Dan Gilbert är en av de främsta experterna inom positiv psykologi, psykolog vid Harvarduniversitetet och författare till boken Snubbla på lyckan om hur vi missbedömer vad som kommer göra oss lyckliga. För 10 år sedan gjorde han ett TED-talk på samma tema som boken, och i år gjorde han ett till, som handlar om hur vi missbedömer oss själva över tid.

Misstaget vi gör är att tro att saker och ting kommer kännas likadant i framtiden som de gör idag, trots att vi av erfarenhet vet att så inte är fallet. Forskningen visar att vi drastiskt underskattar hur mycket vi kommer förändras de kommande 10 åren, vilket naturligtvis påverkar hur vi tar beslut om framtiden.

Vi tror att allt från våra personligheter, vänner och hobbies till musikintressen och mycket annat kommer vara ungefär som de är nu om tio år – trots att vi klart och tydligt ser att våra liv förändrats radikalt sedan 10 år tillbaka!!

Dan Gilbert säger att detta förmodligen beror på att det är lätt att titta bakåt men svårt att föreställa sig framtiden – och eftersom vi har svårt att förställa oss en annorlunda framtid tror vi naivt att en sådan inte är särskilt sannolik.

Med andra ord, oavsett hur lycklig eller olycklig du är just nu, har du alla möjligheter att vara lycklig i framtiden – oavsett om du kan föreställa dig det eller inte!

Lägg 7 minuter på att lyssna på Dan Gilbert!

Jag fick en spännande kommentar på mitt förra inlägg om att fundera på vad som ligger bakom människors beteende istället för att döma dem som jag gärna vill svara på. Såhär skriver signaturen Kocken:

Den främsta anledningen till att bry dig om vad som hänt tidigare är att det får dig att må mycket bättre. Det tar mycket energi och gör livet tråkigt att gå runt och vara arg och frustrerad på människor, medan empati är en betydligt skönare känsla. Det är svårt att bli av med alla irritationsmoment i världen, men genom att byta inställning kan du ändå slippa vara irriterad.

”Vad skulle tänkas kunna ha hänt som skulle gottgöra att någon till att börja med släpar in sin skrikande unge där den inte ska vara för att sedan vara likgiltig inför det?” frågar Kocken. Det är precis den frågan förra inlägget handlade om att ställa. Vad är det som har hänt innan?

Kanske barnvakten bangade i sista sekunden och något ändå behövde handlas? Kanske var det en ensamstående mamma som tvingas göra precis allting tillsammans med sin skrikande bebis? Kanske är ungen sjuk? Kanske hade det varit storbråk hemma? Ni småbarnsföräldrar som läser bloggen får gärna kommentera exempel på hur det kan komma sig att en förälder hamnar någonstans med en otröstlig bebis. Vad som garanterat INTE hänt innan är att mamman väntat in att barnet skulle börja skrika för att då rusa in i mataffären och vara till besvär.

Och oavsett vad som hänt innan är det betydligt jobbigare att gå och handla ensam med ett skrikande barn och dessutom bli dömd för det än att behöva lyssna på en främlings gråt några minuter. När andra har det jobbigare än jag är empati en naturlig reaktion, men det kräver viss reflektion kring den andra personens situation så att min egen irritation inte tar över.

Tack för att du kommenterade, Kocken! 🙂

Jag läste en så spännande text på Huffington Post nyligen, som handlar om något riktigt viktigt. I texten beskrivs hur en mamma döms när hon är i en mataffär med sitt skrikande barn i vagnen. Utöver dömanden i form av suckar och blickar säger folk rätt ut att hon är en dålig mamma som inte tar upp sitt barn och att det skulle vara skönare om hon gick därifrån.

Skribenten, som har en bakgrund inom teatern, kommer att tänka på vad teaterlärarna brukade säga om ”the moment before”; att alltid vara medveten om vad som hände innan scenen började. På teater och film börjar ju scener ofta ganska direkt utan kallprat och småsnack, men skådespelaren behöver själv vara klar över hur karaktären hamnade där för att det ska bli trovärdigt. Vilken händelse, möte eller sinnestillstånd ledde upp till det nuvarande ögonblicket?

På samma sätt funderade skribenten på hur den här mamman hamnade i mataffären med sitt skrikande barn och varför hon inte plockade upp det. Vi har ingen aning. Vi vet inte alls vad som hände i hennes ”moment before” och ska därför passa oss noga för att döma – vi har ju inte hela bilden.

