I morgon smäller det. I Stuttgart. På nyrenoverade Mercedes-Benz-Arena som nu ser ut som en fotbollsarena. Ja, jag vet, det är bara en träningsmatch. Men det är trots allt Tyskland mot Brasilien. Det ska kunna bli bra, det borde bli bra. Om inte kommer det att vara väldigt kul att se Joachim Löws Tyskland.

VfB Stuttgarts brasilianske anfallare Cacau har hunnit bli 30 år. Han har ett tyskt och ett brasilianskt pass. Sedan elva år tillbaka har han spelat sin fotboll i Tyskland – och det är den tyska landslagströjan han har valt att bära. På onsdag kommer han att få möta sitt födelseland i sin nya hemstad Stuttgart.
– Det kommer att bli väldigt speciellt. Jag kan inte ens beskriva det på förhand. Först efteråt kan jag säga hur det kändes, säger han till Kicker.

Claudemir Jeronimo Barreto, Cacau, föddes den 27:e mars 1981 i Brasilien. Sedan barnsben har han följt Brasiliens landslag, och minns framför allt VM-laget från 1994. Det är den generation som har präglat honom. Men han har aldrig ångrat sitt val.
– Många känner till min historia och gläds med mig. De vet att jag har upplevt mycket här. Jag har funnit ett nytt hem och är stolt över att ha gått denna väg, säger han till Kicker.

På onsdag kommer Joachim Löw med största sannolikhet att ge 30-åringen chansen att möta sitt gamla hemland – med sitt nya. Cacau är inte ensam om att ha gjort resan från brasiliansk fotbollstalang till nykär tysk medborgare. Borussia Dortmunds vänsterback Dede, vars kontrakt gick ut i somras efter 13 år i klubben, känner också starkt för Tyskland. Men någon karriär i landslaget blev det aldrig för honom.
– När jag flyger till Brasilien och visar mitt tyska pass är jag stolt. Jag vet att det verkligen inte är alla som får ett tyskt pass. Att jag har ett, är en ära för mig, sa han i mars.

Vem som kan tänkas bli näste man återstår att se.

Så var det ju även det här med en talangkåt förbundskapten. Säga vad man vill om Joachim Löw, men det är verkligen en förbundskapten som inte är rädd för att ge unga spelare chansen. I Sverige diskuteras ofta detta ämne, att landslaget skulle vara gamalt, tråkigt och förlegat.
I Tyskland är det nästan tvärt om. Där diskuteras Michael Ballack, 34. Mittfältaren ingår inte längre i landslagets planer, och har inte gjort så sedan VM 2010. Men okej, några gamla trotjänare är faktiskt kvar. En av dem är min absoluta favorit – Miroslav Klose. Anfallaren som är omöjlig att hata.

Jag tänkte dock att vi skulle ta en snabb titt på Joachim Löws arbete – och truppen till matchen mot Brasilien. Tyskland har länge och medvetet satsat på talangutveckling och Löw har inte varit sen med att utnyttja detta. Han får in formbara, hungriga och snuskigt talangfulla spelare. Nu följer jag själv Bundesliga, men jag har i ärlighetens namn svårt att tro att särskilt många trodde på spelare som Manuel Neuer, Jerome Boateng, Sami Khedira och Thomas Müller när dessa namn syntes på tv:ns grafik. Men vi vet hur det gick. Lägg för all del till att även Holger Badstuber, Toni Kroos och Marko Marin spelade en roll i det tyska landslag som till sist tog en bronspeng i Sydafrika.

Sedan dess har inte talangarbetat bromsats upp direkt. Löw tog över landslaget i augusti 2006, sedan dess har 46 nya spelare fått chansen i den vita tröjan. Det har blivit 47 segrar, elva oavgjorda och tio förluster. Lägg därtill en målskillnad på 163:50. Varför fungerar det så bra då? Det tjatas alltid om att rutin är det viktigaste, att spelarna känner varandra. Det är förstås sant, men det är en sanning med modifikation. Jag kan ibland titta på vårt svenska landslag och undra varför inte fler unga spelare får chansen, särskilt då i träningsmatcher. Visst, det är skillnad på svenska och tyska talanger, men nog fan kan de spela fotboll.

Det Joachim Löw gör så smart är att han har en stomme i laget, som sig bör, som ju även Erik Hamrén har. Men han är inte heller rädd för att spetsa till laget med yngre förmågor. Killar som får vara med i truppen, lära känna spelsystemet, kamraterna och omgivningen. När tiden sedan är inne är de redo. Rutin handlar trots allt inte bara om ålder, först och främst handlar det om hur många matcher du faktiskt har spelat.

Senaste debutanten var Schalkes mittback Benedikt Höwedes, som var med och slog Uruguay med 2-1. Och det gick hur bra som helst. Inför mötet med Brasilien har Löw nu nominerat sin 47:e (!) debutant – Dortmunds 20-årige mittfältare Ilkay Gündogan. 71 spelare har representerat det tyska landslaget under Löws tid, men hela 47 av dessa är, eller har varit, debutanter.

Och det mesta talar för att Mario Götze, 19, kommer att spela från start. Mot Brasilien. Och det är så viktigt. Efter att tidigare enbart ha fått göra inhopp kommer nu Götze att känna sig integrerad i truppen, få känna på den riktiga hetluften i landslaget och dessutom sätta fart på gamla mossiga konkurrenter som Mesut Özil, 22.

Men visst, det är inte lätt att vara förbundskapten. Givetvis inte. Jag tycker bara att det är beundransvärt hur skicklig Löw är på att våga ge sina talanger chansen. Det bidrar till att ingen känner sig given, att alla måste ge allt för att behålla sin startplats och en bredare trupp. Och för vår del innebär det att träningsmatcherna blir fan så mycket roligare att titta på.

Och det kanske viktigaste i Löws talangarbete är att han litar på sina yngre spelare. De får chansen i tävlingsmatcher – inte bara i träningsmatcher.

Avslutningsvis tycker jag att vi tar en titt på truppen:

Målvakter:
Manuel Neuer, Bayern München, 1986
Tim Wiese, Werder Bremen, 1981

Försvarare:
Dennis Aogo, Hamburger SV, 1987
Holger Badstuber, Bayern München, 1989
Jerome Boateng, Bayern München, 1988
Benedikt Höwedes, Schalke 04, 1988
Mats Hummels, Borussia Dortmund, 1988
Philipp Lahm, Bayern München, 1983
Christian Träsch, VfL Wolfsburg, 1987

Mittfältare:
Sven Bender, Borussia Dortmund, 1989
Cacau, VfB Stuttgart, 1981
Mario Götze, Borussia Dortmund, 1992
Ilkay Gündogan, Borussia Dortmund, 1990
Toni Kroos, Bayern München, 1990
Thomas Müller, Bayern München, 1989
Lukas Podolski, 1. FC Köln, 1985
Marco Reus, Borussia Mönchengladbach, 1989
Simon Rolfes, Bayer Leverkusen, 1982
André Schürrle, Bayer Leverkusen, 1990
Bastian Schweinsteiger, Bayern München, 1984

Anfallare:
Mario Gomez, Bayern München, 1985
Miroslav Klose, Lazio, 1978

Namn, klubb, födelseår

Löw har mäktat med en spelare som är född på 70-talet. Det galna med det här är att det är inte många som saknas. Visst, Sami Khedira och Mesut Özil, men särskilt gamla är de inte. Sedan saknas Per Mertesacker och Arne Friedrich, och de båda har “landslagsåldern” inne. Men jag undrar hur Löw tänker. Vill han spela in ett nytt mittbackspar och överge de rutinerade rävarna? I Mats Hummels har han en framtida världsback som redan nu är dominant i Bundesliga. Benedikt Höwedes imponerar nästan lika mycket.

Nu tänkte jag avrunda detta med min personliga önskeelva inför mötet med Brasilien:

Neuer
Lahm, Höwedes, Hummels, Aogo
Bender, Kroos
Müller, Götze, Reus
Cacau

Som sagt, önskeelva, inte trolig startelva. På onsdag klockan 20:45 smäller det!

/Wingren