Arkiv för kategori Okategoriserade

- Sida 1 av 27

Stor genomgång – så slutar Bundesliga 2013/14

av Pierre Wingren, reporter

Årets hetaste fotbollsfest står för dörren. Ja, okej då, det blir även nästa års hetaste fotbollsfest för att vara korrekt. På fredag slår Bundesliga åter upp portarna när de regerande mästarna Bayern München tar sig an Borussia Mönchengladbach. Äntligen är det dags igen.

Tysk fotboll och Bundesliga har fått mycket uppmärksamhet på sistone. Borussia Dortmund och Bayern München hyllades stort efter sagoäventyret i Champions League. Jürgen Klopp har blivit en eftertraktad och älskad ikon. Supportrarna har fått mycket positiv uppmärksamhet och framför allt många engelsmän har börjat titta mot Tyskland med stor avund. Bundesliga har gått en annan riktning än de andra toppligorna i Europa. Det är fint. Härligt. Så har det dock varit länge.

När de tyska lagen plötsligt började skörda framgång i Europa hände något. Nu var det inte bara de fullsatta arenorna, de högljudda supportrarna och de medlemsägda klubbarna som lockade. Nej, titta, det gick ta mig fan att lyckas på absolut toppnivå också.

Och spelet sen. Det fartfyllda, riviga och intensiva spelet. Matcher i ett rasande tempo, med en drivkraft att vinna. Man blir svettig bara av titta på det.

Visst är det trevligt att Bundesliga tas på större allvar ute i världen.

Det allra bästa är dock att bara få följa den som alltid förr. Ryckas med av klubbarna och alla berättelser, fotbollsgalenskapen bland supportrarna och den stora dramatiken. Bratwurst, öl, ett gäng vänner och en stor betongklump till arena räcker för att göra helgen komplett. Det är så du genomlider vardagen.

Den här säsongen ser ut att bli mer spännande än någonsin. Pep Guardiola gör entré i tysk fotboll och Bayern München, Dortmund påbörjar livet utan Götze och i Schalke 04 hittar vi ett otroligt intressant projekt. Bayer Leverkusen har också något riktigt spännande på gång och i Mönchengladbach kokar det.

Bundesliga är en av de jämnaste ligorna, det är också anledningen till att så få lag lyckas etablera sig i Europa. Du kan göra en bra säsong och hamna femma, året därpå kan du göra en lika bra säsong men hamna elva. Det är det som är så lockande. Men det är också det som gör ett säsongstips närmast omöjligt. I mina ögon har nästan alla 18 lag det som krävs för en Europa-plats och de har alla gjort mycket bra och spännande affärer i sommar.

Jag vågar definitivt räkna bort nyuppflyttade Eintracht Braunschweig, de har inte vad som krävs. Bayern München är den andra klubben som alltid är enkel att placera i en tabell. Men i övrigt? Tja, ni får helt enkelt läsa min laggenomgång nedanför.

En otroligt härlig säsong väntar på oss – det är jag övertygad om. Årets upplaga av Bundesliga känns hetare och mer intressant än på länge.

1. Bayern München
Truppens snittålder: 25,5
Placering 2012/13: 1
Resultat köp/försäljningar: -38,5 miljoner euro

In: Thiago Alcantara (FC Barcelona), Jan Kirchhoff (1. FSV Mainz 05), Mario Götze (Borussia Dortmund), Mitchell Weiser (1. FC Kaiserslautern, åter från lån).

Ut: Emre Can (Bayer Leverkusen), Mario Gomez (Fiorentina), Anatoliy Tymoshchuk (Zenit St. Petersburg), Nils Petersen (Werder Bremen), Maximilian Riedmüller (Holstein Kiel).

Kommentar på transferaktiviteter: Vad ska man säga? FC Bayern gör precis vad de känner för. De är på den där toppen av näringskedjan och kan välja och vraka bland världens spelare, och de behöver inte sälja någon som de vill ha kvar. Jag förstår varför Gomez ville lämna och det är snyggt agerat att lyssna till spelarens önskemål – trots det anser jag att Bayern München har begått ett stort misstag i den här affären.

I övrigt har truppen givetvis blivit ännu bättre. Mario Götze är en av Europas hetaste spelare och Thiago har potential att bli det. Två superbt bra värvningar, även om behovet kan ifrågasättas.

Kirchhoff kan spela som mittback och som defensiv mittfältare, en bra spelare just nu men det finns en hel del utvecklingspotential i honom. En jättebra spelartrupp har blivit ännu bättre. Nu är det upp till Pep att få ihop laget.

Motivering: Pep Guardiola. Pep Guardiola. Mario Götze. Thiago Alcantara. Pep Guardiola. Att stå still är att gå baklänges, utveckling kräver förändring. Bayern München nöjer sig inte med att ha vunnit trippeln en säsong – de vill befästa sina plats som nummer ett i världen. Därför valde man att agera när Pep Guardiola blev tillgänglig, därför valde man att investera stora pengar i Götze och Thiago. Laget ska bli ännu bättre. Och chansen är faktiskt stor att Bayern München blir första klubb att försvara Champions League-titeln. Chansen är väldigt stor att de också försvarar de inhemska titlarna (förutom Supercupen då).

Men det finns också en risk att det här går snett. Det här blir Pep Guardiolas första uppdrag som tränare utanför Barcelona. Han arbetar med ett lag som har enorma krav på sig, han jobbar nu i en liga där även de mindre lagen kan sticka upp och straffa ordentligt genom typiskt tyska omställningar. Han har en fantastiskt stor och kvalitativ spelartrupp med många stjärnor, stjärnor som kan bli griniga om de inte får spela. Nog finns det en risk med Pep Guardiola – hur passar hans filosofi ens in i Tyskland?

Å andra sidan är den här spelartruppen så vansinnigt bra och inte alls känslig för skador. Rimligtvis ska det inte gå att missa förstaplatsen. En svajig start kan förstås sätta några käppar i hjulen. FC Bayern har en mittfältsuppsättning av absoluta världsklass, de har en världsmålvakt och de har två av världens bästa ytterbackar i Alaba och Lahm. De har en härförare på mitten i Schweinsteiger, stenhårda bollvinnare i Dante och Martinez. De har fart, teknik, målfarlighet och kreativitet i överflöd i Götze, Thiago, Müller, Robben, Ribéry, Shaqiri, Mandzukic och Kroos.

Det här laget är på papperet ett av de starkaste jag någonsin har skådat. Det borde vara omöjligt att misslyckas.

Vi kommer att få se ett FC Bayern som vill hålla mer i bollen, jobba med sidledspassningar och sedan blixtra till. Ett FC Bayern som antagligen spelar med en så kallad falsk nia i många matcher. Det gäller dock att Uli Hoeneß-affären inte får det att storma i klubben, att Pep snabbt når resultat och att den nya fotbollen går hem hos supportrarna. Annars kommer BVB vara där och hugga som en giftkobra, dra fram som en getingsvärm.

Om Pep är ödmjuk inför uppgiften, om han får spelarna med sig – då är Bayern München fortsatt världens bästa lag.

Håll ögonen på: Robben, Ribéry och Müller. Det är främst de här tre spelarna som tycks ha blivit bättre av Peps nya spelidé. Positionsbyten, läckerheter och briljanta passningar kombinerat med mängder av mål. En offensiv trio som kan sätta skräck i de flesta försvaren. Och så ska ju den där Götze in i det hela också.

2. Borussia Dortmund
Truppens snittålder: 24,8
Placering 2012/13: 2
Resultat köp/försäljningar: -5,3 miljoner euro

In: Henrich Mchitarjan (Sjachtar Donetsk), Pierre-Emerick Aubameyang (AS St. Etienne), Sokratis (Werder Bremen), Hendrik Bonmann (RW Essen).

Ut: Marvin Bakalorz (Eintracht Frankfurt), Lasse Sobiech (Hamburger SV), Leonardo Bittencourt (Hannover 96), Moritz Leitner (VfB Stuttgart, lån), Julian Koch (1. FSV Mainz 05), Daniel Ginczek (1. FC Nürnberg), Felipe Santana (FC Schalke 04), Mario Götze (FC Bayern München), Patrick Owomoyela (klubb ej klar).

Kommentar på transferaktiviteter: Borussia Dortmund förkunnade ordentliga investeringar – det var innan Götze såldes. Med andra ord har de inte investerat så våldsamt, snarare täckt upp positionen och breddat truppen med Aubameyang. Hel rätt agerat och absolut nödvändigt. Det är två affärer som kommer att göra Dortmund till ett starkare och mer svårläst lag.

Sokratis ersätter Santana rakt av men höjer kvaliteten. Dessutom kan den löjligt tuffa greken spela högerback, vilket blir nödvändigt då Lukasz Piszczek saknas hela hösten.

Tappet av Mario Götze smärtar klubben, men inte så mycket spelmässigt tack vare fina nyförvärv. Leitner, Koch, Bittencourt och Sobiech får chansen att visa upp sig i andra Bundesliga-lag. Bra, klokt och lugnt agerat på transfermarknaden av Dortmund även om en ytterback saknas.

Ytterligare en talang för den offensiva lagdelen kan vara på ingång.

Motivering: Näst bäst i ligan, näst bäst i Europa. Borussia Dortmund spelade en utomordentligt bra säsong och visade att Jürgen Klopps fotboll visst det fungerar mot internationellt motstånd. I ligan led dock spelarna av ett klassiskt Bayern-syndrom: efter några titlar var det inte längre lika roligt att spela mot Fortuna Düsseldorf i ligan efter att ha mött Manchester City i Champions League. Misstagen blev fler, de släppte in billiga mål och ofta saknades den där absoluta insatsviljan som Klopps fotboll kräver. Det problemet kommer inte att finnas den här säsongen. Den totala hungern har återvänt och med all sannolikhet blivit större efter Mario Götze-affären.

Borussia Dortmund ska ta en andraplats och rimligtvis kunna hota Bayern München om Pep Guardiola har lite problem inledningsvis. Det givna målet är förstås att ta en direktplats till Champions League.

Bredden i truppen har blivit bättre på nästan samtliga positioner. Ytterligare en kvalitetsspelare till anfallet och en ytterback hade behövts för att på allvar kunna utmana om ligatiteln och gå långt i Champions League. Det är åtminstone känslan.

Klopp och Dortmund vill gå tillbaka ett steg och åter hitta det där vansinniga presspelet med vindsnabba omställningar. Laget släppte in för många mål och gjorde för få kontringsmål förra säsongen. BVB klarar av det mesta förutom skador på Lewandowski eller ytterbackarna. Julian Schieber håller inte måttet och det är oklart hur väl Aubameyang passar in som ensam anfallare i detta Dortmund – som kantspelare kommer han dock berika kontringsspelet. Nuri Sahin är pånyttfödd, mittbackar finns det gott om, Weidenfeller håller hög klass i mål och de offensiva mittfältarna är riktigt bra. Lägg därtill att talanger som Jonas Hofmann och Marvin Ducksch lurar i vassen, i backlinjen får vi kanske se Marian Sarr få sina första Bundesliga-minuter. En Hummels-liknande 18-åring.

Tappet av Mario Götze kommer inte att smärta så mycket spelmässigt, tvärtom tror jag att Mchitarjan kommer att göra det bättre. Men affären smärtar på ett helt annat plan. En Dortmund-fostrad spelare har lämnat för den största ligarivalen. Och sätter han gjorde det på var inte snyggt. Bilden av klubben har rubbats. Lewandowski är på väg ut och Santana hamnade i Schalke. Echte Liebe?

Trots det är Dortmund ett av Europas klart bästa lag och de ska inte ha några problem i Bundesliga. Ett frågetecken kvarstår dock: hur presterar Robert Lewandowski efter turbulensen?

Håll ögonen på: Henrich Mchitarjan, 24. Offensiv mittfältare som har tagit över Götzes nummer tio. Har redan tokhyllats av lagkamraterna och ledarna i Dortmund. En kille som täcker stora ytor men som också har offensiva toppkvaliteter. Påminner mer om Kagawa än Götze – vilket passar Dortmund som handen i handsken. 25 ligamål för Sjachtar förra säsongen och jag tror vi får se en hel del fotbollsgodis.

3. Borussia Mönchengladbach
Truppens snittålder: 24,7
Placering 2012/13: 8
Resultat köp/försäljningar: -5,9 miljoner euro

In: Raffael (Dynamo Kiev), Christoph Kramer (Bayer Leverkusen, lån), Max Kruse (SC Freiburg).

Ut: Matthias Zimmermann (SV Sandhausen, lån), Matthew Leckie (FSV Frankfurt), Mike Hanke (SC Freiburg), Igor de Camargo (1899 Hoffenheim), Niklas Dams (FC Servette Genf), Tolga Cigerci (VfL Wolfsburg, lån avslutat), Alexander Ring (HJK Helsingfors, lån avslutat).

Kommentar på transferaktiviteter: Det har inte hänt så mycket, truppen har finjusterats till det bättre. Det här blir tredje gången Favre arbetar tillsammans med den offensive mittfältaren Raffael. Christoph Kramer har redan imponerat under försäsongen och blir ett viktigt tillskott till det centrala mittfältet – en spelare som verkligen trivs med bollen. Sist men inte minst har klubben värvat den nyblivne landslagsspelaren Max Kruse. En spelare som kan agera anfallare eller offensiv mittfältare, har ett härligt avslut och rör sig över stora ytor.

Det här är värvningar som Mönchengladbach behövde. De saknade rörlighet i anfallet förra säsongen. Luuk de Jong lär få mer att jobba med och kan således göra fler mål. Inga tunga tapp då Cigerci ersätts av Kramer, jag tror dock att Hanke kommer att saknas när laget behöver en murbräcka. Bra jobbat.

