Vardag är inte min grej, milt sagt. Jag vill inte göra något, vill bara gå hem från jobbet och sätta mig i soffan och glo tills det är dags att stupa i säng. Och så där fortsätter det tills det blir helg och man får vara uppe längre och gå på fest.

I går i alla fulla fall ställde Chris till med tvårättersmiddag. Det skulle ha varit trerätters men följande hände: Han skulle gå och fika med sina kompis, hade matkassarna med sig och bara ”nu kommer ju glassen att smälta i alla fall” varpå han gömde paketet under en bil. Genom caféfönstret syns en äldre dam som går kring bilen och rotar. Sedan: glassen är STULEN. Jaja. Hoppas den smakade.

(*Går till polisen och gormar upprört om att få göra en anmälan*).

Så här blev vår kväll i alla fall:

Rökta räkor. Så himla gott.

Sedan fortsatte Christian fixa och trixa vid spisen.

Peace.

Grönpepparsås!

Hasselbackspotatis. Jag är inte så överdrivet förtjust i potatis men det är ju trevligt med någonting som är så krävande som just hasselbackspotatis hur som helst.

Så åt vi oxfilé också. Jag vet att Christians värmländska föräldrar är lite tveksamma till hans matlagningsskills – och jag förstår varför, när vi träffades var hans favoriträtt ”lapskojs” (pulvermos och tonfisk+grillkrydda). Men utvecklingskurvan pekar definitivt spikrakt uppåt.

(*Sätter mig på kammaren och skriver en ansökan till Sveriges mästerkock och lämnar in i hans namn*).