Asså när man var 16, herregud. Livet, och speciellt fredagar, var bara en enda lång FÖRBEREDELSE.

Man skulle ju:

– Sola solarium, försöka att inte bränna näsan. Det gjorde man ju ändå alltid men det löstes med några nävar extraljusbeige foundation. Man kan ju tycka att det var lite paradoxalt att först sola och sedan smeta in sig med kritvitt smink, men ja.

– Smsa med kompisar och diverse ”ragg” (killar jag ville hångla med men som inte ville hångla med mig och killar som ville hångla men jag inte ville veta av).

– Tona håret, gärna lyckas få det att inte skifta i grönt.

– Sy in byxorna. Detta ständiga kämpade med symaskinen i tid och otid.

– Fixa ett par päroncider till kvällens fest som skulle skvalpa omkring pissljumma i ryggsäcken. Man hade ju ändå bara ätit en munk till lunch så fyllan var ju i princip fixad efter en klunk.

– Köpa billigt smink. Eller om man var på det humöret: SNO billigt smink.