Motivering: Den lilla skrällen i säsongsprognosen. Om Borussia Mönchengladbach fixar den här tredjeplatsen så har de lyckats riktigt bra. Jag får en känsla av att det är möjligt. Det var så rätt av sportchefen Max Eberl att hålla fast vid tränaren Lucien Favre när orosvindarna blåste förra säsongen. Många klubbar hade antagligen sparkat tränaren och hoppats på ett snabbt resultat. Gladbach tänker långsiktigt – och det med all rätt. Favre är en tränare som älskar detaljer, en kille som kan säga åt en spelare att ta emot bollen en centimeter längre in på högerfoten och helt plötsligt växer spelaren ut till en stjärna. Han är en tränare som kan få ett lag att försvara sig superbt och spela effektiv anfallsfotboll.

Den förra säsongen blev dock övermäktig för Favre och Gladbach. Marco Reus, Dante och Roman Neustädter lämnade. Tre nyckelspelare från tre lagdelar. De värvade till synes bra ersättare, men det blev ett för stort projekt. Laget åkte på en tung start i samband med kvalförlusten mot Dynamo Kiev i CL-kvalet, Europa League stal sedan fokus och laget hann aldrig växa ihop.

Nu är en ny säsong här. En säsong utan enorma krav, en säsong utan spel i Europa. Mönchengladbach har gjort nödvändiga förstärkningar och får antagligen fart på den lite statiska offensiven. Fjolårets nyförvärv har fått en säsong på sig att komma in i klubben och Bundesliga. Lucien Favre är fortfarande en mycket bra tränare.

Om Dominguez och Stranzl bildar ett bra mittbackspar har Gladbach alla förutsättningar att lyckas. Marc-André ter Stegen är en mycket duktig målvakt, de centrala mittfältarna kan kontrollera spelet och det finns fart på kanterna. Luuk de Jong gör fler mål än förra säsongen och i Max Kruse har de fått in en lovande och målfarlig spelare.

Vi ska inte heller glömma bort hur duktiga Gladbach är på att fostra talanger. Räkna med ett par spelare som får sitt genombrott i år.

Håll ögonen på: Mahmoud Dahoud, 17. Häh, vem? Defensiv mittfältare som jag hoppas får en del speltid den här säsongen. Han kommer inte att vara lagets stjärna, men när han spelar vill jag att ni tittar noga. Syrien-födde Dahoud spelar trots sina ålder oerhört moget och klokt, har en bra översikt och har definitivt potential att slå igenom i Bundesliga. Grymt spännande spelare.

4. Schalke 04
Truppens snittålder: 24,6
Placering 2012/13: 4
Resultat köp/försäljningar: -11,4 miljoner euro

In: Leon Goretzka (VfL Bochum), Adam Szalai (1. FSV Mainz 05), Christian Clemens (1. FC Köln), Felipe Santana (Borussia Dortmund), Tim Hoogland (VfB Stuttgart, åter från lån), Anthony Annan (Osasuna, åter från lån), Philipp Hofmann (SC Paderborn, åter från lån).

Ut: Michel Bastos (Olympique Lyon, lån avslutat), Philipp Hofmann (FC Ingolstadt, lån), Sergio Escudero (FC Getafe), Jose Manuel Jurado (Spartak Moskva), Christoph Moritz (FSV Mainz 05), Christoph Metzelder (karriärsslut), Raffael (Dynamo Kiev, lån avslutat), Ibrahim Afellay (FC Barcelona, lån avslutat), Ciprian Marica (klubb ej klar).

Kommentar på transferaktiviteter: Som så många andra lag har även Schalke gjort det mycket bra i sommar. Det viktigaste sportchefen Horst Heldt har gjort är att värva Adam Szalai från Mainz. Äntligen får Huntelaar avlastning i anfallet. Vi vet att Szalai är god för tio eller fler mål på en säsong och att han har mycket kvar att utveckla. Skador har stört den ungerske anfallaren, nu är han redo att ta nästa steg på karriärstegen.

Goretzka är en av landets hetaste mittfältstalanger, Clemens har gjort det bra i Köln och Santana är en mittback av hög klass (om han struntar i att bjuda på plattmatcher som han stundtals gjorde förra säsongen). Schalke har även lyckats bli av med några Magath-spelare.

Tappet av Bastos smärtar inte då brasilianaren aldrig riktigt kom till rätta – nu har klubben i stället chansen att göra ytterligare en genomtänkt och bra värvning.

Motivering: Ett Schalke som känns mer spännande än på länge. Och hade det inte varit för tränaren Jens Keller, som jag fortfarande är tveksam till, hade jag placerat klubben ovanför Mönchengladbach. Kanske till och med ovanför Borussia Dortmund. Det här är ett lag med sprängkraft och en otrolig potential, ett lag som har skaffat bredd på tidigare utsatta positioner. Ett lag som kan gå från bra till fantastiskt tack vare en bra säsongsstart.

Talanger som Max Meyer, Leon Goretzka, Christian Clemens, Sead Kolasinac och Joel Matip har så mycket i sig, de kan nå absoluta toppnivå. De är dock inte där än, och det är där Jens Keller kommer in i bilden. Han är otroligt framgångsrik som ungdomstränare, men på seniornivå har det sett lite svajigare ut. Spelidén tycks inte vara solklar, den absoluta vinnargenen verkar saknas och den sista, men ack så viktiga, taktiska förståelsen. Jag kan ha fel, Keller kan mycket väl ha anpassat sig och utvecklat sig. Men han är den främsta anledningen till Schalkes fjärdeplats, givetvis tror jag också att Champions League-äventyret spelar in och gör att Schalke stundtals bjuder på svagare insatser.

Det är ju det här med svagare insatser. Schalke har länge varit ett topplag, ett lag som kan slå vilket motstånd som helst. Men de har aldrig varit tillräckligt konstanta. Nu har de fått behålla sitt fina lag från fjolåret, Julian Draxler har tagit ett jättekliv och Jupp Heynckes assisterande tränare Peter Hermann har hämtats in. Kan detta vara medicinen som Keller och Schalke behöver?

Vidare är det en sak som talar emot det här laget: målvakterna. De har tre bra målvakter i Fährmann, Hildebrand och Unnerstall. Men de har ingen målvakt som för nuvarande hör hemma i ett topplag. Det kan kosta poäng.

Här finns dock det som behövs för att lyckas den här säsongen, det gäller bara att de får ut maximalt av spelarna.

Håll ögonen på: Julian Draxler, 19. Den offensive mittfältaren har länge visat sin finfina talang, men när Lewis Holtby försvann i vintras och Draxler fick flytta in centralt så exploderade han. Han har nu tagit flera kliv framåt tack vare sitt nyvunna självförtroende. En kille som kan göra otroliga saker med en fotboll.

5. Bayer Leverkusen
Truppens snittålder: 24,7
Placering 2012/13: 3
Resultat köp/försäljningar: +13,4 miljoner euro

In: Emre Can (Bayern München), Roberto Hilbert (Besiktas Istanbul), Emir Spahic (FC Sevilla), Giulio Donati (Inter), Heung Min Son (Hamburger SV), Andres Palop (FC Sevilla), Robbie Kruse (Fortuna Düsseldorf), Konstantinos Stafylidis (PAOK Saloniki).

Ut: Andre Schürrle (FC Chelsea), Michal Kadlec (Fenerbahce), Daniel Carvajal (Real Madrid), Christoph Kramer (Borussia Mönchengladbach, lån), Michael Rensing (Fortuna Düsseldorf), Hajime Hosogai (Hertha BSC), Daniel Schwaab (VfB Stuttgart), Nicolai Jörgensen (FC Köpenhamn), Manuel Friedrich (klubb ej klar), Carlinhos (Desportiva Brasil Porto Feliz), Junior Fernandes (Dinamo Zagreb, lån).

Kommentar på transferaktiviteter: André Schürrle är ingen förluster som svider nämnvärt, han tog aldrig på sig den rollen i laget som klubben hade önskat. Nu fick de i stället en ordentlig summa pengar som de har investerat klokt i Son och Kruse. Att Carvajal däremot försvinner efter bara en säsong är jobbigt, här har Leverkusen värvat modigt och spännande för att ersätta honom och också förstärka bredden på ytterbackspositionerna. Hilbert kommer in som ett rutinerat alternativ.

Emre Can är givetvis ett spännande namn för mittfältet och kanske kan han få sitt stora genombrott i Leverkusen, om inte annat blir han en bra reserv. Mittbacken Emir Spahic blir en välkommen förstärkning. Ser bra ut, och Leverkusen vill förstärka ytterligare.

Motivering: Bayer Leverkusen har etablerat sig i ligans toppskikt och spelat i Europa i åtta säsonger av de senaste tio. Klubbens mål är att ta en Champions League-plats den här säsongen, vilket är allt annat än omöjligt. Jag är dock osäker på om de räcker hela vägen. Det blir antagligen en tuff kamp mellan Schalke, Gladbach, Wolfsburg och eventuellt Dortmund. Det finns bra spelare på samtliga positioner i det här laget och Sami Hyypiä har bevisat att han kan det här med ledarskap.

Men ändå är det något som inte stämmer. Försvaret är bra, men håller inte högsta Bundesliga-nivå individuellt. Stefan Kießling är en fantastisk anfallare och pålitlig målskytt, men bredden på denna position är inte optimal. Det centrala mittfältet med spelare som Lars Bender, Simon Rolfes, Stefan Reinartz, Jens Hegeler och nu också Emre Can håller en otroligt hög klass. I Levin Öztunali har Leverkusen värvat Uwe Seelers barnbarn, en 17-årig stortalang. När vi kikar på de offensivare delarna av mittfältet börjar dock orosklockorna att ringa. Tappet av André Schürrle smärtar inte då Heung-Min Son och Robbie Kruse ersätter honom. Sam, Castro och Bellarabi är trevliga och nyttiga spelare precis som nyförvärven, men känslan är att de inte håller den höga klass som Leverkusen behöver.

En trupp med många bra spelare, men jag ser det inte räcka hela vägen då Leverkusen dessutom ska spela i Champions League. Det blir tufft att nå de där CL-platserna.

Bayer Leverkusen bjuder på många unga och spännande spelare dock. Om en handfull av dessa kan ta steget och bli Bundesliga-bra så ser det plötsligt mycket bättre ut. Den starkaste lagdelen är helt klart det centrala mittfältet.

Vi ska inte heller glömma att det här blir Sami Hyypiäs första säsong som ensamt ansvarig för laget. Tidigare hade han Sascha Lewandowski vid sina sida, men han har tagit klivet ner till ungdomsverksamheten igen. Om det blir en positiv eller negativ effekt återstår att se.

Leverkusen kommer att beblanda sig med topplagen och säkert pendla lite upp och ner, när vi summerar säsongen tror jag dock att de får nöja sig med en Europa League-plats på grund av för svag offensiv bredd och ingen försvarare som gör anspråk på att vara bäst i landet.

Håll ögonen på: Lars Bender, 24. Tvillingbrodern Sven slog först igenom i Bundesliga, men sedan dess har Lars varit den bättre av dem två. Central mittfältare som inte räds någon närkamp, som alltid ger allt och som dessutom har en förmåga att skapa farligheter. En vinnare.

6. VfL Wolfsburg
Truppens snittålder: 25,8
Placering 2012/13: 11
Resultat köp/försäljningar: -5,4 miljoner euro

In: Timm Klose (1. FC Nürnberg), Kevin Scheidhauer (VfL Bochum, åter från lån), Max Grün (SpVgg Greuther Fürth), Daniel Caligiuri (SC Freiburg), Stefan Kutschke (RB Leipzig), Felipe Lopes (VfB Stuttgart, åter från lån), Rasmus Jönsson (FSV Frankfurt, åter från lån), Giovanni Sio (FC Sochaux, åter från lån), Ibrahim Sissoko (Panathinaikos Athen, åter från lån), Ja-Cheol Koo (FC Augsburg, åter från lån), Patrick Ochs (TSG Hoffenheim, åter från lån), Akaki Gogia (FC St. Paui, åter från lån), Tolga Cigerci (Borussia Mönchengladbach, åter från lån).

Ut: Junior Malanda (SV Zulte Waregem, lån), Ibrahim Sissoko (AS St. Etienne, lån), Emanuel Pogatetz (1. FC Nürnberg), Mateusz Klich (PEC Zwolle), Marco Russ (Eintracht Frankfurt), Michael Schulze (Energie Cottbus), Vaclav Pilar (SC Freiburg, lån), Yohandry Orozco (Deportivo Tachira FC), Sebastian Polter (1. FSV Mainz 05), Marwin Hitz (FC Augsburg), Thomas Kahlenberg (klubb ej klar), Sotirios Kyriakos (klubb ej klar), Alexander Madlung (klubb ej klar), Simon Kjaer (OSC Lille), Kevin Pannewitz (klubb ej klar), Fagner (Vasco da Gama, lån).

Kommentar på transferaktiviteter: En ovanligt lugn sommar med Wolfsburg-mått mätt. Visst har det återvänt mängder med spelare och visst har mängder med spelare lämnat klubben. Precis som det ska vara dock. Arbetet med att skapa en sammansvetsad och balanserad trupp har kommit en bra bit och det är nödvändigt.

Samtidigt har Allofs och Hecking agerat smart och plockat in en trevlig mittback i form av Timm Klose, schweizaren har gjort det riktigt bra i Nürnberg och kommer garanterat att ta en startplats intill Naldo. Även Caligiuri är ett genomtänkt och smart köp som berikar truppen. Klokt och bra.

Den sista pusselbiten i det här bygget tycks heta Luiz Gustavo – och jag kan förstå varför de vill ha en defensiv mittfältare av hög Bundesliga-klass. Lyckas Wolfsburg lösa honom ser det lovande ut.

Motivering: Nu ska det väl ändå gå vägen? Nog tusan borde det här laget fixa en Europa-plats. Dieter Hecking känns som helt rätt man för VfL Wolfsburg så till vida att han satsar på en sammansvetsat lag med moral, i stället för viljelösa stjärnor. Det behövs i den här klubben. Det har varit alldeles för många felbeslut, ogenomtänkta värvningar och kortsiktigt tänkande. Med sportchefen Klaus Allofs och tränare Hecking känns den tiden som bortblåst, även om truppen fortfarande är obehagligt stor.

