Jag jobbade under ”Let’s dance”-finalen i fredags.

Inte så mycket att säga om det, förutom att efterfester ofta är rätt ovärdiga att bevaka. Jag som reporter springer och rycker i festglada människor och så får jag skrika för att lyckas få ett citat, som jag ändå knappt hör, folk kan likväl svara ”nu ska jag festa hela natten” eller ”åhfyfan jag fick nyss ett cancerbesked” – jag hör ändå inte förrän jag ropat VA? 20 gånger.

Så här såg det ut medan jag jobbade på efterfesten på Operaterassen.

Så här såg det ut när jag väl hade skrivit färdigt alla texter och tänkte ”amen nu kanske en öl vore trevligt”… asså så deppigt. Helt öde. Som ett övergivet festivalområde eller ett slagfält där det fortfarande ryker lite från någon rishög.