Man föds.

Man ritar några fula teckningar på förskolan och föräldrarna tittar på dem med misstänksam blick och tänker ”fuck vår unge är färgblind”.

Man skolkar och bråkar med sina föräldar.

Man lyckas på något tarvligt vis bli av med oskulden.

Man pluggar, lever på nudlar och är Marcus Birro-svart under ögonen till följd av näringsbristen.

Man träffar någon i något kök på en hemmafest och har ”aldrig varit så kär”.

Man åker till IKEA och kommer hem och svär och skruvar och bråkar.

Man går på gemensam diet och powerwalkar före frukost.

Man är otrogen.

Man har en destruktiv och deppig singelperiod med dräggfyllor och tveksamma Bulgariensemestrar.

Man träffar någon ny och finner ro i livet.

Man blir mellanchef på ett företag där alla trivs lite lagom bra.

Man åker till Maldiverna och förlovar sig.

Man har ett intimt bröllop.

Man ser barnen växa upp.

Man går i pension.

Man flyttar till Thailand.

Alla ska vi den vägen vandra förr eller senare.

Du kanske inte tror det just nu när du sitter med din hemmafestpojkvän och din fasta tjänst men det gäller dig också.

Vi kommer allihop att sluta i Thailand. Jag skojar inte.