Det är hemskt, rent ut sagt vidrigt av mig. Man SKA ju aldrig sätta sig över någon annan människa, tro att man är bättre. Men när det kommer till sport, speciellt fotboll, då väcks det förbjudna känslor.

Jag känner bara: alla de här miljontals människorna som investerar så mycket känslor i sport, vad är det för masspsykos egentligen?

Ett gäng överbetalda tjommar ska springa fram och tillbaka på en plan och skjuta runt på en boll. Och det här ska fullvuxna människor stå och titta på och bli så JÄVLA ARGA för eller SÅ HIMLA happy happy joy joy. Klappa händer så det bränner i handflatorna och skrika så det yr spott ur trutarna.

För att låta som den torraste människan på jorden: om all den här energin som läggs på sport skulle läggas på någonting vettigt hade vi kanske kunnat åstadkomma någonting tillsammans. Och nu tänker du: men SPORT förenar, sysselsätter ungar osv osv. Men allvarligt talat, och det vet vi allihop: det finns mer rimliga saker att lägga pengar och kraft på.

Jag tittade på matchen i går. Jag uppskattar sport. Men jag kan inte lite bli att tänka på alla som ROSENRASANDE av ilska stängde av apparaterna i går för att Sverige låg under, alla som sedan GAPADE om UNDRET. Alla som brölade, lipade, hojtade, skrek, gruffade, hoppade, kramade, vrålade.

Herregud. LUGNA NER ER NÅGRA HEKTON.