Summan av bekymmer är konstant verkar det som.

När renoveringshelvetet är över en och en New York-resa med ex-kille är avstyrd stod jag i går kväll framför spegeln och bara ”just det, det var ju det här med att jag har USEL hy också!!!”. Det problemet hade hamnat i skymundan i några månader. Kanske jag kan roa mig med det bekymret i vår i brist på annat. Göra om de här turerna med att lägga tre månadslöner på skönhetsvård och sedan få utslag som är värre än någonsin. Och gå till läkare som skriver ut krämer som gör att man får psoriasisliknande eksem.

Alltid något att sysselsätta sig med!

Var ute och åt med Malin i går.

Hon var verkligen på sitt värsta humör och gick på om att min träning håller på att ta över mitt liv och framför allt min själ:

– Du har ju ingen dekadens kvar över huvud taget.

Sedan frågade hon mig vad jag skulle göra i kväll och jag svarade att jag tänkte se ”Tinker, tailor, soldier, spy” på bio och då fnös hon.

– Vad då? frågade jag.

Hon ryckte på axlarna:

– Nä, ointressant film bara.

Haha. Jag älskar henne gränslöst.