Arkiv för July 2012

- Sida 1 av 2

Att investera i kärleken.

av Zandra Lundberg
tumblr_lm83rnQrQv1qbsjqno1_500.jpg

Höll på att glömma. Jag fick ett mejl av en vän häromveckan. Det var så himla klokt så jag tänkte att jag skulle lägga ut det här. Jag har i perioder varit extremt cynisk, kanske till och med lite bitter, men hur traggligt det än varit har jag hela tiden trott på kärleken. Även om jag varit ihop med killar som varit otrogna, som varit snälla men trista, andra som varit rent ut sagt elaka, som jag inbillat mig att det varit rätt med, som jag så här i efterhand inte passat ihop med, som kanske aldrig ens älskat mig för den jag är så har jag alltid haft tillit till att det kommer att bli bra en dag. Att jag också får uppleva den där kärleken som jag så gärna velat ha och längtat efter. Och nu när jag får det är jag så tacksam att jag knappt vet vart jag ska ta vägen. Jag skulle kunna gå på om den här lyckan jag känner, men då blir jag sittande framför datorn hela semestern.

Här är hur som helst mejlet, varenda ord är så fint att det värker. 

En sak ska jag säga.

När det känns rätt att investera så ska man göra det högt, typ med allt man har.
Går det åt hell så gör det det, men jag tror att chanserna att lyckas är större ju högre investering man gjort.
Jag tror att det finnas massor att vinna på att bygga en slags grund så snabbt man bara kan, för sedan står man där, och man måste liksom jobba för det som man har för att det är värt så mycket.

Den här våren är det flera av mina vänner som lämnat långa förhållanden bakom sig, och jag har insett att jag oftast är den som de kommer till för råd.
De har varit med sina killar lika länge, om inte längre än vad jag varit med min, men ändå känns det som att det jag och han har är någonting helt annat.
Eftersom vi inom loppet av samma tid hunnit flytta ihop, köpa lägenhet, sälja lägenhet, köpa hus, gifta oss, skaffa hund, starta företag…etc etc.
Medan de liksom fortfarande står där i varsin andrahandslägenhet och är rädda att släppa taget.

Så, jag tror att nyckeln är den höga investeringen.
Alla relationer kommer att svajja och gå in i svackor, har man då inget investerat så orkar man inte kämpa.

Med det sagt.
Det gläder mig massor att du hittat någon värd att investera i.
Och att du är smart nog att göra det.

Kram

Semester!

av Zandra Lundberg

I dag är sista dagen före min semester. Tre veckor på Åland.

Långpromenader och korsord (jag är urusel på korsord) och sena kvällar på verandan och uteslutande grillad mat och syskonhäng och en hel drös med dagar tillsammans med Christian som jag allvarligt talat är så kär i att jag knappt vet vart jag ska ta vägen. Någon kväll på den bästa uteserveringen i stan, Indigo, med vänner.

Ja ni hör ju. Det här kan inte bli dåligt.

Eller så blir det så där som man känner sig när man varit ledig för länge, man har ångest för att man gått upp några kilo i vikt, alla rutiner är som bortblåsta, man har druckit lite för många öl, bena är fulla av myggbett och man har ägnat halva dagarna åt onödigt rastlöst gnällande på pojkvän och familj.

Den som lever får se.

Överlever jag så återkommer jag.

Filmkärlek blir verklighet.

av Zandra Lundberg
6a00e5536b2ba9883301538df39f0e970b-500wi.jpg

Just i dag blir jag glad av tanken på att Twilight-ungarna Kristen Stewart och Rob Pattinsson faktiskt blev kära i varandra på riktigt. Jag älskar sånt!

(Kanske inte så passligt just i dag när det ryktas om att hon varit otrogen men men).

Hur jag än försöker vända och vrida på det så är kärlek det vackraste som finns. Tänk vad fantastiskt det är egentligen: att man träffar en människa och plötsligt behöver man just den personen i sitt liv för att må bra.

Det är ju helt sinnessjukt när man tänker på det. Man kan gå 20 eller 80 år utan en människa och så möts man och vill vara så nära den här personen som det bara går. Och tänk hur mycket folk det passerar i livet som man INTE blir kär i – begrunda då det faktum vilket FENOMEN det är att när man hittar någon som man känner för. Och som, om man har tur, känner samma sak tillbaka.

Att träffa föräldrar.

av Zandra Lundberg

Det här är inte bara veckan då Mila Kunis och Ashton Kutcher hånglar på bild för första gången, det här är också sista veckan före jag går på semester.

Men först: helgen. Jag var ju då och hälsade på Christians föräldrar och hans syskon i Värmland.

Jag har vandrat en snårig stig när det kommer till pojkvänsföräldrar, man kan säga så här: jag har varit både mer och framför allt mindre kompatibel med mina ex:s föräldrar. Ibland har det känts som att jag inte riktigt passat in och det är ju aldrig någon härlig känsla, för om det är något man vill så är det väl att passa ihop med nära och kära till den person man håller av allra mest.

Så kom jag då till Kil. Det var föräldrar och småbröder och en brorsdotter och brorsflickvänner om vartannat. Som att gå på en fest där det är härlig stämning och ingen jävel sitter i ett hörn och sprider dålig stämning. Det var ingen som gjorde sig till eller höll på. Enkelt och glatt och väldigt … behagligt om man nu kan kalla en familjesammankomst för det. I går kväll när jag stod och borstade tänderna och tänkte tillbaka på helgen så fylldes jag av en sådan oehörd värme i kroppen att jag nästan blev tårögd.

Tacka fan för det. För hade jag återigen tvingats sitta rak i ryggen och låtsasintressera mig för infrastrukturer i afrikanska länder och Andrea Bocelli, då hade jag säkerligen brutit ihop.

-2.jpg

Sedan fick jag en tröja också!

Gör som på 90-talet.

av Zandra Lundberg

Livet alltså. Jag åt chips till middag i går. Folköl till efterrätt.

Sedan skrev jag en tv-krönika.

jennys+kylskåp.jpg

För det första är det ren och skär dårskap att ”Här är ditt kylskåp” finns i tablån.
För det andra är programmet en bluff.

Märkliga kombinationer kan driva mig till vansinne.
Skidskytte till exempel. Visst, jag fattar att det har att göra med anor från förr i tiden när folk inte modebloggade utan gick klädda i säckväv, saltade kött i stället för att ta en kebabtallrik och uttråkade soldater roade sig med att tulta runt på skidor och skjuta prick. Men det finns ju ingen logik i att kombinera två vitt skilda grenar på det där viset. Jag menar, skulle någon i dag stega upp till idrottsmogulernas allra heligaste rum och lägga fram ett förslag om att tävla i ishockey och simhopp – samtidigt! – då hade man ju blivit utskrattad och utkastad. I den ordningen.

Så slår jag på SVT 1 och hamnar framför ”Här är ditt kylskåp” med kvällens gäst, miljöpartiets välrakade språkrör Gustav Fridolin.
Och här har vi en riktig irritationskälla att ösa ur!
För det första: en normalbegåvad papegoja fattar ju att det där kylskåpet är minutiöst förberett för att det ska vara så “knivigt” för kocken att få ihop en trerättersmiddag som möjligt utan att vara omöjligt. Gustav Fridolin har ju gått i dagar och funderat på EXAKT vilka ekologiska produkter han vill att ska exponeras för tv-tittarna för att få honom att framstå så kravmärkt det bara går.

För det andra: och nu är vi inne på det här med märkliga kombinationer igen, VAD är det här för programidé egentligen?
Å ena sidan ska den här kocken flänga på och tvinga ihop någonting ätbart av fågelfrön och barnmat.
Å andra sidan ska programledare Anne Lundberg göra “god journalistik” genom att följa Fridolin på jobbet som lärare, på tåget, på skjutbanan och dessutom hinna klämma in “de privata frågorna” om hur han raggade upp sin fru och om stroken hans mamma fick när han var barn.

Vet i vad som hände med ”Här är ditt kylskåp” på 90-talet? Det plockades bort från tablån.
Den jäveln som gick upp till SVT-cheferna och föreslog att programmet skulle ruskas till liv borde ha blivit utskrattad och utkastad. I den ordningen.

GIFT DIG!

av Zandra Lundberg

Det är väl tisdag i dag, onsdag eller torsdag. Vad vet jag.

Har några funderingar i dag bara:

– Jag ska åka till Kil i morgon. Känner du inte till Kil? Det gjorde inte jag heller! Christian kommer hur som helst därifrån och jag ska träffa hela hans familj och ni vet, man vill ju helst göra ett gott intryck och det är ju inte det enklaste, kanske jag helt enkelt ska åka dit med en kappsäck fylld med pengar och MUTA dem att tycka om mig.

– I går gick jag till jobbet med en så genomskinlig tröja att jag lika gärna kunde ha gått i bara bh. Det var väl ingen som mår sämre av det, hoppas jag, men ska man bjuda på en lättklädd show kanske man kan välja andra, mer passande, ”plattformar” än öppna kontorlandskap.

– Jag träffade Snabba Cash-regissören Daniel Espinosa häromdagen. På något vis började han prata om sin fru, att hon var så fantastisk och vacker och smart och jag sa till honom att jag träffat en kille som också är fantastisk och vacker och smart. ”Gift dig” sa han bara kort. Jag bara ”men herregud, vi har bara varit tillsammans i några månader och gifta sig gör man väl när man…”. ”Det spelar ingen roll, gift dig direkt” sa han. Och så blev det tyst och sedan sa jag ”okej”. Och så var det inte så mycket mer med den diskussionen.

Hemma i idyllen.

av Zandra Lundberg

I söndags släpade Malin sig till Enskede och tittade på lägenheten för första gången.

Maken till överexalterad kvinna i hatt har sällan skådats.

Hur sexig är Ernst? Handen på hjärtat.

av Zandra Lundberg

Hej alla nära och kära, här kommer en krönika jag skrev om Ernst K som publicerades i lördagens Aftonbladet.

I övrigt har jag fullt upp med jobbet och kärleken, hinner knappt sköta om min personliga hygien och ännu desto mindre den här bloggen. Nåväl, här är krönikan i alla fall.