Naldo får en ny lekkamrat i Timm Klose och det kan mycket väl bli ett av ligans bästa mittbackspar. Mittfältet ser fint ut och i nyförvärvet Daniel Caligiuri får de in en riktig lagspelare som säkert kan spela en betydande roll över 34 matcher. Ett stort gäng spelare har kommit tillbaka från framgångsrika låneperioder och kommer att sätta press på de givna spelarna i startelvan.

Här finns spännande talanger i Maximilian Arnold, Tolga Cigerci, Robin Knoche med flera. Här finns etablerade proffs som Naldo, Marcel Schäfer, Diego, Ivica Olic och Patrick Helmes. Här finns spelare redo att explodera i Ivan Perisic, Ja-Cheol Koo, Vieirinha, Bas Dost och Ricardo Rodriguez. Vi ska inte heller glömma bort rävar som Jan Polak och Makoto Hasebe. En finfin målvakt i Diego Benaglio. Det ser bra ut.

Den här truppen har länge saknat en långsiktig strategi och rätt vägledning, jag tror att de har fått det nu. Nu är det dags att utmana toppen av Bundesliga. En målskytt av rang (som har bevisat sig) saknas i mitt tycke, Bas Dost är dock en spännande spelare som borde kunna leverera fler mål. Och en Patrick Helmes ska aldrig räknas ut, även om han har en tung försäsong bakom sig.

Truppen är bred och det finns kvalitet över allt. Jag är inte så säker på att det räcker hela vägen till Champions League den här säsongen dock. Dieter Hecking behöver mer tid att anpassa sig till den nya nivån, spelarna behöver mer tid att anpassa sig till den Hecking och det nya tänket. En nyckel blir också att Diego faktiskt spelar konstant på Bremen-nivå den här säsongen.

Håll ögonen på: Diego? Nae, tråkigt. Håll i stället ögonen på 25-årige Daniel Caligiuri som säkerligen får inleda säsongen på bänken. Jag tror dock att han blir en viktig kugge i det här laget. Vänstermittfältaren har en fantastisk inställning till den här sporten, vill vinna varje boll och alltid skapa farligheter.

7. VfB Stuttgart
Truppens snittålder: 24,8
Placering 2012/13: 12
Resultat köp/försäljningar: -2,9 miljoner euro

In: Moritz Leitner (Borussia Dortmund, lån), Mohammed Abdellaoue (Hannover 96), Sercan Sararer (SpVgg Greuther Fürth), Marco Rojas (Melbourne Victory), Konstantin Rausch (Hannover 96), Thorsten Kirschbaum (Energie Cottbus), Daniel Schwaab (Bayer Leverkusen), Patrick Funk (FC St. Pauli, åter från lån).

Ut: Tamas Hajnal (FC Ingolstadt), Raphael Holzhauser (FC Augsburg, lån), Shinji Okazaki (1. FSV Mainz 05), Federico Macheda (Manchester United, lån avslutat), Felipe Lopes (VfL Wolfsburg, lån avslutat), Tim Hoogland (FC Schalke, lån avslutat), Marc Ziegler (karriärsslut), Mamadou Bah (klubb ej klar), Konstantin Fuhry (Hannover 96), Kevin Stöger (1. FC Kaiserslautern, lån).

Kommentar på transferaktiviteter: Fantastiskt bra. Jag har varit lyrisk hela sommaren. Stuttgart har spetsat och breddat truppen ordentligt – och det till en minimal kostnad, helt i linje med klubbens ekonomiska förutsättningar. Leitner ska stå för kreativitet och offensivt hot på det centrala mittfältet, Abdellaoue är god för mål och kan avlasta Ibisevic, Rojas beskrivs som Australiens Messi, Rausch är en flexibel vänsterlöpare, Schwaab blir ett trevligt alternativ till backlinjen och Sararer besitter stor talang som yttermittfältare. Wow, ärligt talat.

Spelarförlusterna svider dessutom inte. Lysande agerat, Stuttgart.

Motivering: Bruno Labbadia vill inte erkänna det – men alla andra i Stuttgart är överens: nu är det dags, nu finns tillräcklig kvalitet här. VfB Stuttgart ska åter klättra upp från gråzonen och utmana de större lagen. Vi talar givetvis inte om en ligatitel eller ens en Champions League-plats. En Europa League-plats i tabellen bör dock vara målet, men konkurrensen är mördande och i samband med troligt Europa-spel tror jag inte att Stuttgart orkar gå hela vägen i Bundesliga. Jag tror dock att det blir en trevligare säsong.

Jag måste alltid sätta ett litet frågetecken bakom Labbadias namn, han tycks aldrig hålla ut en hel säsong med sina klubbar. Men nu har han genomlevt tunga perioder med Stuttgart och förhoppningsvis lärt sig något på vägen. Han har ett bättre material att jobba med nu, den tidigare tunna truppen har blivit mycket bredare och den genomgående kvaliteten har höjts. Bara det faktum att Ibisevic äntligen har fått konkurrens igen bådar gott.

Det här laget är bra nog att fixa hamna på den övre halvan. Redan förra säsongen visade vinterköpet Maxim hur viktigt det är med kreativitet och rörlighet på små ytor, något som laget kan bygga vidare på nu. En notorisk målskytt finns i truppen och en duktig målvakt. Ledargestalter i backlinjen och en härlig nyckelspelare i Gentner på mitten. Truppen börjar kännas komplett och bjuder dessutom på stor utvecklingspotential på flertalet positioner. Det ska bli mycket roligt att följa det här VfB Stuttgart den här säsongen.

Håll ögonen på: Alexandru Maxim, 23. Rumänsk offensiv mittfältare som kom till Stuttgart i vintras. Det tog ett tag för honom att hitta sin plats i laget och vänja sig vid tysk fotboll, men sedan blev han en absolut nyckel för Stuttgarts anfallsspel. Gillar små ytor, bjuder på tekniska läckerheter och är ett ständigt hot när han har bollen.

8. Hannover 96
Truppens snittålder: 25,1
Placering 2012/13: 9
Resultat köp/försäljningar: -3,6 miljoner euro

In: Leonardo Bittencourt (Borussia Dortmund), Edgar Prib (SpVgg Greuther Fürth), Salif Sane (AS Nancy-Lorraine), Florian Ballas (1. FC Nürnberg), Christopher Avevor (FC St. Pauli, åter från lån), Konstantin Fuhry (VfB Stuttgart).

Ut: Sergio da Silva Pinto (UD Levante), Daniel Royer (Austria Wien), Mohammed Abdellaoue (VfB Stuttgart), Mario Eggimann (FC Union Berlin), Konstantin Rausch (VfB Stuttgart), Niko Gießelmann (SpVgg Greuther Fürth), Johan Djourou (Arsenal, lån avslutat), Samuel Radlinger (Rapid Wien, lån), Sofian Chahed (klubb ej klar).

Kommentar på transferaktiviteter: Pinto, Eggimann, Abdellaoue, Rausch och Chahed har länge känts typiskt Hannover, typiskt för det nya Europa-Hannover. Nu lämnar de klubben och truppen byggs om. Det behövdes för att åter ruska liv i laget som såg lite stelt ut förra säsongen. Stortalangen Bittencourt har fin teknik och en härlig fart, tanken är att han ska sätta eld i baken på de offensiva mittfältarna. Prib blir en ny Rausch, men dessutom mer mångsidig. Ballas och Sané förstärker den utsatta mittbackspositionen.

Dufner och Slomka kan vara nöjda med vad de har uträttat hittills. Men ytterligare ett par spelare lär tillkomma innan fönstret stänger. Ser bra ut.

Motivering: Vi kommer att få se ett bättre Hannover den här säsongen – men frågan är hur långt det räcker? Mirko Slomka har präglat det här laget på tre sätt: ett kompakt försvar, ett offensivt mod och efter bollvinst har spelarna tio sekunder på sig innan tränaren vill att bollen går mot motståndarnas mål. Förra säsongen var det framför allt försvarsspelet som var under all kritik. De släppte in alldeles för många mål och backlinjen förändrades ofta.

Nu har nye sportchefen Dirk Dufner hämtat in ett monster i luftrummet i Salif Sané. Frågan är givetvis vem som bildar mittbackspar med honom. Bortsett från det ser resten av laget bra ut, trots ombyggnaden av spelartruppen. Huszti är äntligen skadefri och kommer att bära det här laget långt. Bittencourt och Prib kommer också att tillföra ny energi till laget.

Sedan tidigare vet vi att Hannover alltid kan göra mål, mycket tack vare Diouf och Huszti som är riktigt vassa. Mittfältet kämpar och fördelar boll. Nu är det bara backlinjen som ska se stabil ut igen.

Till skillnad från de två tidigare säsongerna ”slipper” Hannover Europa League och kan fokusera fullt ut på Bundesliga. Det gör laget gott. Om Leon Andreasen dessutom kan hålla sig skadefri och hitta formen igen så har klubben ett utmärkt ”nyförvärv” i dansken.

En fartfylld och spännande säsong väntar, det gäller bara att pussla ihop försvarsspelet först.

Håll ögonen på: Szabolcs Huszti. Vem kunde tro att vänstermittfältaren Huszti skulle bli lika bra som han var innan han lämnade Hannover? Inte jag. I Zenit St. Petersburg lyckades han aldrig riktigt, men på 21 matcher för Hannover gjorde han nio mål och elva assist förra säsongen. Nu är 30-åringen redo att åter sätta skräck i Bundesliga.

9. 1. FC Nürnberg
Truppens snittålder: 24
Placering 2012/13: 10
Resultat köp/försäljningar: +2 miljoner euro

In: Josip Drmic (FC Zürich), Emanuel Pogatetz (VfL Wolfsburg), Mariusz Stepinski (Widzew Lodz), Daniel Ginczek (Borussia Dortmund), Martin Angha (Arsenal), Nick Weber (Borussia Dortmund U19), Almog Cohen (Hapoel Tel Aviv, åter från lån), Philipp Klement (Hansa Rostock, åter från lån).

Ut: Almong Cohen (FC Ingolstadt), Timm Klose (VfL Wolfsburg), Julian Wießmeier (SV Wehen Wiesbaden, lån), Timmy Simons (FC Brügge), Manuel Zeitz (SC Paderborn, lån), Sebastian Polter (VfL Wolfsburg, lån avslutat), Wilson Kamavuaka (klubb ej klar).

Kommentar på transferaktiviteter: Drmic och Ginczek kommer att berika Nürnbergs offensiv på en gång, Stepinski och Weber kommer att få tid på sig för att bli alternativ i framtiden. Tanken är att Pogatetz ska bli en ledargestalt i backlinjen tillsammans med Nilsson. Angha är en högerback för framtiden.

Tappen av Timm Klose och Timmy Simons kan komma att betyda mycket, men samtidigt har Nürnberg investerat pengarna på ett smart sätt. Spännande och bra agerat på transfermarknaden.

Motivering: Om jag hade haft lite mer mod hade jag placerat Nürnberg högre upp och därmed utsett der Club till säsongens stora överraskning. Men plats nio hade minsann inte varit fy skam det heller. Jag är lite osäker på hur laget hanterar förlusten av nyckelspelarna Klose och Simmons, samtidigt är jag helt övertygad om att det här kan bli en fin säsong för Nürnberg.

Michael Wiesinger tog över laget i vintras när Dieter Hecking drog till Wolfsburg – han visade omgående ett starkt ledarskap och petade även fixstjärnan Kiyotake då han visade för lite motivation på träningarna. Känslan under fjolåret var att grundspelet satt, att försvaret klarade sig bra och att viljan fanns där. Kunnandet. Men framåt såg det alldeles för tunt ut med orörliga och inte så målfarliga anfallare i Pekhart och Polter. Lagets bäste målskytt hette Pelle Nilsson – den svenske mittbacken gjorde fem mål. Om någon hade kunnat berika spelet i och alldeles omkring straffområdet så hade Nürnberg hamnat högre upp.

Nu har klubben hämtat in två riktigt talangfulla anfallare. Dortmunds Daniel Ginczek var på lån i St. Pauli och gjorde 18 mål, Stepinski spås en lysande framtid. Dessutom tillkommer yttermittfältaren Drmic som gjort det mycket bra i Zürich och lovordats av ingen mindre än Ottmar Hitzfeld.

Jag tror på det här laget. Grunderna finns sedan tidigare och nu har den offensiva avdelningen berikats. Många i truppen är löpstarka och tuffa, i Kiyotake finns en lysande passningsfot. Vi ska också hålla lite extra koll på 20-årige Sebastian Gärtner, en central mittfältare med overklig fysik. Han kan ta det där viktiga klivet den här säsongen.

Nu är det upp till Wiesinger att göra ett vinnande lag av den här spännande truppen.

Håll ögonen på: Daniel Ginczek, 22. Anfallaren fick aldrig chansen i Borussia Dortmund och gjorde det ganska bra i VfL Bochum för två år sedan. Förra säsongen lånades han ut till St. Pauli, laget hade det tufft i 2. Bundesliga men Ginczek öste in mål. Kan bli en av överraskningarna den här säsongen.

10. Eintracht Frankfurt
Truppens snittålder: 24,3
Placering 2012/13: 6
Resultat köp/försäljningar: -3,1 miljoner euro

In: Marvin Bakalorz (Borussia Dortmund), Joselu (1899 Hoffenheim, lån), Stephan Schröck (1899 Hoffenheim), Marco Russ (VfL Wolfsburg), Felix Wiedwald (MSV Duisburg), Johannes Flum (SC Freiburg), Jan Rosenthal (SC Freiburg).

Ut: Martin Amedick (SC Paderborn), Vadim Demidov (klubb ej klar), Olivier Occean (1. FC Kaiserslautern, lån), Karim Matmour (1. FC Kaiserslautern), Julian Dudda (Werder Bremen II), Oka Nikolov (Philadelphia Union), Heiko Butscher (VfL Bochum).

