Jag ger Charlie Sheen ett år.

av Zandra Lundberg

Bild 1.png

I Hollywood har de just insett att karln inte är arbetsför.

Här på Nöjesredaktionen roar vi oss med att tippa hur många år Charlie Sheen har kvar att leva. Med den senaste tidens märkliga intervjuer och den här bilden ovan i beaktande ger jag honom ett år, max.

Sinnessjuka kommentarer.

av Zandra Lundberg

Alltså den här Janne som kommenterar här på min blogg, han är trägen det måste man ge honom. Men han är fan inte frisk i huvudet. Här kommer ett urval Janne-favoriter från de senaste veckorna:

 

”Jag har längtat efter din blogg, Zandra! Kör så det ryker nu! /Ditt number one fan, Janne”

”Men varför svarar du INTE??? Jag har följt din blogg från STARTEN! Har du fått STORVANSINNE (eller vad det heter 🙂 🙂 🙂 🙂 )

SKRIV!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!”

”Zandra, jag har pratat med mamma och om du vill kan vi göra så här: jag lånar hennes Skoda och åker till Stockholm i eftermiddag. Med lite tur kommer jag fram (jag är inte så bra på att köra, men jag är villig att göra ett försök för din skull) i kväll och då kan jag parkera utanför din lägenhet. Jag behöver inte äta. Jag behöver inte sova. Men jag har sett en del läskiga kommentarer här på bloggen och jag är orolig för din säkerhet. Jag åtar mig alltså att vara din livvakt! Så länge du känner att du behöver mig.

Vi ses i kväll.”

”Åhhh känner du Jessica? När hon hade sin singelblogg (jag har hört att hon inte är singel längre – den killen kan skatta sig lycklig) var jag hennes livvakt ett kort tag. Sen blev jag felaktigt arresterad utanför hennes föräldrahem på Lidingö. POLISSTAT!!!

Sitter i bilen nu, Zandra. Helvete vad gör den där bussen på fel sida vä

Skickat från min iPhone”

”Oh man, jag körde åt helvete. Påminn mig om att inte messa när jag kör bil, HAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHA!!!!!”

”Framme vid 20-tiden. Ska bara bli omplåstrad först. Ring mig om du vill ta en fika i kväll: 0702-7871982.

Ses!”

”Zandra, du skriver som vanligt som hammaren på spiken (eller vad säger man??? Hahaha!!!!). Jävla Hultsfred, vad är det för skit? Det är väl inget riktigt ställe eller? Vadå? Jag gillar att titta på Melodifestivalen med mamma, DÄR har du ett ”lördagsnöje” som heter DUGA! Hejdå Zandra!

P.S. Skriv gärna till mig någon gång. D.S.”

”Zandra kan du inte ha en frågestund här på bloggen? vi är många som undrar vad du tänker på privat så at säga hahahaha

alltså: FIXA FRÅGESTUND NU!!!!”

Stureplans feta svenska glasstest.

av Zandra Lundberg

Alltså jag vet inte om det är för att jag är förbannat trött eller så är det här otroligt konstigt. Stureplan.se sätter på riktigt ”hipphetsfaktor” på glassarna ”enligt tradition”. Hipphetsfaktor på cornettostrutarna alltså. Någon stekare som sitter och suger i sig säsongens twister och ba ”guu vad ohipp”.

Det är fan en sjuk värld vi lever i.

 

Bild 4.png

2000 koppar kaffe tack.

av Zandra Lundberg

 

Kaffe.jpg

Tröttheten i dag. När jag låg nerbäddad och illaluktande i söndagsmode i soffan i går ringde plötsligt nyhetschefen och bad mig åka på ”Big Brother”-direktsändningen. Där stod jag och var allmänt bortkommen efter två dagar av dekadens vilket gick rätt bra trots allt. Men i dag. Jag skulle kunna dricka hinkar av kaffe. Fyll ett badkar och jag suger det i mig. Helst skulle jag vilja ha dropp så jag slipper ansträningen att flytta koppen från bordet till munnen. Jag är inte nöjd förrän kaffet drivit ut allt vatten ur kroppen och det börjar ånga nybryggt från min porer.

Ålands finest.

av Zandra Lundberg

Bild 1.png

Foto: Elsa Carlström.

I helgen levde jag om med den här nyinflyttade ålänningen Mona. Hon är så vacker Mona, välskapt liksom. I konkurrens med nakna barn på solvarama röda granitklippor och segelfartyg i motljus är hon det mest bildsköna Åland har att erbjuda. Jag kan inte för mitt liv förstå hur det är att gå omkring och se så där bra ut hela tiden. Det måste ju vara jobbigt?

Tubklänningstjejer.

av Zandra Lundberg

Okej jag var på en sportbar i går. Klockan var 02.00 och de visade lönnfeta brottare på tv-skärmar i varenda hörn. Mycket märkligt. Jag avskyr förresten sport. Hur som helst hamnade jag i ett stort gäng människor varav några var tubklänningstjejer med locktångat hår.

Alltså jag vet inte. Jag blir så konstig i sådana tjejers sällskap, jag inbillar mig att de motarbetar mig. Att de HATAR mig. Att de hellre skulle se mig sönderskjuten på marken än att jag ska sitta där vid deras bord och vara mitt otjejiga jag som tar alldeles för mycket plats. Ändå fattar jag inte, man går väl ut för att ha roligt? Inte för att sitta tyst och störa sig på andra och rätta till tubklänningen var tredje minut.

Förstår inte kvinnor.

Vad hade Loreen på huvudet?

av Zandra Lundberg

Loreen.jpg

Jag har full förståelse för att ni läsare har väntat er galna på att jag ska komma med ett utlåtande om Loreens huvudbonad. Jag ber om ursäkt för att det dröjt, jag har ägnat mig åt bakfylla och veckohandling.

Här kommer min dom: den är åt helvete ful den där mössan.

Stockholms ”mysiga” konditorier.

av Zandra Lundberg

Semla.jpg

För någon helg sedan var jag oerhört bakfull. Det enda jag kunde tänka på, min enda craving var en bra semla. Jag släpade mig upp på darriga ben och trots att jag var så folkskygg att jag helst velat dra en svart sopsäck på huvudet så tog jag mig till Mariatorget och ett konditori som heter Chic. Det stället är typisk ”myskondis” som är rätt gammalt och brunt och sjavigt, men det är charmen med det hela och därför, för att det är så otroligt ”hemtrevlig” atmosfär, så kan de ta 40 000 spänn för en slät bulle med lite grädde på och typ 70 000 för en limpa. Lite överdrivet, men ni fattar. Jag fick min semla och hastade hem. Jag gjorde en stor ceremoni av stunden när bakverket skulle intas. Jag tände ljus och satte semlan på en liten assiett med en randig finservetter på. Jag kokade kaffe och slog mig ner i soffan för att avnjuta härligheten – och så är den så inihelvete torr, som en skorpa typ! Fy fan i helvetes jävla skit vad arg jag var då.

Stockholms jävla ”mysiga” konditorier: lägg ner eller sälj färska bullar.

Tack på förhand.

Toaprydnad.

av Zandra Lundberg

tänder.jpg

Jag var till tandläkare i tisdags och satte en ny krona på en tand som var rätt illa däran efter att jag kräkts upp maten genom halva högstadiet. Det var svindyrt, kostade 5000 spänn (barn, börja aldrig kräkas!). Min tandläkare gjorde den här avgjutningen av tänderna för att få kronan så lik som möjligt. Efter besöket frågade hon om jag ville behålla avgjutningen, det ville jag ju så klart inte, men hon sträckte redan fram eländet och jag var tvungen att tacka och lägga äcklet i väskan och gå därifrån. När jag kom hem satte jag upp den på hyllan inne på toan, vet inte varför egentligen, men jag minns att jag gjorde det med en mental notering om att jag måste kasta skiten innan jag får besök.

Det glömde jag givetvis bort så i går när vi var hemma hos mig och drack vin och firade att min underbara kollega Malin Collin ska forsätta jobba på Aftonbladet fick förstås Kristoffer Hindhammar syn på avgjutningen inne på toan.

Ha ba: Ehh… är det dina tänder inne på toan?

Fatta hur SJUK han måste tycka att jag är.Det är bara en tidsfråga innan det börjar cirkulera konstiga rykten och jag blir utfryst på jobbet vilket leder till att jag till slut måste säga upp mig och så blir jag arbis och men efter ett tag kanske jag ändå får slita kvällskift som spärrvakt i Blåsut.

En toppnyhet.

av Zandra Lundberg

När nyhetsflödet fylls av horribla rapporter från Libyen, en komiker som faller död ner på scenen under pågående föreställning och Charlie Sheens undergång – då kan det kännas skönt att ha en trygg lokaltidningssajt att falla tillbaka på.

Det här är toppnyheten på Ålandstidningen, vars tidningsredaktion jag är skolad och uppfostrad på, i dag.

Cykelkärra.jpg

Sida 106 av 110