Arkiv för October 2011

- Sida 1 av 4

Melodifestivalens programledare.

av Zandra Lundberg

Ana Gina – SVT är så oklädsamt nöjda med att Ana Gina ”är sprungen” ur SOCIALA MEDIER. Man kan inte nog betona hur viktigt det är med SOCIALA MEDIER (”som fejsbukk och tvitttter”). Man bara: hon är en människa, inte en förprogrammerad bot herregud.

Helena Bergström – Jag älskar Helena Bergström som person och man kan väl bara konstatera att allt som håller henne borta från Colin Nutleys filmer välkomnas. Det här kommer hon nog klara galant, tror jag. Och även om hon inte gör det så kan vi väl enas om att vi inte skäller så mycket på henne. Vi behöver väl inte skrika AVGÅ och sånt om hon är usel, snälla? Det finns en gräns för hur utskälld man får bli och Helena har fått tillräckligt genom åren. Okej? Okej.

Sarah Dawn Finer – 100 spänn på att hon har KRÄVT att hon ska få göra ett potpurri på sina avdankade schlagerlåtar som pausunderhållning (I REEEEEMEMBER LOVEEE). Mår illa bara jag tänker påre.

Carina Berg!

av Zandra Lundberg
-1.jpg

Träffade Carina Berg på ett hotellrum på Berns där hon satt färdigsminkad i en soffa redo att frågas ut.

Av någon anledning blev jag nervös och satt och pillade på skorna och drog i strumporna när jag ställde frågorna. Jaja, ingen är perfekt.

Eller ja, Carina Berg är fan snudd på perfekt.

Jävla människa. Snygg, rolig, välklädd, värdig, lyckad osv osv i all evighet amen.

Vad hände – egentligen?

av Zandra Lundberg

Det var så konstigt nyss. Vid 12 åkte jag från Twilightprylen på Grand hotel, kom till jobbet, skulle gå till matsalen för att köpa en färdigsallad och hoppas på inte alltför många vissna bruna blad, tog fel hiss, hamnade ute på gatan, tog sikte på ett närliggande lunchställe, gick in, beställde fisksoppa, fick den nästan direkt, satte mig ensam vid ett fyrapersonersbord, soppan var het så inåthelvete så jag brände sönder halva munnen, stressåt på tre minuter, spillde på tröjan, servitören undrade om det smakade gott, jag knäppte jackan och mumlade ”mmm” eftersom den absolut inte smakade någonting, sedan gick jag ut därifrån och upp till min plats på redaktionen och bara … vad gjorde jag nyss egentligen? Vad tog jag mig till? Känslan av att det inte var jag som utförde den där serien av val över huvud taget.

Nån himla fisksoppa? Åt jag just det? Hände det där verkligen? Vad håller jag PÅ MED?

Bara fläckarna på tröjan vittnar om att ja, ditt pundhuvud, det gjorde du.

Morgonrapport.

av Zandra Lundberg

Mycket nu. Ska på ett Twilight-event och liverapportera och håhåjaja i går var jag i Sandviken och ”tog pulsen” inför 50 cent-konserten i kväll. Kan meddela att det var rätt deppigt där, folk på stan SNÄSTE av oss när vi kom. Vi åt lunch på en furuinredd ”restaurang” som hade minihajar i akvarium. 

Fotografen jag åkte med ska få barn i vår och han frågade mig hur mina tankar går kring hela barngrejen och jag ba:

– Äh jag är lite rädd att jag inte skulle kunna knyta an till ett barn faktiskt.

Stämningen i bilen då. Så dålig att den borde få pris.

Aja.

Har ni tänkt på kärlek? Att man bara bestämmer sig för att tillhöra ”någon”?

Allt är så konstigt.

”Musse Pigg tar av sig huvudet. Mannen under är blank av svett.”

av Zandra Lundberg
Amerika på dekis.jpg

Godmorgon fina läsare, hoppas ni haft en fin onsdagmorgon. Att frukosten smakade bra, oavsett om ni steg upp i ottan och hade långsittning med lyxmüsli och Anders Krafts trevliga malande i Nyhetsmorgon eller om ni stressat slet i er en ostmacka på bussen.