Som coach får jag hela tiden höra människor berätta om sina ”moments before”. Och tro mig, det förändrar allt! Plötsligt blir det helt självklart varför människor beter sig som de gör. Det försvarar inte alla beteenden, men det skapar förståelse, och möjlighet att vid behov välja annorlunda nästa gång. Det går bara att döma människor när du inte förstår dem – och när du förstår dem blir det omöjligt att döma! 

Nyfikenhet är ett betydligt trevligare alternativ än dömande, både för dig och för andra.

Texten avslutas med ett helt briljant resonemang som jag helt och hållet ställer mig bakom:

Psykisk ohälsa är betydligt vanligare än många inser och alla får inte den hjälp de behöver, trots att hjälp finns att få. I samband med Robin Williams tragiska bortgång nyligen startades ett initiativ på en facebookgrupp för psykologer som resulterade i ett häfte med saker psykologerna tyckte att alla behöver veta om att må dåligt. Det är en empatisk, klok och behändig samling texter från 21 psykologer, och du hittar den här.

Vill du inte läsa allt på en gång finns texterna också som en mailkurs i 20 delar, du får en text per dag till din inbox. Läs mer här.

Positiv psykologi handlar ju tvärtom om psykisk hälsa så jag har istället sammanfattat fem saker som jag tycker alla bör känna till om att må bra.

Du kan påverka hur du mår
Första insikten du behöver för att höja ditt välbefinnande är att det faktiskt är möjligt för dig att styra hur du mår. Många sitter fast i en föreställning om att det inte går att må bra och vara glad för att det är höst, mycket på jobbet eller förkylningstider. Men lyckoforskningen visa klart och tydligt att sådana yttre omständigheter har väldigt liten påverkan, och det som verkligen gör skillnad är vad du medvetet väljer att göra, tänka och fokusera på.

Lyckan fungerar inte som du tror
I sin bok The Myths of Happiness skriver Sonja Luybomirsky om saker som gör oss lyckliga fast vi inte tror att de kommer göra det och saker som inte gör oss lyckliga fast vi tror det. Väldigt ofta missbedömer vi hur mycket lyckligare eller olyckligare vi kommer bli av olika saker, och tror att effekten kommer vara längre än den gör. Det leder att vi ibland kämpar hårt för saker som bara gör oss lite lyckliga en kort stund, på bekostnad av sådant som faktiskt ger långsiktiga lyckokänslor. Detta motverkas effektivt med kunskap om positiv psykologi och lyckoforskning.

Lycka är en handling
När jag berättar för människor att jag jobbar med positiv psykologi får jag ofta svaret ”jaha, som positivt tänkande då eller..?” Men det handlar inte i första hand om att tänka. Om något gynnas ditt välbefinnande snarare av att du kan dra ner på tänkandet. Istället är det handlingar, känslor och närvaro som är nyckeln. En person som ofta uttrycker tacksamhet, prioriterar sina relationer och letar efter möjligheter i sitt liv kommer må helt annorlunda än någon som uttrycker klagomål, prioriterar att titta på tv och bara ser problem. Förstås. Det fina är att detta är helt konkreta handlingar som du medvetet kan välja eller välja bort.

Det är inte realistiskt att vara på topp jämt
Tyvärr verkar det som att lyckoforskningen ibland orsakar en lyckohets hos människor, och jagandet efter lycka kan faktiskt få motsatt effekt. Att prata om välbefinnande istället för lycka gör det lite mer nyanserat, och det är viktigt. Det är inte realistiskt att sträva efter att vara euforiskt lycklig hela tiden. Lyckliga människor upplever lika mycket motgångar och utmaningar som alla andra. Skillnaden är att de har en annan inställning till uppförsbackarna. De kan se en meningsfullhet även i det, och har en bättre motståndskraft (”psykologiskt immunförsvar”) som gör det lättare att komma igenom hinder och utmaningar.

Hur du mår påverkar hur det går
En vanlig fördom om lycka är att det skulle vara ytligt, glättigt och lite naivt (”lycklig är bara den som inte vet bättre”). I själva verket är lycka, tillsammans med andra positiva känslor, i allra högsta grad värda att ta på allvar eftersom det gör stor skillnad i ditt liv. Du får tillgång till mer av dig själv när du mår bra. Positiva känslor ”låser upp” delar av dig både emotionellt och neurologiskt och gör det lättare att bidra till andra människor, din motivation ökar, du blir snällare, friskare, effektivare, mer framgångsrik och bättre på att lösa problem.