Kommentar på transferaktiviteter: Frankfurt har värvat riktigt bra i sommar och också höjt lönebudgeten ordentligt. Veh har fått en betydligt bredare trupp, men också en högre klass på bänkspelarna. Klubben vill dock ha tag på ytterligare en duktig anfallare innan fönstret stänger. Om de lyckas med det ser truppen oförskämt bra ut med tanke på att de spelade i 2. Bundesliga så sent som säsongen 2011/12.

Inga tunga spelarförluster, klokt att låna ut Occean till andraligan. Nostalgiskt smärtar det förstås att Nikolov lämnar klubben efter 20 års målvaktsspel.

Sammanfattningsvis en riktigt bra sommar som blir komplett när anfallaren presenteras. En trupp som kan räcka till mer.

Motivering: En tuff uppgift väntar. Eintracht Frankfurt var fjolårets överraskningslag och fixade en Europa-plats som färska nykomlingar. Känslan är att det kan ha gått för snabbt. Laget ska nu dansa på tre bröllop och förväntningarna från omgivningen har ökat. Vi ska inte heller glömma bort att överrasknings- och underskattningsfaktorn har blåst bort.

Armin Veh har dock fått sitt Frankfurt att spela en härlig och underhållande fotboll. Han har själv sagt att Frankfurt är ”Dortmunds lillebror”. Han vill se mycket rörelse, ordentlig press och snabba omställningar. Det blir tufft i Europa League för Frankfurt och troligtvis ännu tuffare i ligan då Hannover, Stuttgart, Mönchengladbach och Nürnberg har lovande lagbyggen och kan fokusera fullt ut på Bundesliga.

Truppen har förstärkts och breddats, spelarmässigt bör Frankfurt klara av en hel del. Men jag är fortfarande inte helt övertygad när jag tittar på backlinjen, det gäller verkligen att hela laget orkar spela lika energiskt som förra säsongen. I Kevin Trapp har de dock en utomordentligt bra målvakt och ett fint alternativ i Felix Wiedwald.

Spännande mittfältstalangen Marc Stendera skadade sig dessvärre under försäsongen och blir borta i ett halvår. Tråkigt, men det bör inte påverka klubbens resultat nämnvärt. Om Veh lyckas skola in de nya spelarna och få tag i en anfallare som garanterar 10-15 mål på en säsong ska det här kunna bli en rolig, spännande och trygg resa.

Håll ögonen på: Jag hyllade Alex Meier för ett år sedan och hade gärna gjort det igen, men det känns lite fantasilöst. Låt oss i stället titta lite extra på den offensive mittfältaren Takashi Inui. Han gjorde sin första Bundesliga-säsong för ett år sedan och växte direkt med uppgiften. Snabb, teknisk och ettrig spelare som gärna söker vägen mot mål med hjälp av sina trevliga en-mot-en-egenskaper. Gör mål själv och hittar sina lagkamrater bra, men behöver skaffa sig en lite bättre överblick och spelförståelse. Ett spännande namn som med sina 25 år har mycket potential kvar.

11. Hamburger SV
Truppens snittålder: 25
Placering 2012/13: 7
Resultat köp/försäljningar: +7,1 miljoner euro

In: Lasse Sobiech (Borussia Dortmund), Johan Djourou (Arsenal, lån), Jacques Zoua (FC Basel), Hakan Calhanoglu (Karlsruher SC, åter från lån), Kerem Demirbay (Borussia Dortmund), Paul Scharner (Wigan Athletic, åter från lån), Robert Tesche (Fortuna Düsseldorf, åter från lån).

Ut: Jacopo Sala (Hellas Verona), Heung Min Son (Bayer 04 Leverkusen), Jeffrey Bruma (Chelsea, lån avslutat), Marcus Berg (Panathinaikos).

Kommentar på transferaktiviteter: Nye sportchefen Oliver Kreuzer hämtades in från Karlsruher SC – något som behövdes efter Frank Arnesens mindre framgångsrika satsningar och filosofi. Kreuzer är också mycket glad över att han sålde Calhanoglu till just HSV och Arnesen i vintras.

I sommar har klubben gjort klart med det stora mittbackslöftet Lasse Sobiech, han får också sällskap av Arsenal-lånet Djourou. Två förstärkningar som Hamburg verkligen behövde göra, försvaret måste se bättre ut den här säsongen. Demirbay hade en framträdande roll i det Dortmund II som klarade sig kvar i 3. Liga. En smart central mittfältare som blir ett bra alternativ till de ordinarie spelarna på positionen. Sala och Berg är två spelare man ville bli av med, Son smärtar givetvis mer, men HSV mår bra av pengarna de fick in.

Det finns ytterligare några oönskade spelare i truppen och om Kreuzer kan bli av med dem blir sommarens agerande klart godkänt.

Motivering: Hamburg och Bremen. Två jättar från norra Tyskland. På dekis. Hade det inte varit för den individuella kvalitet som finns i truppen så hade jag trott på kval eller nedflyttning. Men Adler, van der Vaart, Badelj, Rudnevs, Jansen med flera hade haft en startplats i flera Bundesliga-lag, och de kommer inte att tillåta en sådan katastrofsäsong.

Men Thorsten Finks Hamburg har sällan sett ut som ett lag. De har sällan sett ut som ett lag med en tydlig spelidé. Runt klubben viner orosvindar sedan några år tillbaka och det blir aldrig riktigt lugnt. Försvarsspelet var svagt förra säsongen, där har man dock agerat inför den här säsongen och förstärkt på ett bra sätt.

Badelj, Jircek och van der Vaart ska rimligtvis kunna styra ett mittfält på ett mycket bra sätt, Rudnevs är ett monster i straffområdet och i Aogo samt Beister finns pålitliga yttrar. Ändå så är det något som inte stämmer. Det slarvas, saker ser svårare ut än vad de är och många poäng försvinner ut i tomma intet.

Är Thorsten Fink rätt man för detta HSV? Jag har inte sett de tendenserna än i varje fall. Truppen kan utmana om Europa-platserna, men jag ser det inte hända.

Spännande ungdomar som Calhanoglu, Demirbay, Sobiech, Tah och Zoua blir spännande att följa. Nye sportchefen Oliver Kreuzer känner som ett mycket friskare alternativ än Frank Arnesen. Återvänder lugnet till HSV snart?

Håll ögonen på: Milan Badelj. Central mittfältare som definitivt var en anledning till att Hamburg slutade sjua i tabellen. Spelar med ett härlig lugn, fin översikt och en ordentlig närvaro på mittfältet. Hjälten i skuggan av van der Vaart – vad kan han uträtta den här säsongen?

12. SC Freiburg
Truppens snittålder: 23,9
Placering 2012/13: 5
Resultat köp/försäljningar: +8,3 miljoner euro

In: Francis Coquelin (Arsenal, lån), Gelson Fernandes (Sporting Lissabon), Christopher Jullien (AJ Auxerre), Vaclav Pilar (VfL Wolfsburg, lån), Mike Hanke (Borussia Mönchengladbach), Nicolas Höfler (Erzgebirge Aue, åter från lån), Erich Sautner (Hallescher FC, åter från lån), Felix Klaus (SpVgg Greuther Fürth), Admir Mehmedi (Dynamo Kiew, lån).

Ut: Denis Perger (SV Wehen Wiesbaden, lån), Beg Ferati (FC Sion), Erik Jendrisek (Energie Cottbus), Simon Brandstetter (Rot-Weiß Erfurt), Cedric Makiadi (Werder Bremen), Max Kruse (Borussia Mönchengladbach), Daniel Caligiuri (VfL Wolfsburg), Johannes Flum (Eintracht Frankfurt), Jan Rosenthal (Eintracht Frankfurt), Ivan Santini (NK Zadar, lån avslutat), Ezequiel Calvente (Real Betis Sevilla, lån avslutat), Marc Lais (SV Sandhausen, lån).

Kommentar på transferaktiviteter: Vad ska man säga? Det var ett omöjligt uppdrag och sett till de förutsättningarna har Freiburg givetvis gjort det bra. Viktiga och bra spelare lämnade klubben till ordentliga reapriser och Freiburg har valt den förnuftiga vägen och tänkt på framtiden. Samtidigt innebär det att de inte har lyckats kompensera spelarförlusterna. Spännande namn har dock anslutit och om de bara kan hitta in i spelet och få ut all potential ser det ganska bra ut. Pilar, Hanke, Fernandes och Mehmedi är spelare som måste slå in.

Freiburgs ungdomsarbete ska aldrig underskattas och vi lär få se några nya, spännande spelare slå sig in i Bundesliga.

Motivering: Christian Streich. Vilken fantastisk tränare. En härlig typ. Duktig. Bygger sammansvetsade lag. Det skulle egentligen inte förvåna mig om han lyckas trotsa alla odds med detta Freiburg och parera äventyret i Europa med en hygglig tabellplacering i Bundesliga. Rimligtvis ska det dock inte gå.

Det är inte konstigt att lilla Freiburg jobbar med utköpsklausuler, men det blev riktigt jobbigt den här sommaren efter lagets succésäsong. Mängder med nyckelspelare och inspelade killar lämnade klubben. Freiburg visade upp en lysande försvarsfotboll, stor vilja och ett smart spel förra säsongen. Kan de verkligen få till det med så många nya spelare, på så kort varsel? Inte ens Streich borde klara av det.

Det blir en rolig säsong för Freiburg som spelar i Europa för första gången sedan 2001, men det kommer också att bli jobbigt. En äkta utmaning. Om de kan fixa min tippade tolfte plats kan samtliga i klubben känna sig nöjda.

Nyförvärvet Mike Hanke får ta ett stort ansvar, kantlöparen Schmid blir löjligt viktig precis som lagkaptenen Julian Schuster. Backlinjen är intakt och i Ginter har de en spelare som kan blomma ut och bli en riktig nyckel. Men hur mycket orkar Freiburg? Hur lång tid tar det innan nyförvärven känner sig hemma?

Ett äventyr och en stor utmaning.

Håll ögonen på: Jonathan Schmid, 23, fick sitt stora genombrott förra säsongen. Nu blir han extremt viktig för Freiburg. Högerspringare som spelar med mycket hjärta, men också fin finess. Elva mål och sex assist förra säsongen, en kille som aldrig ger upp.

13. TSG Hoffenheim
Truppens snittålder: 23,9
Placering 2012/13: 16
Resultat köp/försäljningar: -5,3 miljoner euro

In: Anthony Modeste (Girondins Bordeaux), Tarik Elyounoussi (Rosenborg), Knowledge Musona (FC Augsburg, åter från lån), Joseph-Claude Gyau (FC St. Pauli, åter från lån), Edson Braafheid (Twente Enschede, åter från lån), Kevin Akpoguma (Karlsuher SC), Tobias Strobl (1. FC Köln, åter från lån).

Ut: Igor de Camargo (Standard Lüttich), Luis Advincula (Associacaqo Atletica Ponte Preta, lån), Joselu (Eintracht Frankfurt, lån), Stephan Schröck (Eintracht Frankfurt), Daniel Williams (FC Reading), Chris (klubb ej klar), Takashi Usami (Gamba Osaka, lån avslutat), Heurelho Gomes (Tottenham, lån avslutat), Patrick Ochs (VfL Wolfsburg, lån avslutat), Sandro Wieser (SV Josko Ried, lån), Knowledge Musona (Kaizer Chiefs, lån), Denis Thomalla (RB Leipzig), Filip Malbasic (Partizan Belgrad, lån), Michael Gregoritsch (FC St. Pauli, lån), Alexander Junior Ponce Pardo (Alianza Lima, lån), Afriyie Acquah (FC Parma, lån).

Kommentar på transferaktiviteter: En viss utrensning av överflödiga och opassande spelare har påbörjats. De egna talangerna kommer få mer utrymme den här säsongen, men där det behövs har Hoffenheim valt att förstärka externt. Modeste gjorde ordentligt med mål i Bordeaux och behövs helt klart i laget då Derdiyok och Joselu inte alls lyckades förra säsongen. Elyounoussi en spännande vänsterytter som passar in i klubben.

Akpoguma är en riktigt spännande talang som kan spela mittback, ytterback och yttermittfältare. Blott 18 år gammal och hämtades in från Karlsruher SC. Bra handlat av Hoffenheim.

Motivering: Att TSG Hoffenheim klarade sig kvar är ett mindre under – laget var fullständigt uselt nästan hela säsongen. Först när Markus Gisdol tog över laget med några veckor kvar av säsongen kom vändningen och Hoffenheim höll sig kvar.

Nu tror jag faktiskt att det här laget lyfter igen och lämnar den direkta bottenstriden. Gisdol vill ta tillbaka klubben till de moderna rötterna där det satsas mer på de egna talangerna. Det gör gott för den bleka lagandan. Dessutom är den här truppen spetsad med kvalitet. Den offensive mittfältaren Firmino lär få sitt stora genombrott i år och överraska många motståndare, Modeste bör kunna gör de där målen och i Volland har Hoffenheim en av de mest spännande tyska talangerna.

Målvakten Casteels är för svag, men de får nog mindre att göra den här säsongen tack vare ett starkare och mer samspelt lag. Friska vindar blåser i Hoffenheim. Nyckelordet för klubben stavas entusiasm – och den tycks ha återvänt.

Håll ögonen på: Kevin Volland i all ära – men den här säsongen kommer att tillhöra brassen Roberto Firmino. 21-åringen har en strålande försäsong i bagaget och har visat prov på sina kvaliteter förr. Med nye tränaren Gisdol tycks han dock ha hittat sin roll, ställt sig i ledet och ser trygg ut. Målfarlig, rörlig, teknisk och passningsskicklig offensiv mittfältare.

14. Werder Bremen
Truppen snittålder: 23,8
Placering 2012/13: 14
Resultat köp/försäljningar: +1,5 miljoner euro

In: Luca Caldirola (Inter), Cedric Makiadi (SC Freiburg), Nils Petersen (FC Bayern München), Denni Avdic (PEC Zwolle, åter från lån).

