätt ruttna album runt millennieskiftet. Enligt uppgift för att bandet ville lösgöra sig från sitt då aktuella Roadrunnerkontrakt, men som också gick ut över dess fans. ”Insineratehymn”? ”In torment in hell”? Helsefyröverstrukna nja, förutom något enstaka stycke var det riktiga krämarutgåvor som enbart lyckades släpa gruppens egna rykte i smutsen.

Brutal musik kräver en brutal förpackning. Likt denna.
Brutal musik kräver en brutal förpackning. Likt denna.

Emellertid, efter omladdningen med nio år gamla ”Scars of the crucifix” och inte minst uppföljaren ”The stench of redemption” så har kvalitetskontrollen varit (o)god och pålitlig.

Något som tycks vara fallet även nu. Även om titelspåret från stundande Century Media-släppet ”In the minds of evil” – i butik i slutet av november – inte riktigt är någon så helvetesblastande historia som vi är vana vid är låten death metal av krossande god klass.

Mer av denna vara blir det på bandets elfte knogmacka. Allt annat vore väldigt märkligt och förvånande.

Bedömt i veckan: Alter Bridge och In Solitude

av Mattias Kling
Gör behagligt Creed-fri kreddrock.
Kvartetten gör behagligt Creed-fri kreddrock.

:+++:

Alter Bridge

Fortress

Roadrunner/Warner

Alter Bridge ”Fortress”HÅRD ROCK Inte nog med att Myles Kennedys vänsterprassel med Slash har trissat upp intresset för huvudsysslan – sejouren med forne Guns N’ Roses-hatten tycks i sin tur ha gett Alter Bridge en bestämd rockspark där bak. Bevis? Lyssna på ”Addicted to pain”, en oöm historia som gör att släktkopplingen till Creed känns väldigt avlägsen. Det är alltså en märkbart ruffigare grupp som visar upp sig på fjärdegiven. Som nosar på Metallica-riff à la ”Load” i ”Bleed it dry” och som gör en avstickare till Soundgardens ”Superunknown” i ”The uninvited”. Alla inslag är emellertid inte lika övertygande. ”Waters rising” har förvisso en snygg semirefräng, men vid sidan av Kennedy framstår Mark Tremonti som en blek sångare. Inslag likt detta lyckas dock inte riva ”Fortress”. Det är albumbygget alltför stadigt för.

Bästa spår: ”Cry a river”.

VECKANS TWEET

Tweet 27/9

The battle of the Metallica-clones are on!

av Mattias Kling
Trivium fick precis syn på James Hetfield. Blev stumma av beundran.
Trivium fick precis syn på James Hetfield. Blev stumma av beundran.

Avenged Sevenfold har fått ta en hel del skit för de uppenbara stölderna på nya skivan ”Hail to the king”. Och det med rätta. Även om man, väldigt välvilligt, kan kalla det för hyllningar/inspiration så hindrar inte detta exempelvis ”Sheperd of fire”, ”This means war” och ”Crimson day” från att bitvis befinna sig väldigt nära det som Metallica gjorde på sin självbetitlade 1991-giv.

Nog om detta nu. För här ska det i stället handla lite om ännu ett band som har byggt mycket av sitt sound och sin karriär på ett visst band ifrån The Bay Area.

Senare i höst släpper Trivium sitt sjätte album ”Vengeance falls”, en skiva som fick mången beundrare att trilla av stolen då det tidigare i år avslöjades att den skulle produceras av en viss David Draiman (Disturbed/Device). En väldigt blygsam snubbe, som ni vet, och som har uttryckt sig så här om plattans förträfflighet:

– ”Vengeance falls” är ett mästerverk. Plattan är Triviums bästa någonsin och kommer att explodera världen över.

Nåja. Det må vara hur det vill med detta. Och ska man ta de släppta smakproven – kallade ”Brave the storm” och ”Strife” – som indikationer så känns uttalandet ovan som något överilat.

