Jag släntrar uppför Götgatsbacken varje dag när jag går till tunnelbanan. Överallt ska man äta frukost! Det här med att äta frukost på kafé, jag fattar inte grejen. För mig är morgonmålet någonting väldigt personligt, någonting INTIMT som jag intar i hemmets trygga vrå. Jag vill inte vingla ut oäten och morgonslemmig i munnen och sätta mig och dyräta någon torr semla med styv ost och glo med grusiga ögon på morgonhetsen utanför. Eller ÄNNU värre, köpa med mig någon ledsen Seven eleven-påse till jobbet och sitta och smula, smaska och skölja ner med mjölkigt kaffe vid skrivbordet. Äckligt, det är vad det är.