Ut: Denni Avdic (AZ Alkmaar), Sokratis (Borussia Dortmund), Kevin De Bruyne (Chelsea, lån avslutat), Christian Vander (karriärsslut).

Kommentar på transferaktiviteter: Werder Bremen måste hushålla med resurserna och det märks på spelarmarknaden. Petersen gjorde många viktiga mål för laget och har nu köpts loss från FC Bayern. Makiadi känner Dutt från deras gemensamma tid i Freiburg och kommer att berika laget med sitt stora slit och sin härliga spelstil. Caldirola ett spännande namn, men kan han verkligen ersätta Sokratis som avstyrde många faror förra säsongen?

Bremen hade behövt ytterligare en anfallare med viss kvalitet samt en offensiv mittfältare som kan axla Kevin de Bruynes roll.

Motivering: Ett nytt kapitel. En ny start. En ny tränare (Robin Dutt). Gamla problem. Werder Bremen släppte in 66 mål förra säsongen – klart underkänt. Efter väldigt många år med Thomas Schaaf som tränare valde klubben till sist att börja på ny kula, men försäsongen skvallrar om att problemen kvarstår. Mielitz håller inte riktigt Bundesliga-format i målet och lagets främste mittback, Sokratis, har ersatts av U 21-landslagsmannen Luca Caldirola från Italien. Det ser virrigt ut i de defensiva linjerna och offensivt har Bremen problem. Petersen är god för 10-15 mål även den här säsongen, men Kevin de Bruyne har återvänt till Chelsea och Bremen saknar konstant kreativitet.

Robin Dutt kan nog, om han får tid till det, få det här laget att spela en stabilare och säkrare fotboll. Hade det inte varit för spelare som Ekici, Hunt, Petersen, Makiadi, Fritz och eventuellt Arnautovic så hade Bundesliga-kontraktet varit i stor fara. Nu bör den individuella kvaliteten, och känslan av nystart under Dutt, räcka för att rädda säsongen. Men Werder Bremen är långt från de forna glansdagarna. En tuff uppgift för hela klubben väntar – men hur länge har de tålamod?

Det verkar vila någon slags förbannelse över Bremen-spelarna. För här har egentligen funnits tillräckligt bra spelare för stabila mittenplaceringar de senaste åren, men det har aldrig riktigt klickat. Viktigt att sätta försvarsspelet så snart som möjligt och börja därifrån.

Håll ögonen på: Zlatko Junuzovic. Den 25-årige österrikaren växte faktiskt ganska ordentligt under krissäsongen. En offensiv mittfältare som är viktig för Bremens centrala spel, visade upp en härlig inställning när det behövdes som mest. Kan han ta nästa steg och styra detta Bremen?

15. FSV Mainz 05
Truppen snittålder: 26,6
Placering 2012/13: 13
Resultat köp/försäljningar: +6 miljoner euro

In: Joo-Ho Park (FC Basel), Dani Schahin (Fortuna Düsseldorf), Shinji Okazaki (VfB Stuttgart), Julian Koch (Borussia Dortmund), Sebastian Polter (VfL Wolfsburg), Johannes Geis (SpVgg Greuther Fürth), Christoph Moritz (FC Schalke 04), Malik Fathi (1860 München, åter från lån)

Ut: Anthony Ujah (1. FC Köln), Deniz Yilmaz (Elazigspor), Adam Szalai (Schalke 04), Marcel Risse (1. FC Köln), Jan Kirchhoff (FC Bayern München), Andreas Ivanschitz (UD Levante), Radoslav Zabavnik (SV Sandhausen), Ivan Klasnic (klubb ej klar), Marco Caligiuri (Eintracht Braunschweig).

Kommentar på transferaktiviteter: Szalai och Kirchhoff är svidande förluster på olika sätt. Szalai var en målgarant, Kirchhoff en mångsidig och ung spelare för defensiven. Ivanschitz lämnar och så gjorde även Polanski i vintras. Det blir alltså ett nytt Mainz, ett Mainz med en offensiv som inte känns imponerande. Trevliga nyförvärv i Koch, Geis och Moritz – ett gäng defensiva spelartyper som kan ta stora kliv. Okazaki passar som handen i handsken på en kant, men räcker det verkligen med Schahin och Polter som nyförvärv till anfallspositionen?

Motivering: Sorry Thomas Tuchel och Mainz, jag tror inte på det här. Försvaret börjar bli gammal och en ny offensiv ska spelas in. Jag flikar dock med glädje in att Mainz alltid är ett lag som kan överraska positivt under Tuchels ledning, och kanske sitter jag här med en dumstrut när säsongen är slut. Jag har dock svårt att se något annat än bottenkamp för Mainz den här säsongen.

Lagets bäste målskytt, Szalai, återfinns nu i Schalke. Han var osynlig i ett gäng matcher, men laget och motståndarna visste att han kunde slå till när som helst. Han har inte ersatts på ett adekvat sätt, i mina ögon börjar Mainz likna fjolårets Nürnberg: ett stabilt och trevligt lag som kommer falla på för få mål. Mainz kommer att springa, pressa, kontra och vara allmänt jobbiga att möta – men jag tror inte att det räcker så långt den här gången.

Baumgartlinger och Müller får viktiga roller på mittfältet i det här nybyggda Mainz. Okazaki kommer att passa in bra, men saknar ett visst mått av effektivitet. Bra målvakter och ett rutinerat, men aningen gammalt, försvar.

Håll ögonen på: Nicolai Müller, 25. Jag får en känsla av att den offensive mittfältaren får sitt riktiga genombrott den här säsongen. Han bidrog med fart, vilja och målfarlighet redan förra säsongen, men nu är det verkligen upp till honom att ta ansvar för det offensiva spelet.

16. Hertha Berlin
Truppen snittålder: 26,1
Placering 2012/13: 1 (2. Bundesliga)
Resultat köp/försäljningar: -1 miljon euro

In: Alexander Baumjohann (1. FC Kaiserslautern), Johannes van den Bergh (Fortuna Düsseldorf), Hajime Hosogai (Bayer Leverkusen), Sebastian Langkamp (FC Augsburg), Fanol Perdedaj (Lyngby BK, åter från lån).

Ut: Marvin Knoll (SV Sandhausen), Daniel Beichler (Sturm Graz), Marco Djuricin (Sturm Graz), Felix Bastians (VfL Bochum, lån), Alfredo Morales (FC Ingolstadt).

Kommentar på transferaktiviteter: Inga tunga tapp vilket givetvis är det viktigaste. Nyförvärven är helt okej, Hertha har valt att inte ta sig ekonomiskt vatten över huvudet men har ändå lyckats skapa en trupp med riktigt fin bredd. Langkamp är en duktig mittback som säkert kan ta en startplats intill Brooks. Hosogai en viktig mittfältskrigare och jag är säker på att Baumjohann kommer få mycket speltid på det offensiva mittfältet. Ganska bra, men jag sätter inget kaffe i halsen.

Motivering: Tanken är att Hertha äntligen ska etablera sig i Bundesliga efter ett misslyckat försök för två år sedan. Inför den säsongen var jag ganska optimistisk och såg en problemfri säsong framför mig. När soppan med Babbel och sportchef Preetz hade blåst över fanns bara ett lag i spillror kvar. Det ”nya Hertha” känns dock fräscht och de spelade en oförskämt bra säsong i 2. Bundesliga. Precis som andra lag som är nere och vänder så håller truppen en bättre kvalitet än uppstickare som Fürth och Braunschweig.

Publiken, arenan och klubben hör hemma i Bundesliga – men det blir nog via kval de klarar sig kvar. Jos Luhukay är en duktig tränare, truppen är bred och det finns spännande spelare. Men hur klarar Thomas Kraft sig i Bundesliga när han får mer att göra? Hur klarar Ronny av tempot, och vem regisserar annars spelet? Baumjohann? Håller mittfältet för de många påfrestningarna?

Hertha kommer nog att klara sig kvar i Bundesliga på något sätt, men det blir verkligen ingen promenad i parken.

Håll ögonen på: Ronny – av flera anledningar. Den offensive mittfältaren är helt briljant i sina bästa stunder, och han hade många såna stunder i 2. Bundesliga. 18 mål och 14 assist. Men hur blir det med tempot i Bundesliga? Och hur står det till med den fysiska formen som ska ha varit under all kritik när han kom tillbaka från Brasilien? Vilken Ronny får vi se den här säsongen?

17. FC Augsburg
Truppen snittålder: 25,5
Placering 2012/13: 15
Resultat köp/försäljningar: +/- 0

In: Raphael Holzhauser (VfB Stuttgart, lån), Panagiotis Vlachodimos (Olympiakos, lån), Halil Altintop (Trabzonspor), Mathias Fetsch (Kickers Offenbach), Marwin Hitz (VfL Wolfsburg).

Ut: Sebastian Langkamp (Hertha BSC), Stephan Hain (1860 München), Ja-Cheol Koo (VfL Wolfsburg, lån avslutat), Dong-Won Ji (FC Sunderland, lån avslutat), Knowledge Musona (TSG 1899 Hoffenheim, lån avslutat), Simon Jentzsch (klubb ej klar), Marco Thiede (SV Sandhausen), Torsten Oehrl (Eintracht Braunschweig), Milan Petrzela (Viktoria Pilsen), Somen Tchoyi (klubb ej klar).

Kommentar på transferaktiviteter: Tunga tapp i form av Langkamp, Koo och Ji. Klubben jobbar med en fin och respektabel filosofi och vägrar att skriva minus i bokslutet. Känslan är dock att de inte har lyckats kompensera spelarförlusterna riktigt.

Altintop blir en viktig pjäs med sin rutin, och det blir kul att återse honom i Bundesliga. Holzhauser och Vlachodimos lånas in och förstärker mittfältet. Lite tunt och en uppenbar risk för ett lite väl orörligt anfallsspel.

Motivering: FC Augsburg har gjort det omöjliga möjligt två säsonger i rad. Först var det Jos Luhukay som lyckades rädda kvar klubben i Bundesliga, förra säsongen var det Markus Weinzierl som helt plötsligt fick liv i laget under våren. Men går det verkligen att undvika ödet även den här säsongen?

Sydkoreanerna Dong-Won Ji och Ja-Cheol Koo var löjligt inblandade i Augsburgs pånyttfödelse under våren men de saknas nu. Visserligen har många spelare i truppen skaffat sig mer rutin och kyla, men om inte Bremen, Mainz och Hamburg floppar mer än väntat kan jag inte se hur Augsburg skulle kunna undvika ödet.

Målet är givetvis att klara sig kvar i Bundesliga och med lite flyt är det möjligt. Och på tal om mål: målvakten Alexander Manninger har potentialen att rädda kvar klubben på egen hand.

Håll ögonen på: Sascha Mölders. Jag tjatar ofta om Augsburgs 28-årige anfallare, men låt mig göra det igen. Mölders har en spelstil som få anfallare har i Europas toppligor. Han är robust, tar hur mycket stryk som helst, kämpar som en idiot och ser ofta lite klumpig ut. Men han lyckas med mycket – och han är enormt viktig för det här laget. En drömspelare att ha i truppen. Tio mål förra säsongen.

18. Eintracht Braunschweig
Truppen snittålder: 26,5
Placering 2012/13: 2 (2. Bundesliga)
Resultat köp/försäljningar: -0,9 miljoner euro

In: Simeon Jackson (Norwich City), Jan Hochscheidt (Erzgebirge Aue), Marco Caligiuri (1. FSV Mainz 05), Omar Elabdellaoui (Manchester City), Jan Washausen (Kickers Offenbach, åter från lån), Torsten Oehrl (FC Augsburg), Timo Perthel (MSV Duisburg).

Ut: Oliver Petersch (Arminia Bielefeld), Chengdong Zhang (CD Mafra, lån avslutat), Pierre Merkel (Hallescher FC), Randy Edwini-Bonsu (klubb ej klar), Raffael Korte (1. FC Saarbrücken, lån), Emre Turan (klubb ej klar).

Kommentar på transferaktiviteter: Ligans minsta lönebudget, ligans minsta övergångsbudget. Kreativitet, tur och noggrannhet krävs. Tränare Torsten Lieberknecht vill gärna ha in ett par spelare till innan fönstret stänger. Braunschweig har försökt fynda i Holland men affärerna har inte gått igenom. Hochscheidt och Perthel stod för trevliga insatser i andraligan förra säsongen, Caligiuri och Oehrl har med sig Bundesliga-rutin.

Helt okej med tanke på förutsättningarna, men Braunschweigs aktiviteter får inte konkurrensen att svettas.

Motivering: Äntligen tillbaka i Bundesliga, senast klubben spelade i det tyska finrummet var säsongen 1984/85. Dessvärre blir det ingen långvarig vistelse för Braunschweig, som var den första klubben med tröjsponsor i Tyskland (Jägermeister).
Det andas Greuther Fürth om det här laget. Jag gick bet förra säsongen när jag trodde att ett samspelt gäng, med stor framgång i 2. Bundesliga, skulle kunna överleva en säsong i Bundesliga. Braunschweig har inte så mycket pengar att investera, men har å andra sidan fått behålla sin trupp som gjorde det så bra förra säsongen.

Känslan är dock att rutinen är för dålig och högstanivån för låg. Nyförvärven kommer att tillföra en del till ett Braunschweig som var defensivt skickliga förra säsongen, på topp har de härlig anfallare i Domi Kumbela, men kongolesen har missat hela försäsongen på grund av en skada.

Braunschweig kommer få börja om i 2. Bundesliga om ett år, men de kommer säkert vinna några hjärtan på vägen.

Håll ögonen på: Ermin Bicakcic. Den 23-årige mittbacken spelade en dominant höstsäsong när lagets försvar var svårforcerat. Skön spelstil med utvecklingspotential.

Den stora frågan är: vad tror ni om Bundesliga 2013/14?

/Wingren

Bollen rullar i Tyskland

av Pierre Wingren, reporter

Snart börjar de stora ligorna i Europa – det innebär att jag för tillfället sitter och jobbar med Sportbladets Ligabibel inför säsongen 2013/14. Jag ber om ursäkt för dålig aktivitet här på bloggen. Det blir bättre snart.

