Så var det den här skiten med Micke Nyqvist igen.

Han har ju NÅGOT. En gång när jag höll på att tvätta fönstren och han stegade förbi på gatan blev jag så till mig att jag höll på att ramla ut. Det hade inte hänt om det hade varit Eric Gadd, direkt.

Så tänker jag – när det kommer till kritan. Skulle man verkligen?

Om man nu satt där en tidig söndagmorgon på någon kajkant vid Söder mälarstrand, jag inbillar mig att det är där man skulle sitta om man hamnade med honom efter en festnatt, och vi bortser från att han är lyckligt (eller olyckligt vad vet jag) gift och allt sånt.

Bara scenariot: han sitter och håller om mig och jag pladdrar om något oviktigt, stirrar ut över vattnet och han vänder sig mot mig och tar tag i min nacke och säger typ ”du…” och så lutar han sig fram… och NEJ.

Jag tror inte jag skulle. Ändå.