Att bo i Stockholm är som att vara ihop med något annat psycho. Ena dagen stryker han dig på kinden och lovar guld och trygghet och andra dan har han packat sina väskor och några månader senare får man ett vykort poststämplat i Kuala Lumpur. Jag har redan berättat om vilket helvete jag fick när jag först flyttade till Stockholm och hamnade i en indisk mat- och sexorgie.

Efter det lyckades jag fixa en halvmöblerad etta på Söder. Den lyckan, när jag kom in där och insåg att det var mitt om så bara för ett litet, litet tag. Gud. Det var svinkallt och lite dragigt och en arg finsk grannkvinna skällde på mig för att jag ”kom hem sent på nätterna” (jag jobbade nätter) men jag tror aldrig jag har varit mer tacksam över att ha en racklig IKEA-säng att smula knäckebröd i.

Jag bodde bara där i tre månader. Men det var en fin tid. Det var det.