Man tvättar håret på morgonen. Använder alla produkter, fönar och tänger för att slippa Robert Wells-frisyr.

Så hinner man öppna ytterdörren – bara några centimeter – och så står man där.

Som Robert Wells.

Eller en mörkhårig Janne Schaffer.

Och vad är det för fel med det då? Kanske något oförstående Janne Schaffer-fan undrar.

Felet är hårfallet kring ansiktet. Flikar som böjer sig utåt! Det är inte okej. INTE OKEJ. De har klivit direkt ur duschen och bara ”nämen mitt hår faller så här, det lever sitt eget lilla liv”. Kanske tror de att det är lite ”busigt” eller ”rockigt” eller vad fan de nu tror – men de lever i villfarelse! Det enda en sådan här hårman signalerar är att man har gett upp. En gång i tiden hade jag en frisyr, men nu är det bara ett sjok av strån som råkar dingla ner och kittla axlarna. USCH!