Jag är alldeles för bra på att vara ensam.

Märker det nu när Christian är och jobbar i Grekland och jag direkt faller tillbaka i mitt ”singelmode” vilket innebär att håglöst stirrar framför mig och väntar på att klockan ska bli 21 så jag får gå och lägga mig.

Jag vill inte träffa någon, jag vill inte att någon ska höra av sig och fråga om vi ska träffas för det medför att jag måste hitta på någon ursäkt för att slippa träffas för jag ORKAR inte.

Jag vill bara vara ensam.

Folk som bara ”det är så NYTTIGT att vara ensam en period i sitt liv” kan dra åt helvete, tack på förhand. Vem blir gladare av att mina dagar rinner i väg på att låsa in mig i lägenheten? Inte jag i alla fall.