Ok, fellow gastro travellers! Håll i er. Dags att börja att stalka finkrogarnas bordssläpp, hänga på väntlistor och hooka upp med era mesta matnördskompisar.

Igår delade Guide Michelin ut sina åtråvärda stjärnor under ett evenemang som hölls på lyxhotellet D’Angleterre i Köpenhamn (för övrigt danska huvudstadens bästa brunch med ostron, kanapéer och skumpa). Det blev ett susande stjärnregn, kanske främst över Danmark. Norden fick två 3-stjärniga restauranger: Geranium i Köpenhamn och Maemo i Oslo. (Den senare har en dansk köksmästare och en svensk delägare by the way). Men. Vi är ändå alla gladast över att ödmjuka Magnus Nilsson på Fäviken tilldelades 2 stjärnor.

Sverige fick totalt fem nya 1-stjärniga krogar: Daniel Berlin i Tranås, Sushi Sho i Stockholm, Hotel Borgholm på Öland, PM & Vänner i Växjö och Upper House i Göteborg. Det medan Danmark seglade in på fyra nya. Extra glad för duktiga Paul Cunningham vars Henne Kirkeby Kro äntligen prisades. (Tips! Värt att söka fram det avsnittet av Niklas Mat när han hälsar på). Annan kuriosa: När jag kollade igår hade Sushi Sho fortfarande bara telefonbokning till sina 15 platser (retro! men ändå coolt!).

Sammantaget kan man säga att Guide Michelin diggade den svenska landsbygden och upptog flera nya stjärnor utanför storstäderna. Jag har hört många jubla högt åt att Karin Fransson, som ju är en riktig legend, prisades med en stjärna. Dessutom hade Sverige inga strykningar i år, vilket ju må vara var köksmästares värsta mardröm. Våra grannländer tappade två 1-stjärnor och några BiB Gourmand. Kanske står Sverige på en mer stabil matgrund?

Så. Vart jag ska äta i år? Det återstå hur många vakor jag gör vid bokningssläppen runt midnatt i månadsskiften under våren.

HELA LISTAN: Nordens bästa restauranger

3 stjärnor:

Geranium, Köpenhamn

Maemo, Oslo

2 stjärnor: 

AOC, Köpenhamn

Noma, Köpenhamn

Frantzén, Stockholm

Mathias Dahlgren-Matsalen, Stockholm

Oaxen Krog, Stockholm

Fäviken Magasinet, Järpen (NY!)

1 stjärna:

Köpenhamn: Clou, Den Røde Cottage, Era Ora, formel B, Grønbech och Churchill, Kadeau, Kiin Kiin, Kokkeriet, Kong Hans Kælder (NY!), Marchal, Relae, Søllerød Kro och Studio at The Standard.

Övriga Danmark: Frederikshøj, Gastromé och Substans (alla Århus), Kadeau (Bornholm), Henne Kirkeby Kro (Henne) och Frederiksminde (Praestö).

Helsingfors: Ask, Chef & Sommelier, Demo och Olo.

Oslo: Fauna, Kontrast (NY!) och Statholdergaarden.

Stavanger: RE-NAA

Stockholm: Ekstedt, Esperanto, Gastrologik, Mathias Dahlgren-Matbaren, Operakällaren, Sushi Sho (NY!) och Volt.

Göteborg: Bhoga, Koka, Sjömagasinet, SK Mat & Människor, Thörnströms Kök, 28+ och Upper House (NY!).

Malmö: Ambiance à Vindåkra, Bloom in the Park och Vollmers.

Övriga Sverige (alla NYA!): Hotell Borgholm (Öland), Daniel Berlin (Tranås) och PM & Vänner (Växjö).

CHARTER. Detta skällsord. Jag har bara åkt på charter en enda gång i mitt liv – till grekiska Kos som partysugen 16-åring. Och en hel del har väl hänt sedan dess. Från tzatzikiindränkta smaklökar omgärdade av grillspett och gratis ouzo till mer finlir.

Men. Man ska inte förkasta de där charterbolagen har jag nu lärt mig. Hos Fritidsresor gick min flygstol tur och retur till Mexiko i vintras loss på 3900 kronor. Låt oss begrunda den summan för en sekund, det är alltså två bättre utemiddagar i Stockholm, 1,5 vinterjacka eller en halv överkomlig andrahandshyra i en europeisk storstad.

Nu valde jag att resa runt i Mexiko, men en festival landade mig ändå i chartermekkat Playa del Carmen under mina två sista veckor i landet. Och som tidigare sagt, Mexikos lägsta-nivå som matland är imponerande, men så även Playa.

För även om badstränderna var överfulla av folk och sjöfåglar som cirklade runt överblivna nachochips – och jag hellre flydde till smekmånadsparadiset Tulum, så hamnade jag på en hel del bra krogar. Så, ska du chartra dig själv över Atlanten och Playa/ Tulum så är här några tips:

OUGHHHF! Jag har varit borta alldeles för länge. Det känner jag nu. Har du en dålig Mexiko-vibe, sluta läs! Eller: Vad sjutton, låt mig övertala dig.

Världens bästa mat, härliga människor och en solbränna som får få att vilja säga nej till allt vad sunscreen heter.

Vi tar det från början. Jag kom till Mexiko utan några förväntningar: Från Atlantkust till Stilla Havs-kust, via Mexiko City, Oaxaca till Playa del Carmen. Det har varit turism kontra landsbygd kontra hardcore melzcal-party. Och en väldans många måltider däremellan.

Gillar du mat? Mexiko är ditt land.

För gommen: tacos med alla fyllningar du någonsin kan tänka dig: friterad avokado, flankstek så mör att den faller sönder i munnen och skaldjursceviche på en krispig tostada …

Det här är ett av de bästa länderna att resa i, och på samma sätt är det världens sämsta – so be aware – den mexikanska magsjukan drabbar många turister. Och håll koll på var det är extra farligt att ta sig fram som turist. (I december rånmördades två australienska surfare på Stilla havs-kusten.)

Ur en säkerhetssynpunkt så är heller inte centrala Mexiko City är inte ditt säkraste kort. Men. Jag råder alla till att vara beredda på en annan drabbning, nämligen hemkomnings-sjukan som följer Mexiko. Det handlar helt enkelt om att switcha från ett bekymmerslöst liv till reality. (Enligt dyra amerikanska magasin som Time, Afar och Condé Nast Traveler som jag konsumerat i frågan så handlar det om en slags blixtångest som drabbar resenärer hårt när man byter sol och värme mot kyla och mörker. Man kommer hem förvirrad och desillusionerad. Som jag – vill bara äta het mexikansk mat och ha bikini.)

Så. Vad ska vi göra med de känslorna när vi kommer hem efter en lång resa? Boka en ny. Planera returen till Mexiko. För jag har ingen aning om hur vi ska lösa denna snö, detta vertikala regn, denna vintermisär.

Låt oss alla rädda varandra. För bara sol läker kyla.

[Mersmak? Kolla in Plus! feta guide till Mexiko HÄR.]