Spanish Poker Tour har gått hårt åt min manlighet… Jag lyckades ta mig till Valencia trots bristen på pass, och där skulle jag hyra en bil. Storlek eller modell spelar ingen roll förklarar jag för Avis-killen, bara jag får en svart bil. Vi har nämligen fina Paf-loggor i svart magnetiskt material för sådana här tillfällen. Jag beställde ju en svart sa jag… Den här är nästan svart kontrar mannen, och ger mig nycklarna till en mycket mörkblå BMV. Nåja, det får väl duga.

Spanjorernas definition på svart bil. Sa jag att Spanien är Europas u-land?

Letar upp bilen i det gigantiska garaget. Försöker starta bilen. Vafan, det finns ingen nyckel, bara en knapp att trycka på när man ska starta motorn. Men får inte igång motorn på något sätt. Letar upp en Avis-representant, denna gång en tjej som nog är några år över tjugo, men hon ser inte ut att vara en dag över 13 i kroppen. Hon visar mig att jag måste stoppa in nyckelhållaren i en väld dold lucka innan jag kan trycka på startknappen. Här står jag med min rosa väska och skäms, en 40-årig gubbe ska väl kunna få igång en bil utan att be småflickor om hjälp? Har någon sett mina kulor, jag börjar sakna dom!

Hämtar upp våra finska Paf-kvalare i olika omgångar på Castellons tågstation (de som kommer via Barcelona) och på flygplaten i Valencia under dagen och kvällen. Dekalerna var verkligen ett bra köp, våra spelare ser bilen direkt utan att man behöver leta efter en nål i en höstack.

Sedan började Spanish Poker Tour som sagt. Två steg till höger om mig har jag en spelare jag blir otroligt imponerad av, en tjej i 20-25 årsåldern som spelar fantastiskt bra. Hon är snygg, men inte så där sexigt snygg utan snarare mycket docksöt. Jag har aldrig tidigare sett en tjej spela så bra föut, jag undrar varför hon inte är sponsrad. Hon ser spansk ut, men det visar sig i pausen efter två timmar att hon bara kan prata franska, inte ett ord engelska eller annat språk. Tydligen är hon flickvän/fru/väninna till Antonie Saout, fransmannen som kom trea i poker-VM i Las Vegas förra året. Den tjejen kommer att gå långt!

Jag åker ut efter drygt fyra timmars spel, först med QQ mot hennes KK, sedan med AQ mot hennes AK, och jag kan helt ärligt säga att jag blev utspelad i båda händerna. Jag funderade på att lägga båda händerna preflop, men lyckades övertala mig båda gångerna att stoppa in markerna i mitten med rösten i hjärnan ”hon kan inte ha spelat så bra den här gången också”. Jo, det kunde hon, ännu ett slag mot min manlighet i den här resan. Har någon sett mina kulor, jag saknar dom?

Idag blir det beachen, sedan en liten billig turre framåt kvällen. 

Väckarklockan ringer 05:15. Jag har sovit i ungefär fyra timmar. Släpar ut mina två tunga bagage, en knallrosa väska och en stor papperskartong. Väskan ser väldigt gay ut, men den har fördelen att man snabbt hittar den på bagageblandet världens flygplatser runt. Lådan väger 21 kilo och är full med gåvor till våra Paf-kvalare, de ska få vardera en väska fylld med backgammonspel, strandpingisset och kortlekar. 

Regnet öser ner… bra start på resan. Jag tänker på alla mina kollegor som är på Åland i dag för att kolla på Ålands stora sporthändelse under året, Pafopen. Nej, det är ingen pokerturnering, utan en beachvollybollturre. Hällregn och blåst är inte direkt perfekta förutsättningar för varken tävlande eller åskådare.

Kommer fram till Arlanda, upptäcker nu att jag glömt passet hemma. Skickligt, resan fortsätter bra. Flickan i incheckningen säger att jag kommer klara mig på körkortet, men jag känner att stora problem kommer komma i Spanien, Europas u-land. Jag ska ju inte bara flyga, jag ska hyra bil och ta mig in på casoinot också, samt flyga inrikes till Mallis.