Dock – även om Orlandokvartetten inte på något sätt har släppt sin beundran för det där bandet där Lars Ulrich (något ostadigt) står för takthållningen är det presenterade ingen direkt kopia på vare sig ”Ride the lightning”, ”Master of puppets” eller ”…And justice for all” så märks det varifrån det hämtas inspiration. Emellertid med större fingerkänslighet än sina Orange County-kollegor, vilket ju känns trevligt i sammanhanget.

Vad jag vill ha sagt med detta? Inte så mycket egentligen. Önskade bara passa vidare ett par låtar som måhända kan intressera så här när arbetsveckan börjar gå mot upploppet.

Och på samma gång också meddela att ”Vengeance falls” släpps i mitten av oktober av Roadrunner. Och att ni då säkert kommer få läsa mer om såväl denna platta som om Trivium. Och kanske lite om Metallica också.

Bedömt den här veckan: Avenged Sevenfold och Bombus

av Mattias Kling
avenged-sevenfold-2013

:++:

Avenged Sevenfold

Hail to the king

Roadrunner/Warner

Avenged Sevenfold ”Hail to the king”METAL För att fullt ut kunna övertygas av gruppens sjätte fullängdare krävs förnekelse av hårdrockshistorien. Som lyssnare tvingas man ignorera att ”Shepherd of fire” går till sängs med ”Enter sandman”, att ”This means war” i versen rumlar runt med ”Sad but true” och att ”Heretic” är väldigt fäst vid Megadeths ”Symphony of destruction”.

Vi kan kalla det inspiration, hyllningar till förebilderna, men lika mycket är dessa inslag rena plagiat som väcker flera frågetecken. Var är det begåvade gäng som fick mig att tatuera in sin maskot rakt över bröstbenet? Hur ska man hitta Avenged Sevenfold i det här sammelsuriet av Metallica, Guns N’ Roses (”Doing time”) och Iron Maiden (”Coming home”)? Vad har hänt med talangen, det unika?

Vi får hoppas att svaren inte är att allt dog med ex-trummisen Jimmy ”The Rev” Sullivan.

Bästa spår: ”Acid rain”.

VECKANS TWEET

Skärmavbild 2013-08-23 kl. 09.48.17

Spana in nya Airbourne-videon – först av alla

av Mattias Kling
Airbourne

Dagens teknik möjliggör mycket samarbete över landsgränserna. Inte bara att man lika enkelt kan kommuniciera med liksinnade i exempelvis Ouagadougou som i Haparanda – fiberkabel och bredbandsuppkopplingar fixar ett koordinerad videoattack lika simpelt.

Som i detta fall. Precis samtidigt som filmsnutten görs offentlig för publiken på den internationella arenan har jag nämligen det stora nöjet att premiärvisa ”Live it up”, den första videon från Australienrockarnas tredje album ”Black dog barking”.

Därför tänkte jag inte orera speciellt mycket om saken. Mer än att konstatera att den kommande given väntas nå offentligheten den 22 maj via Roadrunner. Och att gruppen fortfarande låter rätt mycket som landsmännen AC/DC och Rose Tattoo.

Rawk!

Tävling: Träffa Killswitch Engage i Göteborg – och vinn plåtar till konserten

av Mattias Kling
Killswitch Engage

Okej – jag inleder med det tråkiga. Med en önskan som mer kan ses som en order.

Med tanke på att det tycks finnas alltför många där ute som bara slentriansvarar på tävlingar utan att vare sig vara intresserad av bandet i fråga eller har någon som helst önskan att gå på konserten vill jag poängtera följande:

Är det så att du INTE har möjlighet att befinna dig i Göteborg på fredag eftermiddag klockan fem och INTE vare sig önskar träffa Massachusetts tuffaste metalcorecombo eller se dem live senare på kvällen på Brew House – skit i att delta i tävlingen.

Dylikt trollande gör att de fans som de facto ser fram emot ett högtidsstund med gruppen i fråga riskerar att gå miste om priset ett coolt pris och dessutom tar det tid och resurser från såväl mig som det skivbolag som har råddat fram tävlingen, vilket också snart riskerar att få den konsekvensen att jag de facto skiter i sådant här.

