Två saker: Jag har tagit en paus i mitt stora intresse att vara snubbelfull och jag träffar någon.

Saker som är bra med att inte vara packad:

– Jag sover inte med kläderna på.

– Jag vaknar inte och måste ringa till någon jag hängt med kvällen innan och med klen röst fråga om det faktiskt var så illa som i den korta trailern som spelas upp i mitt huvud. En trailer som består av 1. ”Någon” som ramlar omkull utanför ett uteställe. 2. ”Någon” som försöker ställa sig upp, men inte riktigt hittar balansen. 3. ”Någon” får hjälp upp av en kille, vilket ”någon” tar som ett raggningsförsök och klänger sig kvar runt halsen. Allt medan hans flickvän står en meter bort och bara ”eh, vi går nu” 4. ”Någon” står kvar och har inte uppfattat situationen över huvud taget och ylar ”men vart ska DU??”.

– Jag har upptäckt en ny veckodag, söndagen, då man tydligen kan gå utanför dörren och GÖRA saker.

Saker som är bra med att träffa nån:

– Det mesta just nu. Den här korta perioden där jag faktiskt kan låtsas att jag är normal, den är fin.