Jag funderade på det här i går: jag har jobbat som journalist i snart tio år. Jag har intervjuat hundratals personer.

Men.

Trots alla de här mötena har det ALDRIG hänt att jag blivit vän men någon av de här personerna. Aldrig bytt nummer. Aldrig gått ut och tagit en öl. Aldrig ens haft ett sug att föreslå något sånt.

Då undrar jag: beror det här på att jag har en så tydligt markerad journalistroll att jag gör väldigt tydligt att jag är på jobb och inte en vanlig dödlig. Och att den jag intervjuar blir så starkt påverkad av min roll att det inte skulle komma på tal att hänga någon gång.

Eller: finns det helt enkelt FRUKTANSVÄRT många trista människor där ute som man aldrig känner för att träffa igen och som uppenbarligen inte känner för att träffa mig.