Min kille Kristoffer lämnar mig. Ursäkta att jag upprepar skiten, men det är svårt för mig att ta in. Nu har han till och med spikat datumet för när han drar. Den 28 mars. Det känns förjävligt så klart. Egentligen vill jag kasta mig ner på marken, skrika av sorg, snorhulka och eventuellt börja med kokain men jag hinner verkligen inte! (En av fördelarna med att vara reporter). Hur som helst, i går när jag kom hem låg den här t-shirten på sängen.

Det är en tröstpresent. Någon slags märklig avskedsgåva.

En plojt-shirt som han fått av sina vänner men som krympt i tvätten – en bild på honom med hans smeknamn ”Stubio” och texten ”This cowboy sure knows how to ride”.

Eh, tack?