Min lillebror Jannik är 17 år och Ålands Anton Abele (men inte med den negativa klangen liksom, det syftar mest på att han är väldigt lillgammal).

Han lunchar med lagtingsledmöter (motsvarigheten till riksdagsditon) och har nyligen gått från ordförande till sekreterare i Ålands liberala ungdomsgrupp för att ”sekreterarjobbet måste göras bättre och han ändå är med och bestämmer allt”.

När han kom på besök förra veckan hade han med sig den här boken som han läste på båten och bussen till och från Åland.

Alltså…? Försöker tänka på vad jag gjorde när jag var 17. Hade väl ett jävla sjå med att försöka komma in på krogen för det mesta?