Bundesliga är några veckor bort men redan nu kan vi njuta av högkvalitativ fotboll: 2. Bundesliga och 3. Liga har öppnat portarna och publiken strömmar till arenorna. ”Världens bästa andraliga” inleddes lite försiktigt i helgen med relativt målsnåla matcher. Vi ska dock inte glömma att även 3. Liga bjuder oss på spännande lag och riktigt härlig fotboll.

Dessa klubbar slåss i 2. Bundesliga:

SV Sandhausen
VfR Aalen
FC Ingolstadt
Erzgebirge Aue
St. Pauli
1860 München
SC Paderborn
1. FC Kaiserslautern
Dynamo Dresden
1. FC Köln
Greuther Fürth *
Arminia Bielefeld **
FSV Frankfurt
Karlsruher SC **
1. FC Union Berlin
VfL Bochum
Fortuna Düsseldorf *
Energie Cottbus

* = Spelade i Bundesliga förra säsongen.
** = Spelade i 3. Liga förra säsongen.

Det är högkvalitativa lag med en ljuvlig historia. Kampen om de åtråvärda Bundesliga-platserna kommer att bli stentuff, men vissa lag får ändå ta på sig favoritskapets börda. Klassiska 1. FC Kaiserslautern och 1. FC Köln är storklubbar som hör hemma i Bundesliga, Fortuna Düsseldorf och Greuther Fürth vill givetvis studs rakt upp i finrummet igen.

Men vi har också en drös intressanta projekt och lag i VfL Bochum, Karlsruher SC, St. Pauli, Ingolstadt och Union Berlin. Dynamo Dresden var nära att degraderas förra säsongen men en stabil kvalinsats mot VfL Osnabrück fixade kontraktet.

Och så den stora frågan: vad fasen händer med kaotiska 1860 München?

2. Bundesliga håller hög klass och är väl värd att följa, men vi ska inte heller glömma bort 3. Liga. Här hittar vi lag som Hansa Rostock, MSV Duisburg, Chemnitzer FC och Preußen Münster (bara för att nämna några). Och för den som vill kika lite extra på ett gäng talanger återfinns Borussia Dortmund II och VfB Stuttgart II i tabellen.

Tyvärr finner vi också RB Leipzig i 3. Liga.

Här är samtliga lag:

Jahn Regensburg
MSV Duisburg
Hansa Rostock
VfL Osnabrück
SV Wehen Wiesbaden
VfB Stuttgart II
SpVgg Unterhaching
Rot-Weiß Erfurt
Wacker Burghausen
1. FC Heidenheim
1. FC Saarbrücken
Chemnitzer FC
Preußen Münster
SV Darmstadt 98
Hallescher FC
Borussia Dortmund II
Stuttgarter Kickers
Holstein Kiel
RB Leipzig
SV Elversberg

Naturligtvis blir det intressant att följa lag som Duisburg och Rostock, två klubbar som spelade Bundesliga-fotboll för några år sedan. Verkligheten är tuff.

Vidare måste jag säga att Münster har något riktigt spännande på gång och med en ny arena kan kanske laget lyfta ytterligare. Heidenheim, Regensburg och Osnabrück kommer med största sannolikhet att beblanda sig i toppen.

Spännande säsonger i de två lägre divisionerna alltså – min förhoppning är att återkomma i ämnet i senare. Men släck för all del fotbollstörsten med riktigt härlig fotboll från 2. Bundesliga och 3. Liga.

***

Bundesliga-lagen inleder tävlingsmatchandet den första helgen i augusti när den första omgången i DFB-Pokal ska spelas. Helgen därpå börjar äntligen Bundesliga.

Under helgen som gick spelade Bayern München, Borussia Dortmund, Borussia Mönchengladbach och Hamburger SV en träningsturnering i ett hett Mönchengladbach.

Pep Guardiola och hans Bayern München imponerade stort och spelade fantastiskt bra fotboll – ändå såg inte spelarna ut att ens försöka. Det var blott en träningsturnering och det är dumt att dra för stora slutsatser, men känslan är att Hamburger SV har mycket att jobba på. Borussia Mönchengladbach ser år andra sidan väldigt spännande ut, särskilt då Lucien Favre har kryddat laget med ett gäng talanger. Borussia Dortmund såg segt ut och imponerande inte nämnvärt.

Så här slutade matcherna:

Borussia Mönchengladbach – Borussia Dortmund 1-0
Bayern München – Hamburger SV 4-0

Borussia Dortmund – Hamburger SV 1-0
Borussia Mönchengladbach – Bayern München 1-5

På lördag får vi sommarens första heta match när Borussia Dortmund välkomnar Bayern München till Westfalenstadion då Supercup-finalen ska spelas.

Det börjar kännas nu. Det är nära. Det är kärlek.

/Wingren

Säsongsbetyg lag för lag – del tre

av Pierre Wingren, reporter

Läs del ett här
Läs del två här

En sista titt på hur lagen skötte sig den gångna säsongen – idag kikar vi på topplagen.

6. Eintracht Frankfurt
Betyg: 2
Kommentar: Eintracht Frankfurt spelade en bra höstsäsong för två år sedan, under våren tappade laget allt. Förra säsongen spenderades således i 2. Bundesliga tillsammans med nye tränaren Armin Veh. När Frankfurt mötte lag som VfL Bochum och 1860 München la Veh märke till några intressanta spelare. Frankfurt fixade en Bundesliga-plats och Veh tog med sig spelare som Stefan Aigner och Takashi Inui från tidigare nämnda klubbar – det var en jäkla tur det.

Att som nykomling i Bundesliga virvelvinda sönder flertalet försvar är starkt, att som nykomling i Bundesliga fixa en Europa League-plats är otroligt. Eintracht Frankfurt spelade en näst intill perfekt säsong, men om konkurrensen bakom hade varit lite giftigare hade Frankfurt troligtvis fått nöja sig med en mittenplacering.

Armin Veh fick laget att spela en underhållande och offensiv fotboll, han kittlade fram världsklassprestationer från Alexander Meier och han fick en handfull ynglingar att utvecklas till nyckelspelare: Kevin Trapp, Sebastian Jung, Sebastian Rode och många fler imponerade.

5. SC Freiburg
Betyg: 1,5
Kommentar: Christian Streich är en härlig typ och en fantastisk tränare. Han har gjort så mycket av så lite. Hans SC Freiburg, med ligans näst minsta lönebudget, spelade den näst bästa säsongen i klubbhistorien. Den sista matchen för säsongen spelades mot Schalke 04, Freiburg förlorade förvisso med 1-2 men bara det faktum att de hade kunnat stjäla Champions League-platsen från Schalke är galet. Nu slutade Freiburg i stället femma och får spela i Europa League till hösten. En helt makalös säsong.

Streich har byggt ett riktigt lag, en trupp som trivs. Därför var de också beredda att hela tiden hjälpa varandra på fotbollsplanen och springa mer än vad de trodde – oavsett om de spelade i försvaret eller i anfallet. Det är svårt att inte likna framgångskonceptet med Klopps Dortmund.

En annan stor, och imponerande, faktor till Freiburgs enorma framgång var lagets jämnhet. Blott ett fåtal matcher gick åt skogen, överlag var Freiburg otroligt konstanta under hela säsongen. Max Kruse fick sitt genombrott och stod för elva mål och fick senare chansen i Löws landslag. Försvaret såg mycket bra ut och förutom Kruse delade Freiburg-spelarna på målskyttet. En ljuvligt drömsk säsong.

4. Schalke 04
Betyg: 3
Kommentar: En säsong med en hel del toppar, men också en mänga djupa avgrunder. När allt kommer omkring måste jag ändå konstatera att Schalke har gjort en bra säsong, de fixade trots allt sitt mål i Bundesliga och de tog sig vidare som gruppetta i Champions League. Klaas-Jan Huntelaar var skadad och allmänt formsvag nästan hela säsongen, det vår vi inte glömma. Hur hade det gått för Dortmund utan Lewandowski, exempelvis?

Det började helt fantastiskt under dåvarande tränaren Huub Stevens. Schalke gjorde sina bästa säsongsstart på 41 år och skuggade Bayern München i tabellen. De besegrade Arsenal på bortaplan i Champions League och vann gruppen och de vann minsann derbyt mot Dortmund i Dortmund. Det kunde knappast sett bättre ut.

Men så rasade allt. Schalke tog bara två poäng i de sex sista höstmatcherna. De halkade neråt i tabellen och Horst Heldt valde att avskeda kult-Stevens. Jens Keller lyfte upp från U 17-laget och fick en tung start med en cupförlust mot FSV Mainz. Ojoj.

Jens Keller och hans Schalke inledde dock Rückrunde med ett fyrverkeri – Hannover besegrades med 5-4. Men efter den matchen uteblev segrarna igen och Schalke förnedrades också av FC Bayern. Skulle Keller få sitta kvar? Åsikterna var många. Schalke åkte också lite onödigt ut ur Champions League när de förlorade hemma mot Galatasaray i turneringens åttondelsfinal.

Jens Keller satsade än mer på att få ihop truppen, och han måste ha lyckats med något. Spelet blev bättre och bättre, poängen började trilla in igen. Julian Draxler blommade ut på allvar när han fick chansen att fylla den centrala luckan efter Lewis Holtby som lämnat för Tottenham.

Och jo, efter 34 omgångar ligger Schalke 04 just fyra. En kvalplats till Champions League är säkrad efter en turbulent säsong.

3. Bayer Leverkusen
Betyg: 2,5
Kommentar: Ingen Michael Ballack som stal rubrikerna, ingen Robin Dutt som sades vara illa omtyckt av vissa spelare. I stället en fräsch duo bestående av Sami Hyypiä och Sascha Lewandowski, med sig hade tränarduon en spännande spelartrupp. Stefan Kießling vann skytteligan och gav alltid allt, Lars Bender städade på mitten tillsammans med sina kompisar och Real Madrid-lånet Carvajal slog igenom och gjorde försvaret till ett strålande sådant. Bayer Leverkusen gjorde en mycket bra säsong, en fokuserad säsong, och de tappade aldrig greppet. Champions League-platsen kändes aldrig hotad. Anledningen till att betyget dras ned ett snäpp baseras på lagets oförmåga att ta sig förbi Borussia Dortmund när chanserna gavs.

Leverkusens version av 4-3-3 gör laget farligt. Backlinjen får hjälp av tre centrala krigare samtidigt som ett par yttrar springer fram och tillbaka på kanterna. Ett svårforcerat lag. Bayern München fick smaka på just det när Leverkusen, med en nypa tur förvisso, tog tre poäng mot FC Bayern under hösten. Säsongens största besvikelse var snarare insatsen i Europa League, uttåget mot Benfica kändes onödigt.

En stabil säsong med flertalet höjdpunkter och få blamage – Bayer Leverkusen gjorde det finfint.

2. Borussia Dortmund
Betyg: 2
Kommentar: Jürgen Klopp och hans Borussia Dortmund gick in som regerande tyska liga- och cupmästare. De bar ett ok på sina axlar efter ett par misslyckade insatser i Europa. De avslutade säsong som vicemästare i Bundesliga och Champions League. I DFB-Pokal tog det stop i kvarten mot Bayern München. En utmärkt säsong för BVB – helt klart. Men jag kan inte dela ut ett bättre betyg på grund av ett gäng dåliga ligamatcher där laget inte var tillräckligt fokuserat.

Under sommaren valde Dortmund att agera relativt sparsamt på transfermarknaden. Affischnamnet Marco Reus hämtades in, men annars rörde det sig mest om talanger och utfyllnadsspelare som Julian Schieber och Leonardo Bittencourt. Dortmund kunde inte längre spela den favoriserade typen av kontringsfotboll då de helt plötsligt var favoriter i samtliga matcher och laget tappade ganska många och onödiga poäng. I Champions League gick det bättre och mot slutet av hösten stod klubben som segrare av dödens grupp.

Bredden i truppen var ett problem under hela säsongen, spelarna från startelvan kunde inte ersättas på ett adekvat sätt. Det kostade ytterligare några poäng under våren, men spelet var trots allt stabilare och bättre. Dortmund kunde ganska komfortabelt säkra den där viktiga andraplatsen och hur sagolikt laget spelade i CL minns vi alla.

Det här var säsongen då anfallet var betydligt mycket bättre än försvaret, det här var säsongen då Roman Weidenfeller fick sitt erkännande som en målvakt av världsklass. Det här var säsongen då Dortmund på allvar presenterade sig i Europa. Sammantaget en mycket bra säsong som dock innehöll några för många poängtapp.

1. Bayern München
Betyg: 1
Kommentar: Det känns onödigt att motivera varför FC Bayern tilldelas högsta betyg. De vann Bundesliga i överlägsen stil, de segrade komfortabelt i DFB-Pokal och de fick äntligen plocka hem den där Champions League-titeln. Inte en enda svacka under säsongen (bortsett från några matcher här och var) och en ovanlig harmoni i klubben. Spelarna gjorde alltid sitt jobb, Jupp Heynckes hade filat fram en vinnartaktik. Det gick lika bra med Robben på plan som med Kroos. Mario Gomez blev överflödig och Daniel van Buyten var en mittback av världsklass. Bastian Schweinsteiger var tillbaka och Javi Martinez blommade ut efter några veckors väntan och gjorde FC Bayern till Europas mest svårslagna lag. Franck Ribéry dansade som vanligt av lycka på vänsterkanten.

Superbt, FC Bayern. En fullständigt lysande säsong.

/Wingren

Säsongsbetyg lag för lag – del två

av Pierre Wingren, reporter

Summeringen av denna fantastiska säsong fortsätter. I dag tar vi en titt på mittenlagen. Del ett av säsongsbetygen kan ni läsa här.

