Glöm allt vad genetik, ineffektiva förbränningsprogram och metabolism heter. 
Nu fastslår forskare att den vanligaste orsaken till övervikt är vår gränslösa aptit för tomma kalorier. 

 

 

 

 

Den vanligast förekommande anledningen bakom stagnerad eller utebliven viktminskning har konstaterats bero på vår glupska aptit för tomma kalorier.
Men vad innebär detta slarvigt generaliserande samlingsnamn?

 

Stora energimängder – minimal näring
Tomma kalorier innebär livsmedel och produkter som inte bidrar kroppen med några betydande näringsämnen – men skyhöga mängder kalorier. Här finner vi med andra ord alltifrån skräpmat till inbjudande sockerfällor.

Ironiskt nog kan dessa kalorier leda till att kroppen försätts i ett läge där den är överviktig och undernärd på en och samma gång. Allt då det höga kaloriintaget spräcker energibudgeten, samtidigt som näringsintaget förblir haltande.

 

 

 

 

Obefintlig mättnad
Tomma kalorier bidrar till dåliga mättnadsvärden och skapar ofta ökade sug efter mer, trots att kroppen rent teoretiskt redan tankat upp tillräckliga mängder energi.
Ett ”normalt” fredagsmys uppmäter läskigt snabbt hela 2000 kalorier, samma mängd energi som motsvarar dagsbehovet för en kvinna i åldersspannet 18-30 med stillasittande arbetsuppgifter.

Så, förutom att alla dessa go’ saker inte tillför kroppen något som hjälper dig utvecklas (ur varken ett hälso- eller fysikbaserat synsätt) skapar all överflödig energi lavinartat sug efter mer och endast kortlivade mättnadskänslor. Dubbel-trubbel!

 

 

 

 

Exemplet som bevisar tesen
Hur tydliga blir då skillnaderna mellan näringsfyllda kalorier och tomma?
För att förtydliga det hela kan vi konkretisera det hela med en (för mig) klassisk middag med dess eventuellt efterföljande kvällssnacks.

 

Middag

✓ 1 kycklingfilé (ca 170 g)

✓  Ungsrostade rotfrukter (ca 250 g)

✓ Liten sallad (1 morot, 1/2 paprika och lite babyspenat)

✓ ½ dl naturell lättkvarg blandad med kryddor

 

Ovanstående resulterar i ca 500 mättande och näringsrika kalorier som fyller upp kroppens energidepåer med proteiner, kolhydrater och fett. Allt samtidigt som måltiden bidrar med tillräckliga mättnadskänslor (även för mig som äter som en häst).

Hur mycket godis ”kan” jag då äta för att dundra in samma energimängd i kroppen?
Just det, irriterande lite. Eller rättare sagt, 90 gram (12 ”rutor” från din vanliga chokladkaka).

 

 

 

 

Konklussion
Syftet med denna text är inte att bannlysa sötsaker och skräpmat utan att understryka dess höga – och samtidigt tomma – kalorivärde.
Om du strävar efter viktnedgång eller allmänt förbättrad hälsa gör du dig själv en stor tjänst genom att söka balans kring ”vad” du faktiskt stoppar i dig. Då – och först då – kommer kroppen haka på framgångståget och servera dig resultaten du drömmer om.

Så, i klartext, fortsätt unna dig livets goda – men gör det med sunt förnuft, balans och kunskap.