Tävlingsdans i all ära.

Men när livet gör sig påmint blir en felfri rumba totalt obetydlig.

Det var en omskakande dag i går.

Oavsett om man är intresserad av fotboll eller inte är jag övertygad om att många var djupt berörda av nyheten om att AIK-målvakten Ivan Turina avlidit i sin säng – bara 32 år gammal.

Det är sådana nyheter som får en att stanna upp och plötsligt se klart. Se över vad man har och känna en uppskattning som verkligen tränger rakt igenom och står över allt vad vardagsstress och måsten heter.

Allting pågår precis som vanligt runt omkring, det är bara man själv som blivit påmind om hur skör tillvaron är.

Det var en annorlunda kväll i ”Let’s dance” i kväll.

Under sju säsonger har aldrig någon deltagare avbrutit sin medverkan så abrupt.

Det olyckskantade året 2009 då Mojje Johansson drabbades av en hjärtinfarkt och Magdalena Graaf fick en hjärnblödning hann de ersättas till sändningen.

I kväll blev det inte så.

När det var Sofia Wistams tur i tävlingen meddelade programledarna att hon förts till sjukhus. Informationen var knapphändig, men hon ska alltså ha ramlat ihop backstage av magsmärtor. Enligt dansaren Tobias kämpade hon in i det sista, viljan fanns där men kroppen förmådde inte ta henne ut på dansgolvet.

Utifrån det filmade materialet från genrepet fick juryn bedöma Sofias dans.

Programmet fortsätter.

Discokulorna glimrar till efter att röstningsnumren visats och publiken jublar åt Maria Montazamis quickstep.

Allting pågår precis som vanligt. Men med en påminnelse om att tillvaron är bräcklig och att aldrig, aldrig ta någonting förgivet.

Sofia Wistam åkte ut i kväll.

Det är väldigt tråkigt.

Hon har gjort en resa i självförtroendet när det gäller dansen som varit fantastisk att följa. Från att ha varit en fladdrig själ på höga klackar vecklade hon ut sig och blev en ståtlig donna.

En förlorad plats i ett underhållningsprogram i TV4, visst.

Men det handlar inte om det nu.

Faktum är att det är det minst viktiga.

Huvudsaken är att Sofia blir frisk.