Det var någon minijulfest här i matsalen på Aftonbladet i går kväll.

”Luciabonanza” kalldes den visst. Klarar knappt av att ta ordet i min mun men men.

Fredrik Virtanen spelade skivor och det bjöds på en buffé av ”julröror” som folk svor över i morse. (”Vad är det för fel på prinskorvar?”).

Jag gick dit en sväng i går. 30 sekunder klarade jag av. Få saker får min kropp att skrika av illvilja som företagshappenings. Stå där med pissljummet vitt vin i urinkopp och kallprata. Det kryper i hela kroppen när jag tänker på saken.

– Jaha! Nähä! Hur går det för dig nu med allt då? Jaha! Mhm! Visst! Ojdå! Skoj!

MENINGSLÖST DRAVEL är vad det är och jag överanalyserar alltihop vilket innebär att jag får panik över att det inte är någon substans i någonting och jag känner mig värdelös för jag säger ju inget VETTIGT. Jag kan bara fokusera på att säga något intressant och så häver jag ur mig något alldeles för personligt som gör folk blir obekväma.

Exempel:

– Min numera drogfria ex-kille hörde av sig häromdagen och bad om ursäkt för allt han utsatt mig för genom sitt missbruk.

– Brukar inte ni ofta tänka att lösningen på alla problem är att köra in i en bergvägg?

Ja.

I kväll ska jag på Mediakompetens julfest.