Vilket i sin tur i förlängningen även kan drabba dig, kära tangentbordstarzan, då det inte då heller blir några utlottningar som du är intresserad av. På riktigt.

Nåväl. Alla med på detta? Känns det som orimliga förhållningsönskningar är ni välkomna att in och hata på valfritt foliehattsforum. Ni andra är hjärtligt välkomna att delta i det som följer nedan.

Som framgår i rubriken ovan handlar det alltså om möjligheten att såväl träffa bandet före gig, som att se deras spelning på Brew House i Göteborg. Ett generöst erbjudande, som har råddats fram av ständigt tjänstvillige Darren Edwards på skivbolaget Roadrunners svenska kontor.

Själva upplägget innebär egentligen inga konstigheter. Jag ställer en fråga, du svarar till mig i ett mejl döpt till ”Killswitch Engage” på adressen mattias.kling@aftonbladet.se och som finns hos mig senast på torsdag den 18 april klockan 16.00. Därefter stänger utlottningen, utan undantag. Glöm inte att uppge namn, mobilnummer och adress!

Och frågan då. Inget större krångel där heller, utan den lyder som följer:

Nyligen släpptes gruppens senaste skiva, kallad ”Disarm the descent”. Den har fått ett officiellt Aftonbladet-betyg i plusform, levererat av yours truly. Därför önskar jag helt enkelt veta vad betyget blev. Vilket den vinnare som får ta med sig en vän på tilldragelsen säkert kan luska reda på.

Återigen: Låt samvetet vara vägledande. Stå inte i vägen för de som vill kamma hem en exklusiv mysstund med sina favoritmusiker.

Svårare än så behöver det inte vara.

Hej hå, hej hå … vi in i studion gå

av Mattias Kling

För många är det nu slut på det roliga. Det har helt enkelt blivit dags att byta helgvila och nyårsmys mot den grå vardagen igen.

Hög tid att börja knega igen, med andra ord. I alla fall för oss vanliga lönebärare.

Så varför inte även för rockstjärnor?

Ja, exakt. Varför inte?

Här är i alla fall tre grupper som har börjat inspelningarna av sina nya skivor just den 7 januari 2013.

Amon Amarth Efter att på ”With Oden on our side” (2006), ”Twilight of the thunder god” (2008) samt ”Surtur rising” (2011) ha fått ett kreativt lyft tillsammans med svenske producenten Jens Bogren söker Tumbavikingarna nu nya allianser. Det innebär att kvintettens nionde fullängdare kommer att framställas tillsammans med bittiske Andy Sneap (Testament, Arch Enemy, Accept med flera) med tänkt release via Metal Blade lagom till sommarfestivalerna i juni.

Angående kursändringen har gitarristen Olli Mikkonen uttalat sig så här i amerikanska tidningen Decibel:

– Vi var sugna på förändring och Andy har funnits med i diskussionerna under flera år. Efter att vi hade träffat honom kände vi att allt klickade. Vi tror att det kommer bli en kanonskiva.

Vare sig titel eller låtnamn finns att tillgå för tillfället. Men något säger mig att ganska mycket kommer att handla om skäggiga män som gillar att åka båt långt och länge.

Black Star Riders Gruppen, som för så sent som en månad sedan besökte Sverige under Thin Lizzy-flagg, har i sin tur kontrakterat Kevin Shirley (Europe, Iron Maiden för att nämna några) för att övervaka sin debutresa.

Det finns emellertid viktiga personalskillnader mellan banden. Den nya konstellationen får klara sig utan keyboardisten Darren Wharton och trummisen Brian Downey, den sistnämndes plats är i stället nu fylld av Jimmy DeGrasso som tidigare har fixat takten för exempelvis Alice Cooper och David Lee Roth.

Förstlingsverket släpps via Nuclear Blast senare i år.

Dream Theater Föregångaren ”A dramatic turn of events” blev progmetalltruppens första utgåva utan grundarmedlemmen Mike Portnoy – men med ganska så skral kreativ av dennes ersättare Mike Mangini, som värvades då allt material redan var färdigkomponerat.

På kommande skivan, den tolfte studiomackan i ordningen, kommer batteristen dock till fullo att bidra till skrivandeprocessen, har gitarristen John Petrucci tidigare avslöjat för Metal Insider.

– De tejper som vi har samlat på oss under våra turnéer är fantastiska. Under soundcheck, om någon har presenterat en idé som vi har jammat loss på, har han (Mangini) varit supersnabb på att ta vidare. Jag tror att det blir en cool upplevelse att skriva ihop.

Den finke skalfantomen uppger också att resultatet kan komma att dröja.

– Vi jobbar enligt samma schema som när vi gjorde ”A dramatic turn of events”. Det innebär att vi gick in i studion ungefär samtidigt som nu och den skivan släpptes inte förrän i september.

– Det är förvisso för tidigt att sia om, men när vi väl är färdiga med inspelningarna, mixningen och mastringen kan det mycket väl vara maj och då sticker vi säkert till Europa så det kan dra ut på tiden.

Klart är dock att skivan kommer att släppas via Roadrunner, då parterna förnyade sitt kontrakt förra hösten.

Robb Flynn efter skräckoperationen: Mina kulor mår kanon

av Mattias Kling

Tänk dig att du blir drabbad av bråck. Sällan en kul upplevelse, antar jag. Är själv lyckligt odrabbad av nämnda åkomma.

Men betänk att ovan nämnda tillstånd resulterar i att nödvändiga muskelbarriärer brister – och dina tarmar hamnar i pungen.

Ouch. Så att säga.

Det är emellertid exakt vad som har drabbat Robb Flynn, frontman i liveutgåveaktuella Machine Head.

Den Oaklandbaserade 44-åringen, som under sina första år på jorden kallades Lawrence Matthew Cardine, har nämligen sedan juni förra året kämpat mot ett ljumskbråck som de senaste månaderna har resulterat i att hans tarmar har trillat ner i kulpåsen.

Så här har han tidigare berättat om sin åkomma:

– Det ser ut som att jag har en tredje testikel. Det har förvisso inte varit alltför smärtsamt och jag har besökt doktorn vid ett flertal tillfällen för att kolla upp det, men han sa att jag inte skulle kunna sjunga på några veckor om jag la mig under kniven.

– Det tanke på att det inte var ett alternativ bokade jag in operationen till januari när jag skulle ha turnéledigt. Dessvärre har mina tarmar svullnat upp rejält under våra senaste framträdanden och i går (måndag) var smärtan så outhärdlig att jag tvingades åka till akuten. Beskedet där var att jag skulle bli tvungen att opereras.

Flynn genomgick ingreppet i går förmiddag lokal tid på Fairview Southdale-sjukhuset i Edina, Minnesota och med tanke på den film och de bilder han har lagt upp på exempelvis Twitter tycks han vara vid gott mod (om än något öm) efter 90-minutersoperationen.

Frontmannen ska nu flyga hem till Kalifornien och vila upp sig, vilket innebär att Machine Head tvingas ställa in nio spelningar på bandets just nu pågående turné tillsammans med Dethklok, The Black Dahlia Murder och All That Remains. Först den 24 november beräknar gruppen att kunna återvända till vägarna, i Portland, Oregon.

Kvartettens liveutgåva ”Machine fucking Head live” (lyssna) släpptes i går via Roadrunner. Så sent som i somras spelade enseblen i Sverige, på festivalen Metaltown i Göteborg. En :+++:-recension av det framträdandet går att läsa här.

Sida 1 av 2
at the gates Cd recensioner death metal europe festival getaway rock gästblogg hårdrock in flames iron maiden metal metallica motörhead punk Rock slayer spotify sweden rock thrash metal tävling
  • Tjänstgörande nöjesredaktör: Linn Elmervik
  • Nöjeschef: Andreas Hansson
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Karin Schmidt Hellsing, Michael Poromaa, Lotta Folcker
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB