Så då är jag i Belgien, och Brügge närmare bestämt – staden där 80% av alla gator är enkelriktade. Jag är här för att utforska det kulinariska utbudet och jag har redan fått tips om: pommes frites-muséet, ölmuséet, chokladmuséet – och jag tror banns mig det fanns ett musselmuseum också. Kanske ett sånt tillägnat belgiska våfflor, också?

Men jag är inte helt ute och cyklar. Den belgiska gastronomin är on the rising. Kolla bara på krogen In der Wulf som är en av dem alla snackar om just nu.

Det är sju år sen jag var här sist. Då vägrade jag in i det sista: Jag tycket stan var på tok för pittoresk (och därmed turistig i min bok). Men då fann jag bland de bästa i skoshopping-väg jag sett. Billigare än Italien fast lika hantverksmässigt och trendigare än Paris.

Nu: ut på stan!

Jag älskar Balearernas kärlek till råvaror: mycket grönt, fisk, skaljdur och så den gräddiga hemmagjorda mozzarella burratan. Här är 10 restaurangfavoriter på ön.

Pastis. Öns bästa krog. Pyttelitet ställe, fransk mat med finess. Ägs av dansösen Gisele och hennes man. Carrer d’Avicenna 2.

Bambuddha Bar. Asiatisk mat av svajig kvalité. Hit går du snarare för drinkarna och för att dansa på bordet under högsäsong. Carretera de San Juan, km8. 5

Sa Trinxa, på stranden Ses Salines. Anspråkslös strandrestaurang med tillhörande house-dj. Missa inte marulkscevichen!

La Paloma. I byn San Lorenc ligger ljuvliga stället som drivs av en italiensk familj. Du äter i trädgården. Tokfullt kafé dagtid, men middag är att föredra. C/ Can Pou 4.

Can Guimo. Är Paloma fullt åk tre kilometer söderut och hamna på vegovänliga fiket med egen trädgård.

Gran Hotel Ibiza. Öns mesta lyxhotell och den bästa frukostbuffén som håller öppet till sen på eftermiddagen. Säkert 6 olika färskpressade juicer! Passeig de Joan Carles I, 17.

Sands. En av stranden Playa den Bossa bättre ställen med bra sallader och trevlig service. Missa inte egna klädbutiken som fångar alla lyxhippies shoppinghjärtan.

Sansara. Vällagad lite enklare mat med texmex-vibb över disk eller bordservering med lokala rätter. Ofta lajvkonserter. Carretera Santa Eulalia-San Carlos km 9,3.

La Bodega. Enkel tapaskrog med härlig stämning och överkomliga priser. Öppet till runt 03 . Carrer Bisbe Torres Mayans, 2

Juan y Andrea. Lill-ön Formenteras bästa restaurang. Meny med fokus på fisk och skaldjur. Ligger på Playa Illetas.

Ibiza fejdar i minnet nu. Hösten knackar på dörren i Stockholm, men det är en utdragen knackning. Där nere börjar säsongen också lida mot sitt slut. Det är egentligen nu det är som härligast att åka ner: fortfarande varmt och beachväder men mycket lugnare tempo.

Under helgen har de flesta slutfesterna på nattklubbarna gått av stapeln. Det är nämligen bara för klubbarna som en hel del turister – ja, de är i en egen sfär och dygnsrytm – kommer hit. De glassiga nattklubbsresenärerna bor i Ibiza stad och åker taxi till de stora klubbarna: Amnesia, Pacha, Space och alla deras namne. Här spelar svenska Avicii (den dj som drar absolut flest folk) och Ingrosso/ Axwell. Under vår vecka uppträdde Kylie Minouge bara några dagar efter att Madonna ska ha landat på ön.

För klubbturisterna är detta superseriöst. Jag fick höra om ett indiskt klubb-kid som grät floder under förra årets slutkväll på Ushuïa – han skulle ju inte få se David Guetta igen på ett år. Och det gäller att pricka rätt. Alla dagar i veckan på alla klubbar är öronmärkta en dj. Pacha? Tja, en av världens mest kända ställen kan vara dött som i graven om ett stort namn spelar på en annan klubb. Dessutom kostar inträdena runt €50 och barerna håller skyhöga priser så det gäller att plugga på för att inte gå bet.

Men det är också till att vara kvällspigg eller inne på det där med illegala substanser. Knappt någon anländer någonstans innan klockan 02 på natten. Klubbarna stänger sällan tidigare är 08. Med lokalbefolkningen innebär det parallella liv. Folk går till sina kontorsjobb när kidsen stapplar hem i platåskor och glowsticks i hand.

Charterparty-kulturen spirar i San Antonio, en stad på Ibiza som tagits över av unga, mestadels britter, men en aldrig sinande törst för alkohol. Paradise Hotel är klassat som en SVT:s julkalender i jämförelse. Är du en dag över 21 kommer du inte att fatta något. Alls.

Ändå verkar de jag träffar på Ibiza tycka att klubbkulturen är en bra grej. Den göder pengar till ön. Många lägger dock nostalgiskt till ”fast det var bättre förr” och pratar om svunna strandpartyn innan nattklubbskomplexen med tak och air condition kom till.

Själv väljer jag stranden med solnedgång och en bonfire, any day.

IBIZA. Jag skrev en gång att ön är som den där tonårstjejen i högstadiet som folk klottrade elaka saker om på toaletterna i skolan. Viskade om när hon gick förbi i korridoren. Hon var lite för snygg, lite för flörtig och lite för ofta bort från jympan. Men Ibiza är så mycket mer än så. Ofta får jag ta henne i försvar. Min chef kallade balear-ön för stekig nyligen.

Och visst, Ibiza ÄR en Victoria Silvstedt, som i kamerans ljus visar upp sin ytligaste yta och skålar i champagne.

Men. Sen när ingen tittar, kryper hon i mjukiskläderna – och är både jordnära och smart.

Samma förföriska ö-vajb som jag får av Gotland finns här. Folk har flyttat hit från allsköns ställen för att leva hippieliv, dela ut nattklubbsflyers, driva barer, sy kläder, spela bongotrummor och öppna hotell. Det är dynamisk mötesplats utan direkt återvändo – vilket kanske också gör att man är väldigt bra på att leva i nuet.

För matnörden är det härligt att bli ö-biten av just Ibiza. Många italienare har bosatt sig här och matkulturen är en mix av det spanska arvet, öns naturliga råvaror och en dos Italien. Tänk mozzarella burratta så krämig att den smälter i gommen, tomater så mogna att de doftar som blommor och nybakat fluffigt vitt bröd med en krämig vitlöksailoi som serveras first thing på krogarna.

Några tips:

Bar 1805. Millimeter-precisa cocktails, från en av världens bästa barer – och vällagad rustik mat. Här har jag druckit Bloody Mary och ätit burgare. Fått musslor (deras specialitet) matchat med en syrlig cocktail.

Blue Marlin. Ja, det ÄR öns mest omskrivna beach club. Här hålls de härligaste dagsfesterna och här serveras öns bästa sushi alltmedans havet förblir ens närmsta granne. Att se solnedgången från klippformationerna vid stranden är magiskt.

Sa Trinxa. Strandhäng som är mer avspänt. Här vilar män i kvinnor i fladdrande tunikor bort sin bakfylla – lagom tills de vita sangriorna börjar beställas in på eftermiddagen. Så kliver någon dj på och plötsligt dansar hela den här biten strandremsa – inklusive nudistsnubben i hatt som varit här sen 09.00.

Ibiza Gran Hotel. Svindyrt att bo här men rummen är fantastiska, med privat bubbelopool på terrassen – och det allmänna poolområdet likvärt trevligt. Men det jag minns mest härifrån är frukosten … som står uppdukad tills eftermiddagen! Ljuvligt.

Las Dalias hippiemarknad. Här finns bland annatr inhemska designmärket World Family Ibiza med färgglada etniska mönster på kläder, skor, väskor och accessoarer. Två stickande damer som börjar närma sig 90 har haft ett stånd här sedan marknaden startade. Smycken finns i drivor, tunna linnetunikor därtill. En spansktalande sierska sitter vid ett bord, medan kidsen ränner runt mellan vuxnas ben. Dock: svajig kvalitet på största matstället Bananas Bar. Ta hellre en färskpressad juice och ratta mot Sansara med reggaekonserter, burritobar och fruktiga drinkar.

Årets resa är redan bokad.