Jag älskar Nickypedia. Här finns alltså de bästa citaten från Nicky Sthlm i ”Big brother”.

Det här är mina tio favoriter:

”Vet ni vad det värsta är? När andra världskriget slutade !!!1943!!! så ….. Min farmor jobbade för Stalin.”

”Jag har en hund som väger ungefär som mig, typ 75 kg. Brukar gå ut med den ofta.”

”Ryssland vill bli ett land som säljer prostituerade.”

”Jag var 2 minuter från att dö, mina tarmar hade hål på 4 olika ställen. Kunde inte andas för att tarmarna var så trasiga.”

”jag blir snyggare när jag röker, för varje år liksom!”

”Marie Plosjö, hon vann ju idol.”

”Andra världskriget slutade 1942 – Nej, 45! Aa men de slutade ju 1943 men var inte klart fören 1945”

”Jag köpte ett paket Camel (cigg) som saknade filter. Skickade in det till konsumentverket och fick 2 limpor tillbaka.”

”Simon: Vilka är de sju underverken? – Nicky: Berlinmuren”

”Nicky: Jag kan ge dig vilken DJ:s nummer du vill, säg nån dj… Roza:*säger nått namn* Nicky: okey, hans har jag inte, men ändå, alla vet vem jag är”

Min chef, nöjesmogulen Klas Lindberg, vinkar att jag ska komma till hans plats.

Klas: Du, jag tänkte be dig skriva en krönika.

Jag: Okej.

Klas: Men det här är riktat mot yngre. Ingen jävla ironi. Klarar du det?

Jag tänkte att jag skulle boka in en resa till Alperna. Hyra mig en snowboard, sola i backarna med zinknäsa och dricka vin till lunch.

Men sedan kom jag på: äsch, det blir för mycket om två SUPERbloggerskor ska vara där samtidigt. Någon måste ju dra det tunga lasset här hemma.

Multikonstnären Regina Lund skriver ett inlägg på SVT debatts hemsida.

Efter att ha läst texten kan man i sitt stilla sinne fråga sig hur det står till med Lundskan.

Det här är ett litet utdrag ur texten:

”Alla har allt i sig ; alla är Khaddaffi, alla; du, jag, din mormor, din farbror, fredsaktivisten, artisten i en musik video, ica kassörskan, journalisten, djurrättskämpen, alkolisten, Jesus, Idolen, Buddah, Elvis, Einstein, Marilyn, Abba, Gud, Bonde söker fru, Lillbabs, George Clooney,städerskan, Allah, Gandhi, Hitler, Maria Magdalena, cafe ägarinnan, Obama, kyparen, Moder Teresa, Oprah Winfrey, Doctor Phil, Anthony Robbins, Richard Branson, Kungen, Silvia och sopgubben.”

Många frågor väcks efter att ha läst inlägget, men en av dem pockar på mer än andra: Har det slagit runt totalt för’na?

I Hollywood har de just insett att karln inte är arbetsför.

Här på Nöjesredaktionen roar vi oss med att tippa hur många år Charlie Sheen har kvar att leva. Med den senaste tidens märkliga intervjuer och den här bilden ovan i beaktande ger jag honom ett år, max.

Alltså den här Janne som kommenterar här på min blogg, han är trägen det måste man ge honom. Men han är fan inte frisk i huvudet. Här kommer ett urval Janne-favoriter från de senaste veckorna:

”Jag har längtat efter din blogg, Zandra! Kör så det ryker nu! /Ditt number one fan, Janne”

”Men varför svarar du INTE??? Jag har följt din blogg från STARTEN! Har du fått STORVANSINNE (eller vad det heter 🙂 🙂 🙂 🙂 )

SKRIV!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!”