Nu vill jag tipsa om det bästa på internet just nu.

Mina kollegor Peter Kadhammar och Urban Andersson har rest genom ett USA i kris.

Få nutida skribenter kan berätta en story som Kadhammar.

Och nu kan ni rycka på axlarna och gå vidare i livet utan att ha läst den här skildringen – men det är inget jag rekommenderar.

Och JAG VET, man tänker att man inte hinner, att det där läser jag sen nån gång, när disken är diskad och lunchlådorna är fixade och så slutar det med att man aldrig gör det. Om du tänker så, att det där gör jag sen, snälla, läs bara det här inlägget om Harold Taylor som bor i Las Vegas och samlar in pengar till hemlösa.

las-vegas-121-735x489.jpg

”Musse Pigg tar av sig huvudet. Mannen under är blank av svett. Han ler mot Harold. Han saknar ett par framtänder.”

Halloween och gubbparfym.

av Zandra Lundberg

Håhåjaja. Några saker som slagit mig på sistone:

– Hatar att ha någonting nytt. När folk ska stirra på en och ”åh fin jacka, är den ny?” och man bara ”mmm ja” och så måste man prata om ett plagg i tre minuter. JAG HATAR DET. Det är bara något själlöst jävla tygstycke som man hänger på sig, skit samma om det är nytt eller 1000 år gammalt eller något min mormor rotade fram på en soptipp när hon var i tonåren.

– Älskar när män stinker gubbparfym på tunnelbanan. När det är 100 procent man liksom. Inte så att jag vill ha det i min närhet hela tiden, att jag vill att Jon Forsling här mitt emot mig på jobbet ska osa hela dagarna, men en doftchock några minuter varje morgon är fint.

– Att folk ”firar” halloween. Orkar ej med det. Att vuxna människor har nån fest för andra vuxna med läskig blodbål och typ fingertoppar av marsipan som ”snacks” och spindelväv som man trasslar in sig i i fyllan utklädd till en sexig tingeling. Fy fan.

Bild 3.png

– Att jag blivit en sån människa som bunkrar upp finska matvaror när jag åker till Åland eftersom de svenska ”inte håller måttet”. Kommer hem med havreflingor, kaffe och Ålands specialost. Orka vara den människan.

Bild 4.png

När man blir kesokändis över en natt.

av Zandra Lundberg
Bild 2.png

Det här klippet tumlar runt på internet nu. Tre tjejer som spelar Robyns ”Call your girlfriend” på kesoburkar.

Och det är ju fint och så.

Men nu har de börjat åka omkring med sina plastburkar! Sitter i morgon-tv och trummar. Är det bara jag eller känns det inte lite ovärdigt? Att de ska slänga sig in i taxibilar och kuskas runt till olika tv-studios och sitta där och klappa på kesoförpackningar. Bli kesokändisar med hela svenska folket. ÄEH, känns inte riktigt ok va?

Kärlek på riktigt.

av Zandra Lundberg
-1.jpg

Granne med min styvpappa bor en 92-åring som heter Carl-Erik. Han rattar ostadigt en skruttig gammal Volvo 245 från Stockholm för att chilla på sin rödvita sommarstuga på Åland. Traskar man över till honom bjuder han på gröna kulor till kaffet och berättar om förr. Om när Doris fortfarande var vid liv. Doris, hans kärlek i livet dog för sju år sedan. Han sörjer henne från den stunden han slår upp ögonen på morgonen tills han släcker lampan på kvällen.

När någon berättat en historia för Carl-Erik så lyser han upp för att sedan tystna, sjunka ihop och mumla ”nu skulle Doris ha varit med”. Och om det händer någonting, om han tappar en kaffekopp som går i kras eller om en havsörn cirklar över hans stuga, då grämer det honom att han inte får dela det med henne.

Stenen på bilden har han på sin gård. När jag ser den och vasen som han går och fyller med blommor med sina skakiga 92-åriga händer så känns det På Riktigt. Då kan jag tänka att Oskar Linnros och Daniel Adams Ray och Veronica Maggio och ALLT VAD FAN DE NU HETER KAN FARA ÅT HELVETE för de vet ingenting om kärlek – INGENTING!!!!

Och vi åt och drack. Och vi drack och åt.

av Zandra Lundberg

Så åkte jag till Åland i fredags då. Slog ihjäl tiden på färjan genom att äta. Satt i resturangen i två timmar, ensam vid ett sexpersonersbord. Sedan kom jag hem och mamma bjöd på kex och vin och då var det ju bara att äta mer.

-1.jpg

Mammas alldeles underbara kök.

-2.jpg

Och sedan fick jag morotskaka till frukost! ”Det här behöver ju inte han där gubben veta om” sa mamma och syftade på min pt.

-3.jpg

Sedan sprang jag ner på stan och ramlade över en jacka. Roligt att man sökt igenom hela Stockholm och hittar den finaste av alla jackor på Åland. ”Ta en bild på mig och min nya jacka” bad jag min lillebror Sonny när vi stod hemma på parkeringen.

Och då tog han där här bilden, där jag eh ja, rättar till huvan. Älskar honom ändå för att han bara: Jag har ju tagit en bild nu! Orka hålla på och tjafsa med nån kamera, liksom.

-4.jpg

Sedan åt vi.

Martins matkasse.

av Zandra Lundberg
MartinG.jpg

Kollegan Martin trillar in på redaktionen. Det fina med Martin är att han i grunden alltid är glad. Han är inte hysterisk glad, så där att man misstänker att han sitter hemma och smider självmordsplaner på kvällarna, utan stabil. Martin jobbar nätter och han matplanerar för att överleva sina jobbkvällar. Här kommer en närmare analys på dagens matpåse:

-2.jpg

Ägg och kaviar-macka – En illaluktande men bra kombination! Dock äckligt att någon annan människa har stått och brett den här smörgåsen någonstans. Man vet ju aldrig var den människan varit med fingrarna osv.

Yoggi – Så konstig produkt. En vätska aningen mer trögflytande än mjölk med EXOTISKA SMAKER som ska föra tankarna till djunglar och vattenfall. Lockar med ingredienser som guarana och hibiskus – VEM fan vet vad hibiskus ska smaka?

Kesella – Kvarg är också en märklig produkt. Det är inte yoghurt och inte gräddfil. Det är bara tjockt.

Ett bröd – Ska enligt Martin ätas till salladen. Jag menar att det kommer att bli torrt. Martin säger att det kan ”sköljas ner med lite vatten”. Jag orkar inte ens börja reda i det här.

Skotte – Ursäkta en invandrare nu men jag har aldrig någonsin hört talas om Skotte. Tydligen är det en chokladrussinstång. Så mycket nytt man får lära sig här i Sverige*.

Pastasallad med kyckling – Har ni tänkt på kycklingen i sådana här sallader? Det är som att köpesalladkycklingen inte riktigt blev som alla andra kycklingar. Det är en helt annan konsistens. I den här salladen finns det också bacon och äpple!

Konstaterande: Martin är inte bara glad skit, han är också en kombinationernas man. Ägg/kaviar! Bacon/äpple! Exotisk yoggi! Russinchoklad!

* I går kom till exempel min pojkvän hem och mumlade om att han ska ”äta hönökaka till frukost i helgen”.

Jag bara: – Ursäkta du ska göra vad då!?

Han suckar, visar mig något tjockt vitt bröd och säger ”Välkommen till Sverige”.

Sida 1 av 4
  • Tjänstgörande nöjesredaktör: Felix Blom
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Karin Schmidt, Michael Poromaa, Lotta Folcker
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB