Här i helgen så kom jag på mig själv med att sitta med pannan i djupa veck över huruvida jag skulle like:a en avlägsen gymnasiekompis status på Facebook eller inte.

”Hmm … hon har visserligen köpt en lägenhet och verkar glad, men är det värt en like?”.

Ungefär: Är den här människan VERKLIGEN värd min uppskattning? Eller ska jag bara gå vidare i livet, sköta mitt eget och bara trycka gilla när det verkligen, verkligen ”behövs”. Typ när någon besegrat cancer eller vunnit stora journalistpriset?

Förstår ni vilken sunkig människa jag är? Att ens lägga en sekund av sitt liv på att fundera om man ska like:a eller inte like:a är ju ett sjukt beteende. Sjukt.