Problem tre då – jag har glömt mitt Lufthansa Guldkort hemma (i passet). Skit också, utan det kan jag inte ta med kartongen, guldkortet krävs för att jag ska få med mig ett extra bagare utan kostnad. Som tur är har jag checkat in hemma, så mitt guldnummer står på boardingpasset, flickan i disken litar på mig och stämplar in mig, och tar inte ens betalt för övervikten. Klonk, det finns en resegud! Känns som man varit inne och bluffat i en pokerpott men lyckats dra in en hålstege! Nu ska jag rida på rushen och vinna Spanish Poker Tour!

Dags att packa resväskan och åka ner till deltävlingen i Spanish Poker Tour i Castellon norr om Valencia. Jag ska dubblera dels som spelare, dels som ”pokerpappa” åt Pafs sex kvalspelare. Det ska bli skoj. Sedan ska jag ha en veckas semester på Mallis, det ska bli skönt.

Sitter och skriver en artikel om mörkpoker till Poker Magazine. Det är inte klokt vad jag saknar det spelet, det är så ledsamt att det i princip dött ut. Skönt att det fortfarande spelas i SM, även om resan till Malta bara för att spela en enda tävling avskräcker så många. Tänk om den tävlingen kunde gå i Sverige!

Har någon sett förbundet? Jag bara undrar…

– Styrelsen har fått en hel del kritik för att vi vart dåliga på att informera vad som händer, och detta är en av de bitarna vi tar tag i direkt. Som ordförande lovar jag att informera minst en gång i månaden om vad som händer och har hänt i förbundet, säger Sahan till Poker Magazine.

Det har gått ett par månader nu, det skulle vara kul om ni informerade lite… exempelvis kring poker-SM! Det minsta man kan begära är väl att förbundet talar om på sin hemsida vilka sajter som kör satelliter till detta evenemang? Paf har kört satelliter i två månader, inte ett ord har förbundet skrivit om detta. Nu drar Nordicbet, Betway och andra sajter igång, men var finns informationen kring detta på förbundskanalerna. Ut med er på forumen och i pokertidningarnas sajter och informera.

Man kan fråga sig vad det egentligen är som sponsorerna betalar för. Det blir svårt att attrahera sponsorer för kommande år om det fortsätter så här.

Jag fick en fråga i veckan från en finsk spelare som skulle ner till Prag och spela en tävling som en av Pafs konkurrenter anordnar. Spelaren hade funderat lite på kammaren och läst lite om de groteska pengar som erbjuds spelarna på tv-borden i WSOP för att bära en logotyp från Stars eller Tilt, och kommit fram till att han också ville ha sponsring.

Det var förvisso ett modest förslag han hade, om vi betalade hans flyg eller hotell så kunde han ha ett Paf-märke på tröjan Jag tackade dock nej, med följande motivering.

I princip är det bara värt något ur marknadsföringssynpunkt om spelaren råkar vinna. I och med att det är en konkurrentsajt dessutom, så kanske annonsvärdet vid en eventuell vinst är i storleksordningen ett par tio tusen kronor. Låt oss säga 20.000 kr, och cirka 200 spelare med i tävlingen. Snittspelaren, om det inte är en kändis, skulle då ha ett ”värde” på 100 kronor för att ha märket på tröjan. Inte riktigt de summor spelaren förväntade sig.

Det finns två anledningar för en pokersajt att sponsra spelare. Den ena är kundvård, att sjaternas mest frekventa spelare kan få sponsring som tack för troget spel. Den andra anledningen är strikt affärsmässig, hur många nya kunder kan sajten få genom att sponsra just dig? Det är frågan du behöver svara på – det handlar inte det minsta om hurvida du är en bra spelare, det handlar om hur du kan synas i pressen, vilka kontakter du har utanför den innersta pokerkretsen, vilka andra massmediala vägar du kan nå ut på och så vidare.Kom med ett affärscase, och jag lovar att lyssna!

En Levling är ett internetforumfenomen som (i mitt tycke tyvärr) handlar om att någon medvetet ger ett felaktigt svar. Meningen kan vara att retas, jävlas lite, löjla sig eller kanske tvinga någon att fundera själv. Vissa är uppenbara, som exempel när någon skriver en handhistory där han förlorade med starthanden AA och någon annan svarar ”jag skulle kastat essen preflop”. Andra är mindre uppenbara, och då finns ju risken att någon verkligen uppfattar det som ”bra råd” och börjar spela fel. Ibland blir det bara plumpt, som när någon skriver till min bloggarkollega ”tragiskt att se att så få kan respektera kunskapen ”de äldre” besitter. Respekt till dig Jennez, stå på dig.”