12. VfB Stuttgart
Betyg: 4,5
Kommentar: Bruno Labbadias lag var överlag en besvikelse i Bundesliga, men i DFB-Pokal räckte det nästan hela vägen (efter stor kamp mot slutet förlorade Stuttgart med 2-3 mot FC Bayern i finalen). Det går att finna flertalet förklaringar till klubbens svaga säsong i ligan, men det är otvivelaktigt en underkänd tabellplacering.

Stuttgart är under ombyggnad och truppen är relativt tunn på grund av de stränga ekonomiska ramarna. Spelarmaterialet borde dock ha resulterat i fler fina insatser. Belastningen var dock intensiv med Europa League, DFB-Pokal och Bundesliga. Allt för ofta visade laget upp en taktisk svaghet som resulterade i billiga baklängesmål, offensivt låg den största styrkan i fina kontringar genom Harnik och Traoré. Christian Gentner växte ut till en tvättäkta ledare för laget på mitten. Vedad Ibisevic gjorde sina mål. En okej säsong som lämnade mer att önska helt enkelt.

11. VfL Wolfsburg
Betyg: 5
Kommentar: Likt Stuttgart vill Wolfsburg återvända till toppen av tabellen – men det finns en väsentlig skillnad mellan klubbarna. Wolfsburg har pengar. En stor jäkla hög med pengar. Felix Magath fick än en gång en hel sommar på sig att shoppa och hittade åtta nya spelare – ännu fler återvände till klubben efter utgångna låneavtal. En stor och dyr trupp och en gammal mästartränare, målet var tydligt inför säsongen: Wolfsburg skulle fixa en Champions League-plats.

Efter åtta matcher hade Wolfsburg gjort två mål och tagit två poäng. Diego tyckte att det var Felix Magaths fel. Det tyckte till sist ledningen också. Lorenz-Günther Köstner lyftes upp från ungdomsverksamheten och lyckades få spelarna att känna fotbollsglädje igen. Under Köstner fördubblades poängskörden per match (1,3 i stället för 0,6) och lagom till vintern låg Wolfsburg på en säker plats i tabellen och Leverkusen hade slagits ut i DFB-Pokal.

Rimligtvis borde Köstner fått chansen att leda laget under våren – men icke. Klaus Allofs lämnade Bremen efter 14 år för att i stället sköta spakarna i Wolfsburg. Han bestämde sig för att köpa loss Dieter Hecking från Nürnberg. Spelet såg bättre och bättre ut under vårsäsongen och laget plockade ungefär lika många poäng per match som under Köstners ledning. Någon Europa-plats blev det dock inte. Ett för svagt hemmaspel och otur i cuplottningen (FC Bayern) satte stopp för planerna.

Dieter Hecking och Klaus Allofs har mycket arbete framför sig, men känslan är att Wolfsburg är på rätt väg.

10. 1. FC Nürnberg
Betyg: 3
Kommentar: Säsongen kan egentligen summeras på följande sätt: svenske mittbacken Per Nilsson gjorde en bra säsong och vann den interna skytteligan med sina sex mål. Det var precis där skon klämde. Nürnberg spelade en bra säsong, stundtals riktigt bra, men laget var alldeles för svagt på sista tredjedelen. Det gjordes alldeles för få spelmål och anfallarna utgjorde inte något större hot.

Defensivt såg det oftast förträffligt ut. Timm Klose och Per Nilsson bildade ett utomordentligt mittlås och Philipp Wollscheid saknades aldrig. På mittfältet hjälpte Timmy Simons till och städade undan många anfall.

En säsong som der Club kan vara mycket nöjda med, de ligger inte på tiondeplats i löneligan utan borde återfunnits i del ett. Lite extra beröm är på sin plats då Dieter Hecking köptes ut från sitt tränarkontrakt och han ersattes under vintern av Michael Wiesinger – en internlösning som sannerligen fungerade.

Derbyförlusten mot Greuther Fürth och cupförlusten mot TSV Havelse i augusti är de två stora negativa utropstecknen.

9. Hannover 96
Betyg: 4
Kommentar: Hannover drömde om att få spela i Europa för tredje gången i rad – men den här säsongen räckte det inte hela vägen. Hannover har gjort en imponerande resa från nedflyttningshotad klubb 2010 till en ”övre-halvan-klubb”. Men kanske börjar verkligheten komma ikapp, poängskörden under Mirko Slomka blir magrare för varje säsong (60, 48 och nu 45). Men det är fortfarande helt klart godkänt för Hannover 96. De gör ett gott arbete.

Säsongen kunde säkerligen ha gått bättre om inte skadeproblemen lurat bakom varje hörn. Den tyngsta spelarförlusten kom efter 23 omgångar när poängmaskinen Szabolcs Huszti skadade sig och missade resten av säsongen. Men Slomka hade också ständiga skadeproblem i försvaret och på en ledargestalt som Lars Stindl på mitten. Försvårande omständigheter, helt klart (särskilt då Hannover också spelade med dubbelbelasting i Europa League).

Den största svagheten låg dock i bortaspelet. Hannover var ett av säsongens sämsta bortalag och det går inte om man vill spela i Europa. Personligen känner jag att Slomka ville spela lite öppnare fotboll än förr, och det kostade många bortapoäng.

Hannovers säsong är dock klart godkänd, de har presterat vad man kan förvänta sig. Problemet är att omgivningen börjar kräva mer.

8. Borussia Mönchengladbach
Betyg: 3,5
Kommentar: Förutsättningarna till en högre tabellplacering fanns där – men då hade allt behövt klaffa från start. Det gjorde det inte. Dante saknades smärtsamt mycket i Lucien Favres tidigare så stabila försvar, Roman Neustädter saknades på mitten och Marco Reus briljans återfanns i Dortmund. Nyförvärven, som kostade en hel del kosing, slog aldrig in som förväntat. Ingen av de nya spelarna lyckades axla nyckelrollerna som företrädarna haft. Då blev också spelet lidande.

Borussia Mönchengladbach gjorde en helt okej säsong, snäppet bättre än godkänt. Det är trots allt inte enkelt att få ett så nytt lag att fungera, men ledningen visade tålamod med Favre och lät tränaren fortsätta med sitt projekt. Sakteliga började en bättre defensiv att visa sitt ansikte samtidigt som de äldre och rutinerade spelarna klev in i handlingen. Givetvis hade Gladbach tagit sikte på en Europa-plats även till nästa säsong, men man visade åtminstone att laget håller för att konkurrera om de åtråvärda platserna. Ett steg i rätt riktning trots allt.

7. Hamburger SV
Betyg: 3
Kommentar: Om någon frågar mig hur det kommer sig att HSV nästan tog en Europa-plats så har jag inget svar. Det känns egentligen overkligt. När jag tänker tillbaka på Hamburgs säsong (som är den enda klubben som har spelat samtliga Bundesliga-säsonger) så tänker jag på förlusten mot Karlsruher i första cupomgången, jag tänker på ett gäng storförluster i ligan och jag tänker på ett lag utan kontinuitet i prestationerna. Fruktansvärda försvarsmisstag och en stundtals usel offensiv. Men…trots allt kom det här laget sjua i Bundesliga.

Då måste tränare Fink ändå ha gjort något rätt. Och då börjar jag tänka på vinsterna mot Dortmund, Adlers många kanonmatcher och Son samt Rudnevs 12 mål var. Jag tänker på van der Vaart och Badeljs betydelse för laget när de väl anslöt till truppen och jag tänker på Jansens härliga inställning.

Det vore lite väl överdrivet att påstå att HSV har gjort en supersäsong, men de har faktiskt gjort en bra säsong. Om de bara kan undvika plattmatcherna till nästa säsong så kan det bli ännu bättre.

/Wingren

Säsongsbetyg lag för lag – del ett

av Pierre Wingren, reporter

Nu lever jag i ett kontrollerbart kaos, det känns helt okej. Därför kommer även bloggen att vakna till liv igen. I dag börjar jag med lagen som slutade i den nedre delen av tabellen.

Betygen sätts enligt den tyska skalan där ett (1) är bäst och sex (6) är sämst.

18. Greuther Fürth
Betyg: 6
Kommentar: Nej, Fürth, det här var under all kritik. Det är vare sig konstigt eller pinsamt att lilla Fürth slutar sist i Bundesliga, men att de inte ens orkade vinna en endaste hemmamatch lämnar djupa sår. Ett historiskt rekord. Klubben, som har små resurser, satsade på den fotbollsromantiska vägen och valde att ta sig an Bundesliga med i stort sett samma lag som spelade i 2. Bundesliga. Det gick åt skogen. Tränaren Mike Büskens fick sparken på köpet och Frank Kramer tog över.

Spelet stämde förvånansvärt ofta (även om det finns gott om bottennapp att titta på) men Fürth lyckades aldrig få med sig resultaten från de jämna matcherna. Laget spelade bättre på bortaplan och det vackraste minnet från säsongen är bortasegern i derbyt mot 1. FC Nürnberg.

17. Fortuna Düsseldorf
Betyg: 4,5
Kommentar: Egentligen spelade Fortuna två helt olika säsonger. Hinrunde var som en saga – Rückrunde som en tvättäkta mardröm. Betyget känns kanske lite tufft med tanke på hur fantastiskt bra laget spelade i början av säsongen, men å andra sidan är det oförlåtligt att tappa greppet så totalt som de gjorde mot slutet. Fortuna och tränare Norbert Meier köpte in en mängd nya spelare – och det klickade direkt. Inget skönspel, men de spelade smart och höll nollan de fem första ligamatcherna. Förlusterna som kom under hösten var dessutom oftast snöpliga uddamålsförluster. Målvakten Fabian Giefer storspelade.

Sen kom våren och förfallet. Helt plötsligt läckte försvaret och förmågan att vinna var som bortblåst. Düsseldorf började dala i tabellen men Norbert Meier fick fortsatt förtroende, alla hoppades att höstformen skulle återvända. Det gjorde den inte.

Fortuna Düsseldorf tackade för sig med en serie på tolv matcher i rad utan vinst – samt fem raka förluster. Norbert Meier fick sparken efter säsongen.

16. TSG Hoffenheim
Betyg: 5,5
Kommentar: En rakt igenom usel säsong fram tills det att Markus Gisdol tog över laget i början av april. Hoffenheim investerade stora summor pengar i somras och köpte in spelare som Tim Wiese, Eren Derdiyok, Joselu och Matthieu Delpierre. Dyrt och kaxigt – ett nytt Hoffenheim skulle födas. Wiese var urusel, försvaret katastrofalt och anfallsspelet var lika idérikt som Sibas reklamer. Tränaren Markus Babbel fick aldrig något grepp om läget och till sist fick han sparken. Andreas Müller kom in som sportchef tidigare under säsongen, han valde att ge Frank Kramer chansen som tränare under de två sista matcherna för året. 2013 ersattes Kramer av Marco Kurz och en handfull nya spelare hämtades in, bland annat Eugen Polanski och David Abraham.

Kurz misslyckades med det dyra och kaotiska laget, då tog Gisdol över och satsade på kontinuitet och spelare som faktiskt var sugna på att spela för Hoffenheim. Poängen började sakteliga att trilla in och säsongen räddades mirakulöst med två kvalvinster mot 1. FC Kaiserslautern. Det är Gisdol och den nya gnistan som räddar miljardbygget från en sexa i betyg. Hoffenheim hade 43 proffsspelare under säsongen, blott en handfull av dessa höll måttet.

Vi minns alla den tragiska olyckan under hösten – talangfulle Boris Vukcevic krockade med sin bil efter att ha tappat medvetandet på grund av sin diabetes. Han låg länge i koma, nu är han glädjande nog uppe på benen igen.

15. FC Augsburg
Betyg: 4
Kommentar: Sett till klubbens förutsättningar är en säkrad Bundesliga-plats klart godkänt. FC Augsburg inledde dock säsongen otroligt svagt. Markus Weinzierl ersatte Jos Luhukay som tränare under sommaren och hade helt klart problem inledningsvis. Hans spelidé klickade inte riktigt och laget visade upp brister i de offensiva och defensiva lagdelarna. Efter 17 omgångar hade Augsburg bara spelat in nio poäng – klubben var dödsdömd.

Under vintern analyserades situationen. Sommarens nyförvärv (bland annat Aristide Bancé, Milan Petrzela och Giovani Sio) slog aldrig igenom. Nye sportchefen Stefan Reuter valde att genomföra några smarta affärer, framför allt Dong-Won Ji och Alexander Manninger bidrog starkt till den goda säsongen. FC Augsburg såg ut som ett helt annat lag under Rückrunde. Plötsligt kunde de göra avgörande mål och de släppte in betydligt färre mål. Klubben belönades helt enkelt för sitt tålamod med nye tränaren Weinzierl.

Vi tar framför allt med oss Sascha Mölders härliga krigarinställning. Den robuste anfallaren är allt annat än spektakulär – men han spelar med så mycket hjärta. Fantastisk spelartyp.

14. Werder Bremen
Betyg: 5
Kommentar: Säsongen som numera är känd som ”slutet på en era”. Thomas Schaaf och Werder Bremen gick skilda vägar efter en svag säsong, Robin Dutt sitter på tränarbänken nästa säsong. Werder Bremen byggde om ordentligt inför säsongen och det stod klart att det här skulle kunna bli lite berg- och dalbana. Ett yngre och mindre profilrikt lag inledde ganska piggt och optimistiskt, men det stod ganska snart klart att Thomas Schaaf hade större problem än någonsin. Som vanligt var det svängdörrar i försvaret, men den här säsongen fungerade inte ens anfallsspelet.

Werder Bremen sjönk som en sten i tabellen och helt plötsligt var de på fullaste allvar inblandade i bottenstriden. Blott Nils Petersen och Kevin de Bruyne (de två inlånade spelarna) imponerade under stora delar av säsongen. Det var för lite kontinuitet och för många misstag. Werder höll dock fast vid trotjänaren Thomas Schaaf som lämnade sin post när kontraktet säkrades den näst sista omgången. Det här var även säsongen då sportchefen Klaus Allofs lämnade den nordtyska klubben.

