Ingen har någonsin anklagat mig för att ha en nyanserad smak när det gäller musik. Om jag gillar en låt kan jag utan problem lyssna på bara den i tre månader i sträck. Och med den takten har jag inte hunnit beta mig igenom så mycket mer än diverse pojkband och Madonnas samlade verk. Därför är schlagern lite för mycket för mig. Det blir alldeles för många intryck på en och samma gång, jag måste liksom ta fasta på någonting. I år blir det Kati Wolfs ”What about my dreams”. Sångerskan låter på gränsen till förjävlig på sina ställen och den där klänningen är ser ut att ha kostat 199 spänn på Scala, men i det stora hela en bra låt. Duger väl på repeat i åtminstone elva veckor framöver.