Jag ska på konsert i Linköping nästa helg. Riktig musik, som gjordes när hälften av er fortfarande gick omkring i blöja… Världens bästa skiva gjordes 1988/89, efter Jakob Hellmans ”och stora havet” kan alla musiker egentligen gå och klippa sig och skaffa ett riktigt jobb, det måste kännas ledsamt att veta att man aldrig kommer kunna göra något lika bra. Turnén heter passande nog Forever Young, jag blir inte äldre än 18. Flera av de där artisterna var jävligt bra när de begav sig, nu är det nog mest en miserabel nostalgikväll. Men det ska bli skoj som fan ändå.

Så jag började lyssna på blandad 80-talsmusik för att komma i form. Halvvägs in i Ubangi kom jag på att hela åttiotalet kanske bara var en enda stor levling, så skickligt genomförd att ingen avslöjat det än? 

Det skulle ju också förklara varför det är främst 80-talister som levlar på forumen…

Jag lekte ”den lille ingenjören” igår när jag skruvade ihop två Billy-bokhyllor från IKEA. Det slog mig att IKEA har en hel del likheter med pokergrind.

Ta ett hyllplan exempelvis: Hyllan är en brädbit som har sex kanter. Om du eller jag skulle göra hyllan så skulle vi slipa och fernissa (eller hur man nu gör) alla sex kanterna så de blir släta och fina. Inte IKEA inte, fem av kanterna är fina men den sjätte (som du aldrig ser, den som är innåt väggen) är helt obearbetad. Det är helt klart inte plus-EV att slipa till den innersta kanten. IKEA kanske spar 10 öre på varje hyllplan i tillverkningskostnad och tillverkningstid på detta sätt. Med flera miljoner tillverkade brädbitar om året blir det pengar till Ingvar Kamprad till slut. 

Billy hyllplan: Foto IKEA

Vad har det här med poker att göra då? Jo det är kanske inte på de stora inkomsterna du blir rik, utan på de små utgifterna. Alla gånger du sitter på small blind och det är limpat eller foldat fram till dig, ingen har höjt. Det kostar dig en halv big blind att syna och kanske träffa floppen bra. Problemet är bara att du har en skräphand… men fienden är så dålig intalar du dig, jag kan spela ut honom efter floppen, och jag kanske träffar hårt, och det är ju så billigt, och… Ja bortförklaringarna är många men dåliga, är det minus-EV att spela handen eller slipa baksidan av en planka så ska man inte göra det!

Långsökt liknelse? Javisst, men något ligger i den!

För att du orkat läsa det här dravlet så ska du få lite plus-EV i stället. Torsdag kl 20:30 är det en liten frirulle på Paf Spade poker för er som vill spela, tjugo stycken $5.50 Poker-SM biljetter delas ut (att använda i våra SM-satelliter). Endast öppen för svenska spelare såklart. Lösenordet är Billy. Hoppas vi ses på Malta!

Jag gillar inte den här idén med November Nine, att finalbordet i Poker-VM spelas i november i stället för i juli. Men ingen beslutsfattare kommer bry sig om mina tankar, så det är ingen vits att gnälla.

Men vem kom på utbetalingen av prispengarna? Jag kan redan nu höra ESPNs tv-annonsörer på typiskt amerikanskt manér skrika med hög röst:

”Its the ninth of November, and here they are, worlds nine most looked-upon pokerplayers playing for a WSOP bracelet and a first price of eight million nine hundred fortyfour thousand onehundred and thirtyeight dollars”.

Att inte avrunda förstapriset till nio mille jämt i det här läget ur ett marknadsföringsperspektiv är att jämföra med att missa en straffspark utan målvakt. 

Nu glömmer vi WSOP och tänker glada tankar kring kommande Poker-SM i stället. Malta månadsskiftet september-oktober, tänker du komma dit?

Nu är ju inte världen svart eller vit, men låt oss för diskussionens skull anta att det finns två sorters pokerspelare. Låt oss kalla dem för haj och fisk.

Vi fortsätter att dra det till sin spets: Hajarna är grinders, som spelar väldigt många bord samtidigt, använder statistikprogram, hoppas vinna lite men egentligen jagar en rakeback i slutet av månaden. Fiskarna å sin sida vill spela lite poker som de sett på TV, har ingen koll på oddsen, söker lite spänning.

Hajarna är beroende av ett inflöde av fisk hela tiden, annars börjar de kannibalisera på varandra.

Problemet är att fisken vill spela poker för att det är roligt, och det är inte skoj att möta grinders som spelar 24 bord jättelångsamt (för att de timar ut hela tiden), hoppar bord (ratholear) så fort de vunnit en pott, och aldrig skriver något i chatten. Det är så långt från skoj man kan komma.

iPokernätverket hade för några dagar sedan ett fel, som gjorde att man bara kunde spela ett bord åt gången. Vad tror ni hände? Jo det var bra spel på alla bord – men bra spel menas nu nästan inga höjningar före floppen och över 50% av spelarna vid varje bord som såg floppen. Riktigt fisktätt med andra ord, precis som spelet var i onlinepokerns barndom. Hajarna kunde spela för att vinna pengar och inte jaga rakeback. 

Ett sett att göra onlinepokern attraktiv för fisken skulle alltså vara att bara tillåta ett bord per spelare. Men givetvis skulle det samtidigt vara ett rejält självmål för nätverket, som skulle tappa alla sina mängdspelare och jättemycket av sin omsättning.

Men man kan faktiskt ha både kakan och äta upp den. Vad sägs om att ha vissa bord där du bara kan ha ett eller möjligen två bord öppna samtidigt? Så länge fisken inte aktivt styrs till dessa bord så har hajarna kvar sin föda, men spelare som vet var borden finns och uppskattar att spela mot spelare som inte multitablar skulle få tillbaks glädjen i pokern. Man måste med andra ord differentiera borden på något lämpligt sätt, exempelvis något av:

* Om sajten normalt har 6-mannabord och 10-mannabord så är dessa speciella bord 8-mannabord.

* Dessa speciella bord kan vara ”turbo-bord” med kortare betänketid. 

* Kalla borden för ”beginner”, och ”du är nybörjare så länge du anser du är nybörjare”.

Kalla mig fisk om ni vill, men jag vill möta folk som spelar snabbt och löst, inte tighta långsamma multibordsspelare. Med speciella bord där man bara kan spela ett eller två bord får alla spelare sin chans att välja motstånd som passar dem. Jag vet var jag skulle spelat.

I veckan så har de franska spelarna blivit utsparkade från de flesta pokernätverken – ny fransk lagstiftning har gjort att pokeroperatörer kan söka fransk licens, och erbjuda spel mot fransmän på ett ”låst nät” (inte helt sant, andra EU-medborgare kan spela där till högre rake och massa pappersexercis). Spelarna får betala en extra skatt på 2% på varje pott (även om potten avslutas preflop).

Tidigare gjorde Italien nästan samma sak, låste in sina medboragre på sajter bara för Italienare.

Norge har förbjudit transaktioner till spelsajter, Nederländerna verkar göra samma sak.

Var rädd, var väldigt rädd… Det finns två direkta hot mot nätpokern i Sverige, dels att Sverige gör något liknande Norges förbud mot spel på andra sajter än Svenska Spel, genom att antingen förbjuda transaktioner eller gå den Italienska vägen. Spelutredningen kom med dessa förslag, och även om det är en ”het potatis” så är risken överhängande att vi får se en sådan reglering i Sverige.

Den andra risken är att fler och fler länder gör som Frankrike och Italien – vad tror ni händer med de Europeiska näten om stora pokerländer som exempelvis Tyskland och Storbrittanien bestämmer sig för att låsa sina virituella gränser, då blir det inte många spelare kvar att spela mot, även om Sverige skulle ha kvar nätfriheten… Och vad tror ni händer med likviditeten på Stars och Tilt om USA legaliserar pokern där i kontrollerade former?

Jag förstår att staterna vill ha sin del av kakan, men detta måste kunna gå att lösa på andra sätt än att göra smulpaj av det hela. Exempelvis att beskatta insättningarna på sajterna…