”Zandra, jag har pratat med mamma och om du vill kan vi göra så här: jag lånar hennes Skoda och åker till Stockholm i eftermiddag. Med lite tur kommer jag fram (jag är inte så bra på att köra, men jag är villig att göra ett försök för din skull) i kväll och då kan jag parkera utanför din lägenhet. Jag behöver inte äta. Jag behöver inte sova. Men jag har sett en del läskiga kommentarer här på bloggen och jag är orolig för din säkerhet. Jag åtar mig alltså att vara din livvakt! Så länge du känner att du behöver mig.

Vi ses i kväll.”

”Åhhh känner du Jessica? När hon hade sin singelblogg (jag har hört att hon inte är singel längre – den killen kan skatta sig lycklig) var jag hennes livvakt ett kort tag. Sen blev jag felaktigt arresterad utanför hennes föräldrahem på Lidingö. POLISSTAT!!!

Sitter i bilen nu, Zandra. Helvete vad gör den där bussen på fel sida vä

Skickat från min iPhone”

”Oh man, jag körde åt helvete. Påminn mig om att inte messa när jag kör bil, HAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHA!!!!!”

”Framme vid 20-tiden. Ska bara bli omplåstrad först. Ring mig om du vill ta en fika i kväll: 0702-7871982.

Ses!”

”Zandra, du skriver som vanligt som hammaren på spiken (eller vad säger man??? Hahaha!!!!). Jävla Hultsfred, vad är det för skit? Det är väl inget riktigt ställe eller? Vadå? Jag gillar att titta på Melodifestivalen med mamma, DÄR har du ett ”lördagsnöje” som heter DUGA! Hejdå Zandra!

P.S. Skriv gärna till mig någon gång. D.S.”

”Zandra kan du inte ha en frågestund här på bloggen? vi är många som undrar vad du tänker på privat så at säga hahahaha

alltså: FIXA FRÅGESTUND NU!!!!”

Alltså jag vet inte om det är för att jag är förbannat trött eller så är det här otroligt konstigt. Stureplan.se sätter på riktigt ”hipphetsfaktor” på glassarna ”enligt tradition”. Hipphetsfaktor på cornettostrutarna alltså. Någon stekare som sitter och suger i sig säsongens twister och ba ”guu vad ohipp”.

Det är fan en sjuk värld vi lever i.

Tröttheten i dag. När jag låg nerbäddad och illaluktande i söndagsmode i soffan i går ringde plötsligt nyhetschefen och bad mig åka på ”Big Brother”-direktsändningen. Där stod jag och var allmänt bortkommen efter två dagar av dekadens vilket gick rätt bra trots allt. Men i dag. Jag skulle kunna dricka hinkar av kaffe. Fyll ett badkar och jag suger det i mig. Helst skulle jag vilja ha dropp så jag slipper ansträningen att flytta koppen från bordet till munnen. Jag är inte nöjd förrän kaffet drivit ut allt vatten ur kroppen och det börjar ånga nybryggt från min porer.

Foto: Elsa Carlström.

I helgen levde jag om med den här nyinflyttade ålänningen Mona. Hon är så vacker Mona, välskapt liksom. I konkurrens med nakna barn på solvarama röda granitklippor och segelfartyg i motljus är hon det mest bildsköna Åland har att erbjuda. Jag kan inte för mitt liv förstå hur det är att gå omkring och se så där bra ut hela tiden. Det måste ju vara jobbigt?

Okej jag var på en sportbar i går. Klockan var 02.00 och de visade lönnfeta brottare på tv-skärmar i varenda hörn. Mycket märkligt. Jag avskyr förresten sport. Hur som helst hamnade jag i ett stort gäng människor varav några var tubklänningstjejer med locktångat hår.

Alltså jag vet inte. Jag blir så konstig i sådana tjejers sällskap, jag inbillar mig att de motarbetar mig. Att de HATAR mig. Att de hellre skulle se mig sönderskjuten på marken än att jag ska sitta där vid deras bord och vara mitt otjejiga jag som tar alldeles för mycket plats. Ändå fattar jag inte, man går väl ut för att ha roligt? Inte för att sitta tyst och störa sig på andra och rätta till tubklänningen var tredje minut.

Förstår inte kvinnor.