Hon bär också med sig några kloka ord hon fick av en kollega inför en premiär. ”You have nothing to prove, only to share.” Den som har något att bevisa kommer ju från en känsla av brist och behöver kämpa för att klara sig medan den som delar med sig har så mycket att det blir över! Trots att ingenting egentligen har förändrats förutom tanken på situationen ger det en helt annan upplevelse att känna att du har något att dela med dig av istället för något att leva upp till!

Avslutningsvis tipsade Sierra förstås om klassiska supertipset att komma ihåg att andas. I slutet berättar hon dessutom att hon behåller sin positiva inställning till livet genom bla yoga, meditation och andliga böcker. Klok tjej! 🙂

Vill du ha fler tips för att förstå och hantera nervositet kan du läsa min artikel om att vara på topp när det gäller här.

Har du tänkt på hur allt kan förändras fast inget förändrats? Hur en situation plötsligt kan börja kännas riktigt jobbig, eller helt fantastisk – men inte för att situationen förändrats, utan för att du gjort det?

Har du tänkt på hur din dagsform, om du är trött/hungrig/glad/ledsen, påverkar vad du tänker om saker som hänt, framtiden, dig själv och andra människor.

Och ändå känns det på riktigt. Det verkar ju som att världen förändras.

Jag tänker ibland på våra sinnestillstånd som färgade glasögon. När jag mår dåligt byter mina glasögon färg till nån riktigt sunkig gråbrun nyans, som därmed får min bild av världen att förändras därefter. Det spelar ingen roll att någon med ljusrosa glasögon försöker övertyga mig om hur fint allting är och att jag har fel – jag ser ju vad jag ser! Men så skiftar något i mig och glasögonen klarnar. Plötsligt får världen nya färger. Tycker jag. Egentligen är det ju inte världen som bytt färg utan mina ”glasögon”.

Ur ett rent neurologiskt perspektiv fungerar dina känslor som dina glasögon. Hjärnan färgar allting du ser, känner och tänker utifrån ditt nuvarande känslotillstånd. När du är arg har hjärnan större tillgång till alla minnen av tidigare gånger du varit arg, när du känner dig misslyckad färgar det dina tankar om framtiden och när du är nyförälskad kan du inte upptäcka ett enda problem i hela världen.

Det problematiska är att de flesta agerar som om det de upplever vore sant, oavsett om det är det eller inte. Hur du ser på världen har väldigt lite med världen att göra men desto mer med dig att göra. Samma sak gäller när du ser på dina minnen, framtiden, dig själv och andra människor. Och när de tittar på dig!

Jag tror inte att vi kan bli av med dessa glasögon, och det är inte heller poängen. Att bli medveten om dem däremot kan göra hela skillnaden! Om du kan komma ihåg att allting inte är skit bara för att det ”ser ut” (eller känns) så i ett givet ögonblick kan du befria dig själv från väldigt mycket smärta. Och när du inser att du kan påverka vilken färg dina glasögon har (aka dina lyckonivåer) skapar det väldigt mycket frihet. Kanske är det skönaste av allt att inse att andra ser på dig genom sina helt individuella glasögon. Det gör det lättare att inte ta saker personligt – det har ju inget med dig att göra!

När jag skulle åka tunnelbana häromdagen hörde jag ett ”tack” flyga genom huvudet när jag såg att det bara var 2 minuter tills mitt tåg kom. Och det slog mig att alla tacksamhetsövningar jag gjorde genom åren verkligen har gett resultat! Så pass att jag numera helt omedvetet uttrycker tacksamhet över de allra minsta saker.

När jag tappar något i golvet och det inte går sönder tänker jag tack. När  jag ser en vacker utsikt tänker jag tack. När jag uppskattar någon säger jag tack (tackade senast igår kassörskan i mataffären för att hon satt i kassan så jag kunde handla (vilket låter superkrystat men föll sig ganska naturligt eftersom hon pratade med kunden före mig om att hon hade tandvärk men jobbade ändå).

Och det sker numera helt automatiskt. Det finns så himla mycket att vara tacksam för och livet blir så mycket lyckligare när du gör dig själv medveten om det och tacksam för det. Det är inte självklart att vara frisk, leva i ett land utan krig eller ha fantastiska vänner. Vänta inte tills båset är tomt med att vara tacksam för kon. Börja direkt!

I början är det bra att ha en medveten tacksamhetsövning att göra för att få in vanan. Jag brukar rekommendera att föra tacksamehtsdagbok varje kväll och numera finns det ju appar till allt. För 7 kr kan du ladda ne appen Gratitude Journal.

Vänlighet är ju en egenskap som uppskattas av de flesta i så gott som alla kulturer. Vi behöver varandra och mår bättre och blir mer framgångsrika om vi hjälps åt. Socialt ses vänlighet som en fin egenskap som vi ofta förknippar med att någon är en god och bra person.

Men är det egentligen det det handlar om? I takt med att mitt välbefinnande höjts har jag upptäckt att jag blivit väldigt mycket snällare. Inte bara pga lyckostrategin random acts of kindness utan snarare för att när jag mår bra finns det mer utrymme i mig för att vara vänlig.

Jag har mer empati och förståelse för andra människor. Jag stör mig inte på småsaker. Tålamodet växer. Stubinen blir längre. Jag kan förstås också bitcha loss emellanåt, men det är alltid samtidigt som jag är trött, stressad eller hungrig. Känner jag mig trängd eller kränkt vänder sig taggarna också utåt.

Men när jag mår bra finns det marginaler. Jag kan ha överseende med att saker inte blir som jag vill, förståelse för andra människor och beter mig också schysstare mot mig själv. Visst känner du igen dig?

Så är det inte konstigt att vi ser vänliga människor som bra och goda, och otrevliga människor som osympatiska och i värsta fall idioter, när det snarare egentligen inte handlar om snäll eller dum utan om lycklig eller olycklig?

Har ni läst senaste numret av Wellness än? Jag har skrivit två av artiklarna i tidningen. Den ena handlar om fördelarna med att sätta mål (enligt forskningen blir du bland annat lugnare, lyckligare, effektivare och bättre på att hantera stress och motgångar när du sätter mål), och fem saker att tänka på för att få bästa effekten av målsättandet. Utmärkt läsning inför höststarten!

Den andra artikeln handlar om att skapa distans till dina tankar. Där intervjuar jag David Andersson som är en coach med helt annan bakgrund och inriktning än jag, som har en intressant syn på tankar och tänkande.

Som grädde på moset innehåller tidningen dessutom tips från självaste Martin Seligman om hur du höjer ditt välbefinnande. Underbart kul att fler än jag skriver om lyckoforskning och positiv psykologi i tidningen!

(Psst, om du vill läsa tidningen får du snabba på lite för redan på onsdag kommer nästa nummer!)

Min vän och kollega Tina bestämde sig i våras för att under 100 dagar omsätta sina kunskaper om positiv psykologi och lyckoforskning i praktiken – och samtidigt blogga om det. På bloggen lyckligpa100dagar.se beskrev hon de lyckostrategier hon testat, och hur det fungerade.

Förra veckan blev hon färdig och utvärderade lyckoexperimentet. Resultatet var långt över hennes förväntan. Hon skriver bland annat så här:

Som den akademiskt utbildade psykologiska coach hon är gjorde hon naturligtvis vetenskapliga tester före och efter experimentet. Så här såg det ut för Tina dagen innan hon startade, respektive dag 100.

På bara några månader gick hon från att känna sig lycklig 20% av tiden till 90% av tiden!! Det är riktigt stor skillnad! Och detta trots att hennes farmor dog under dessa 100 dagar. Tina skriver att hon övervägde att lägga ner projektet då men bestämde sig för att fortsätta, ”för att det är ju faktiskt såhär det är i livet. För alla. När livet plötsligt vänds upp och ner så står vi där och ska hantera det, vare sig vi vill eller inte. Så istället för att avbryta så valde jag att använda olika lyckostrategier för att bearbeta sorgen över att mista henne. Det var otroligt hjälpsamt för mig i min sorg.”

Som jag skrivit om tidigare, det handlar inte om att vara 100% lycklig jämt, utan om att må så bra du kan när du kan och därmed lättare kunna hantera motgångar.

Om Tinas resultat inspirerar dig har du alla möjligheter att prova själv och bli lyckligare. Här på bloggen finns massor av lyckostrategier under kategorierna lyckostrategier och lyckojulkalender. Du hittar förstås också tips, strategier, kunskap och verktyg på Tinas blogg. Och jag kan varmt rekommendera dig att gå in på bloggen och läsa hennes avslutande inlägg om hur hon upplever skillnaden före och efter dessa 100 dagar.

Här hittar du en intervju med Tina från Nyheter24.