Ett helt nytt Werder Bremen är nu fött – säsongen var skräp men det vilar ändå en vacker känsla över Bremen då Schaaf fick avsluta med att rädda ”sin” klubb.

13. FSV Mainz
Betyg
: 4
Kommentar: En fin Hinrunde där Mainz beblandade sig med topplagen (vilket de gjorde länge) och anfallaren Adam Szalai fick äntligen vara skadefri en hel säsong – och han gjorde ta mig tusan mål på det mesta. Thomas Tuchel hade bantat truppen och fått spelarna att åter tro på spelidén. Laget jobbade hårt och var en jobbig motståndare för alla i ligan. Hela ligans äldsta backlinje övertygade gång efter annan – det såg ut att kunna räcka till spel i Europa.

Men luften gick ur Mainz under våren. Adam Szalai gjorde mindre mål och ingen i laget orkade axla ungrarens roll som målskytt. Segrarna blev färre och färre, frustrationen växte. Thomas Tuchel blev tunnhårigare för varje vecka som gick. Mainz låg sexa efter Hinrunde men rasade till plats 13 i Rückrunde. I efterhand är det förstås en säsong som har lämnat en bitter eftersmak, ligans femte bästa försvar räckte bara till en ”säker plats” i Bundesliga då segrarna uteblev. Det ska dock sägas att plats 13 är en fullt respektabel plats för en klubb som Mainz, men det fanns egentligen mer att hämta säsongen 2012/13.

Skador på för många spelare och den dramatiska cupförlusten mot SC Freiburg i kvartsfinalen beseglade klubbens öde den här säsongen.

***

Heung-Min Son lämnar Hamburger SV för Bayer Leverkusen. Sydkoreanen har skrivit på ett kontrakt som sträcker sig över fem säsonger. Samtidigt lämnar André Schürrle Leverkusen och Bundesliga för Chelsea.

Robert Lewandowski-såpan fortsätter och det blir allt mer sandlåda över situationen. Just nu väljer jag att avvakta mer konkreta uppgifter annars kommer vi alla vara så trötta på precis allt som har med Lewandowski att göra.

RB Leipzig har dessvärre tagit klivit upp i 3. Liga.

Oliver Kreuzer heter mannen som tar över Frank Arnesens jobb som sportchef i HSV. Den förre KSC-fixarens första uppgift blir att minska klubbens lönekostnader. Vi säger alltså hej då till Marcus Berg.

Hannover 96 vann dragkampen om Greuther Fürths Edgar Prib, 23. Eintracht Frankfurt och Borussia Dortmund visade också intresse för vänsterspringaren.

/Wingren

Dags för flytt

av Pierre Wingren, reporter

Nej, bloggen ska inte flytta. Den blir kvar här. Men jag ska flytta. Just nu tillbringar jag tiden i ett övermäktigt flyttkaos. Anledningen till att jag delger er den här otroligt intressanta informationen är att bloggen troligtvis kommer att vila någon vecka. Jag räknar med att summera den gångna säsongen, och blicka mot nästa, i nästa vecka. Här och nu vill jag bara tacka för ännu en trevlig säsong med er.

Och givetvis vill jag passa på att gratulera Jupp Heynckes och Bayern München till den stora trippeln. Cupfinalen mot VfB Stuttgart såg ut att vara helt död när FC Bayern ledde med 3-0, men Stuttgart gjorde det spännande mot slutet. Det räckte dock inte hela vägen: Bayern München segrade med 3-2 och tog som första tyska klubb den stora trippeln. Vilken säsong de har gjort. Otroligt.

/Wingren

Altes Fieber

av Pierre Wingren, reporter

I dag var tanken, och min förhoppning, att jag skulle ha medverkat i Euro Talk och pratat vansinnigt mycket om tysk fotboll. Det blev inte så, tråkigt nog. Och det blir inte heller något inlägg här på bloggen. Febern har vunnit.

Jag hoppas åtminstone att ni la märke till FC Bayerns enkla seger, Mike Büskens seger med sitt Fürth mot gamla klubben Schalke (Djurdjic avgjorde) samt den sprakande matchen mellan Leverkusen och Dortmund som slutade 2-3.

Vi tar givetvis tag i ovanstående och mycket mer när jag kan sitta upp igen. På återhörande.

/Wingren

Nu har trumman tystnat

av Pierre Wingren, reporter

Olly ”Catweazle” Olschewski var hjärtats hjärtslag. Det var han som styrde Block 5 på Parkstadion. Det var han som trummade igång publiken, det var han som såg till att laget stöttades i vått och torrt. Han var alltid där. Regn, solsken eller vind, vädret spelade lika lite roll som FC Schalke 04:s sportsliga resultat. Originalet, ett unikum inom supporterkulturen, Catweazle var alltid där. Förra veckan tystnade hans trumma för gott. Olschewski led av en njursjukdom och avled 69 år gammal. Men han kommer alltid att leva vidare i Schalke och Gelsenkirchen. Troligtvis i hela fotbolls-Tyskland.

Olly trummade på för Schalke i ungefär 28 år. Hans första riktiga fotbollsupplevelse var när Schalke vann sitt sista tyska mästerskap 1958. Då var han 15 år. Han blev en del av inventarierna i samband med bygget av Parkstadion i Gelsenkirchen. Där stod han vid sin mast, med sin trumma, och var huvudingrediensen i Schalke-hjärtat. Oftast syntes han högt upp på masten på Block 5, med ett långt hår och yvigt skägg. Han var en levande ikon för supporterskapet. I en tid då de tyska läktarna inte påminde ett dugg om dagens. En tid då det i det närmaste rådde anarki på fotbollsarenorna, det var vilda tider. Han brydde sig mer om de andra människorna på Nordkurve än om klubbens sportsliga framgång. Han såg unga pojkar växa upp till män, han såg männens egna pojkar ta plats på Nordkurve.

Olly Olschweski
Olly Olschewski

Trumman tystnade redan innan förra veckan. När Arena AufSchalke (i dag Veltins-Arena)invigdes i augusti 2001 fanns det inte längre någon plats för Ollys trumma. Det fanns inga master och av säkerhetsskäl kunde inte någon tillfällig lösning godkännas. Olly fnyste åt den moderna fotbollen och började följa sitt Schalke framför tv:n. Enligt Olly själv har han bara varit på den nya arenan vid ett tillfälle.

”Catweazle” var alltid sitt Schalke troget, han var en levande legend. Han var en mycket speciell person. Han var den typen av person som vid sitt enda besök i VIP-logen hade med sig sin trumma. Han var den typen av person som sa ”Hörru tant, gå då på schack”, när kvinnan i samma loge fann Ollys trummande störande. Må så vara att kvinnan i fråga var klubbpresidentens fru.

Olly Olschweski
Olly Olschewski

Han var den typen av person som några dagar efter murens fall fick besök av en herre och dennes Trabant. En trabant som var målad vit och blå med en Schalke-symbol.

Han var knappast någon rik man och när han auktionerade ut sin berömda trumma år 2009 skänkte han över 1 000 euro till ”Gelsenkirchener Tafel” – en lokal hjälporganisation.

Han var Schalke 04. Han och hans trumma var hjärtat i nästan 30 år på Parkstadion. Han var en galning, han levde för Schalke. Även om trumman nu har tystnat kommer han alltid att vara en del av Schalke 04.

Klubben har tagit på sig att anordna och betala Olly Olschewski begravning. Han kommer att begravas på Schalkes egna kyrkogård för sin sista vila. Vila i frid.

/Wingren

Sommarens bästa nyförvärv

av Pierre Wingren, reporter

Till helgen drar åter Bundesliga i gång efter ett årslångt (så känns det) uppehåll. 17 av 34 matcher är redan spelade och Bayern München leder suveränt. Eintracht Frankfurt har rest sig som fågel Fenix och Hoffenheim är i kaos. Ja, varje klubb har något intressant att berätta. Och snart är det dags igen, snart är det dags att rätta till misstagen och köra på för fullt. Innan vi gör det passar det bra att titta på sommarens nyförvärv.

Vilka nyförvärv har varit mest lyckade?

Jag tänkte konstruera två matchtrupper. En med spelare som bytte klubb inom Tyskland och en med spelare som hämtades in utifrån. Jag har försökt att väga samman pris och prestation när jag har tagit ut de två matchtrupperna. Givetvis har det uppstått vissa positionsrelaterade problem i sammanhanget, därav min lite otyska övergången till 4-1-4-1. Nåväl. Se det hela som en kul grej, ett diskussionsunderlag.
Känn er mer än välkomna att ge er syn på det hela.

Spelare som växlade inom Tyskland

Adler (Hamburg)
Levels (Düsseldorf), Wollscheid (Leverkusen), Dante (München), Oczipka (Frankfurt)
Neustädter (Schalke)
Aigner (Frankfurt), Kruse (Freiburg), Inui (Frankfurt), Reus (Dortmund)
Mandzukic

Bänken: Giefer (Düsseldorf), Naldo (Wolfsburg), Schröck (Hoffenheim), Barnetta (Schalke), Gebhart (Nürnberg), Stieber (Fürth), Schahin (Düsseldorf)

Motivering: Ett starkt försvar med idel fullträffar, bakom lurar en målvakt som har återerövrat en landslagsplats.
Backlinjen får hjälp av Neustädter som har tagit nästa steg i Schalke och gjort det mycket bra, framför honom finns offensiv kraft i tre spelare som får ses som ordentliga fynd, tillsammans med Reus som har tagit Dortmunds internationella spel till en ny nivå.
Mandzukic fick en drömstart i FC Bayern och är högst delaktig i den fina start som laget fick, mattades av mot slutet.

Bänken består av sköna jokrar som Barnetta och Schahin, men även stabilitet i form av Naldo (även om det tog tid för honom att hitta sig själv i Wolfsburg). Målvaktsvalet var svårt då även Trapp har gjort det mycket bra i Frankfurt, men Giefer får ändå ses som en större överraskning.

Spelare som kom från klubbar utifrån

Manninger (Augsburg)
Carvajal (Leverkusen), Klavan (Augsburg), Dominguez (Mönchengladbach), Diaz (Mainz)
Badelj (Hamburg)
Shaqiri (München), De Bruyne (Bremen), Kiyotake (Nürnberg), Huszti (Hannover)
Dost (Wolfsburg)

Bänken: Wolf (Bremen), Selassie (Bremen), Felipe (Hannover), Elia (Bremen), van der Vaart (Hamburg), Joselu (Hoffenheim), Rudnevs (Hamburg).

Motivering: Det blir uppenbart att spelare som kommer till Bundesliga med stora förväntningar får det tufft inledningsvis. I sommar lär namn som Martinez (FC Bayern) och Xhaka samt de Jong (Gladbach) finnas med på listan. Men så här långt har de uträttat för lite sett till kostnad. Manninger tar plats i brist på konkurrens, ytterbackarna däremot är givna. Diaz kostade minimalt med pengar men har tillfört en ny dimension till Mainz spel, Carvajal var inte billig men värd varenda krona. Dominguez och Klavan har inte direkt rosat marknaden men ändå gjort det helt okej.
Badelj och van der Vaart kom till HSV och fick den sovande storklubben på fötter igen, framför Badelj har vi fyra killar som verkligen har satt sin stämpel på höstsäsongen.
Dost har äntligen börjat leverera för Wolfsburg sedan Magath försvann. En lite kul grej med Wolfsburg är att nyförvärven har gjort 16 av 17 ligamål.

Vad kan vi mer ta med oss från hösten?

Franck Ribéry kan med stolthet titulera sig som höstens bäste spelare enligt mig.

Höstens överraskning är förstås nykomlingen Eintracht Frankfurt som parkerar på fjärde plats efter 17 omgångar.

Höstens flopp och floppvärvning(ar) finner vi i TSG Hoffenheim – så mycket pengar för så lite resultat. Tim Wiese symboliserar felsatsningen.

Höstens hetaste vänstersko tillhör Juan Arango – vilka mål killen gör.

/Wingren

Klubbarnas önskelista

av Pierre Wingren, reporter

Klubbdirektörer, sportchefer och tränare sätter sig ned vid ett bord. Papper och penna plockas fram med glädje – här ska det skrivas en önskelista till fotbollstomten! Vad kan man tänka sig att de olika klubbarna önskar sig till det nya året då? Bloggen har fått en exklusiv inblick:

Bayern München
Det brukar heta att mer vill ha mer, men i FC Bayern-lägret är man nöjda för tillfället och ställer inga större krav på tomten och hans klappar. Men en annullering av Jerome Boatengs avstängning i Champions League hade tagits emot med glädje.

Bayer Leverkusen
Suveräna ligatvåan Bayer Leverkusen önskar sig ett gäng trogna supportrar. Resultaten och fotbollen har varit bra under hösten, men lilla BayArena med plats för lite drygt 30 000 personer får gärna vara fullsatt och högljudd match efter match.

Borussia Dortmund
Här är det Michael Zorc som har författat önskelistan: en förlängning av Robert Lewandowskis kontrakt. Den polske anfallaren är viktig för BVB men han och hans agenter tycks föredra en flytt till England. För en gångs skull vill Dortmund slippa bygga om i startelvan till nästa säsong.

Eintracht Frankfurt
Säsongens stora överraskning önskar sig en mittback. Det saknas tillräcklig kvalitet i mittlåset, i alla fall när Anderson eller Zambrano tvingas vila. Det har kostat poäng. Marco Russ från Wolfsburg står högst upp på önskelistan.

SC Freiburg
Christian Streich har verkligen fått laget att spela fotboll för varandra och tycka att det är jäkligt roligt. Hur kul det än är önskar sig Freiburg att säsongen tog slut nu. Då hade en Europa League-plats väntat.

FSV Mainz 05
I Mainz önskar man sig lugn och ro. Tränare Thomas Tuchel är het på marknaden och ingen vet riktigt vad som händer med försvarstalangen Jan Kirchhoff. Lite lugn och ro och lått oss sedan arbeta lika effektivt som under hösten.

Schalke 04
Förhoppningsvis har Schalke varit väldigt snällt i år då de önskar sig massor med saker. