Min gårdagskväll var som en sitcom.

– Åkte till Coopbutiken på Mariatorget för att hämta ut ett paket från posten. Den grönklädda expediten söker på en hylla där paketet förväntas förvaras, men får direkt något bekymrat i blicken. Hon frågar vilket företag det skickats från, om det ska vara mjukt eller hårt. Hon hittar det inte. Så här i juletider ligger det sisådär 10 000 paket där bakom kassan och hon får nu systematiskt börja vända och vrida på varenda ett. Efter någon minut kallar hon på hjälp och en grönklädd yngre tjej kommer kilande och också hon börjar vända paket. Snart inser de att det behövs fler mannar, så de ringer på en plingklocka, det tjuter i hela butiken och plötsligt är varenda grönklädd jävel där och engagerar sig i sökandet efter mitt paket. Som förvirrade grinchar rotar de runt bland hyllorna. ”HÄR!” ropar en gröning plötsligt och lyfter mitt paket ovanför huvudet i en vinstgest. Man applåderar! Det är full fest bland paketen! High fives delas ut bland grincharna!

– Eftersom jag ändå är halvvägs till Hornstull tänker jag åka dit och träna. Hoppar därför på en buss. Men bussen går inte alls till Hornstull, den går till Tantolunden. Helt jävla fel. Vid slutstationen tittar busschauffören menande på mig att jag ska kliva av. Jag förklarar att bussen inte riktigt åkte dit jag hade tänkt mig.

– Vart ska du? frågar han kort.

– Hornstull.

– Då skjutsar jag dig dit.

Så sitter jag ensam med privat busschaufför och kuskar längs Stockholms gator.

Tänkte till och med tanken att ge honom en kram som tack för besväret. Men sedan ångrade jag mig.

Någon måtta får det vara med all tacksamhet.