 

Ernst.jpg

Sverige har en ny sexsymbol.

En egen George Clooney.

Och han är barfota.

Jag levde länge i villfarelsen att Ernst Kirchsteiger bara var en vanlig TV4-profil som ­struttar runt i lusetröja och hets­spikar altaner och kladdar ihop en äppelpaj av bara farten.

Det är han inte, har jag fått berättat för mig.

För medan jag trott att han har samma grådaskiga tisdagstrista snickarbyxestatus som Martin Timell, har det tydligen bubblat helt andra känslor gentemot Kirchsteiger ute i stugorna.

Allt började med att en vän ­berättade att Ernst ägnar ­vintern åt att kuska mellan svenska städer på någon typ av snöflingig bjällerklangkling­ande mysturné.

Vad han gör på scenen, om han sjunger rock­covers, slukar eld med Tobbe Trollkarl eller bygger trädäck i lärkträ för­täljer inte ­historien. Däremot fick jag information om att, och det här är ett citat, ­kåta medelålders kvinnor på blågula gator och torg flockas kring hans ­uppenbarelse, slutcitat.

Han ska enligt uppgift osa sex och jag vet inte med er men sist jag hörde talas om någon som osade sex syftade man på ­Patrick Swayze och hans juckparty i vattenmelonscenen i ”Dirty dancing”.

Jag är inte dum. Jag klarar mig åtminstone på någon slags medelsvensson-­nivå när det kommer till intelligens­prövningar i olika former, men när det kommer till Ernst Kirchsteiger och att han blivit utsedd till en sexsymbol, Sveriges George Clooney om man så vill, i just det fallet får man faktiskt kalla mig blåst, korkad, bäng eller bakom flötet.

Jag hade verkligen ingen ­susning.

Här har jag, blåögt, gått och trott att det finns en direkt ­parallell mellan benämningen folkkär och ordet osexig, eller nej, inte osexig, snarare totalt avsexulaiserad. Bara som ett exempel tar jag mig friheten att nämna några namn för att se hur mycket du förknippar dessa personer med sex: Lasse Berghagen, Siw Malmkvist, Loa Falkman, Lasse Kronér, ­Lill-Babs, Annika Lantz.

Folkkära, goa, härliga, visst. Men det poppar ju inte upp samma bilder i huvudet som om man ser ett avsnitt ”Baywatch” med Pamela Anderson, direkt.

Jag får ytterligare Kirschsteigerinfo från en källa som mött honom in person och får en ingående förklaring om vad det är som gör honom till en sexsymbol och inte bara en barfota­snickare:

”För det första är han lång, väldigt lång. För det andra så TAR han IN en på ett fantastiskt vis. Han lyssnar intresserat utan att vara det minsta ­gåpåig. Han har en karisma, ett sug som ja… han OSAR sex helt enkelt.”

Så jag slår på ”Sommar med Ernst” och ser honom hamra ihop spaljeer och smeka ­betonggolv och jag tänker att ja, man kan ju vara rätt säker på att han inte är någon som har strumporna på under sexakten i alla fall.

Tom Cruise. Psyko eller inte psyko.

av Zandra Lundberg

Jag är så nyfiken på Tom Cruises dårskap att jag håller på och gå under.

Vad är det han har gjort mot Katie – egentligen? I mitt huvud skulle han kunna vara hela galen, ge elchocker och sätta räkskal i gardinstänger och sånt. Sanningen är väl, antagligen, att han bara är känslokall och alldeles för uppfylld av sig själv. FAN VET JAG.

I alla fall: Det här är en av, faktiskt rätt få, gånger jag önskar att jag vore typ snyggast och härligast i världen.

Då hade jag tatt första bästa flight till Amerikat och satt in en sjuhelvetes stöt på Cruise och fått honom på fall BARA för att själv få uppleva hur han är på riktigt. Sedan skulle jag åka hem – skriva en bok och bli så inåthelvete rik och leva Leif GW-liv där jag super halva året och lever renlevnadsliv resten av halvan.

Inte så dum plan ändå.

Den naturliga väckarklockan.

av Zandra Lundberg

Tydligen, i någon efter-två-öls-dimma i går, glömde jag ställa väckarklockan.

Så jag vaknade prick sju och insåg att jag skulle sitta kammad och klar på tunnelbanan klockan 07.17.

Lätt panik.

MEN jag kom att tänka på när jag var yngre och läste en artikel i Illustrerad vetenskap om att det finns en ”naturlig väckarklocka” i kroppen. Det här var jag ju så klart tvungen att testa, så jag struntade i väckarklockan och använde mig av tricket att tänka väldigt intensivt på klockslaget jag skulle vakna.

Och det funkade – ibland. Ibland fick mamma storma in och slita upp mig.

Inget att rekommendera om man har ett flyg att passa kanske.

aaa-741.jpg
Sida 1 av 2
  • Tjänstgörande nöjesredaktör: Linn Elmervik
  • Nöjeschef: Andreas Hansson
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Martin Schori, Patric Hamsch
  • Redaktionschef: Karin Schmidt, Lotta Folcker
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB