I går fick jag i uppdrag att sparka in några öppna dörrar i krönikeform (eller ja, jag fick ju så klart ta ställning helt själv).

Så då kastade jag mig i soffan, tryckte i mig choklad (väldigt Blondinbella) och skrev ihop något om TV6 kommande storsatsning ”Den sista dokusåpan”.

 

TV6 kallar sin storsatsning ”Den sista dokusåpan”.
Man kan ju hoppas.

Det var väl någonstans där 2005.
Iförd en guldig maxiklänning hasade Nalle Knutsson omkring på dammiga indiska gator med ett kamerateam hack i häl.
”Club Goa” i TV3 var dokusåpan där man skrapade ihop crème de la crème – eller ska vi kalla det spillrorna? – av de dokusåpakändisar som poppat upp under åren.
I den bästa av världar hade fenomenet dokusåpa dött där och då – mest lägligt i samma stund som någon gammal ”Villa Medusa”-deltagare anlände till Goa och levererade citatet ”fan vad indier det är överallt”.
Om jag hade fått styra och ställa skulle dokusåpans gravsten redan vara lite grönmossig och bara en uttråkad pensionär hade varit orsaken till att ogräset runtomkring inte vuxit sig två meter högt.
Men det vet vi ju att så inte är fallet. Dokusåpan omhuldas av tv-kanalerna som om den vore en bortskämd, fet femåring som skriker om det serveras annat än jordgubbsmilkshake och pommes frites: ”Självklart lilla dokusåpa ska du visas i en säsong till om du nu verkligen vill det”.
Och det blir värre.
I går kom nyheten om att TV6 ska satsa på en ny dramaserie i vår. Den ska handla om zombies och beskrivs som en blandning mellan ”Blair witch project” och ”Zombieland”.
Gott så.
Men skådespelarna är inte vilka som helst.
Nej, nu förtränger vi allt vad Joel Kinnaman och Alex Skarsgård heter och tänker i stället: Jockiboi, Meral Tasbas och kräk-Eva.
Vad svenska folket har gjort för ont för att förtjäna den här smörjan är det ingen kanalansvarig som förklarar. I stället hojtar presschefen Max Lagerbäck ljudligt om ”troligtvis den mest dramatiska dokusåpa vi någonsin har sett”.
Det är med sorg i sinnet jag läser att ”Robinson”-Robban ska spela mot Daniel Paris.
Någonstans trodde jag att vi kommit längre. Att vi börjat fjärma oss från trash-teve. Att vi kräver kvalitet framom vilsna själar som super och munhuggs.
Men nej. Det är med dokusåpan som med den där envisa myggan i rummet när du ska sova.
Det är bara slöseri med energi att fäkta vilt omkring sig med en ihoprullad tidning.
Det bästa är att knipa igen ögonlocken och pressa kudden mot huvudet.
Om man trycker riktigt hårt hör man inte Jockibois fyllevrål.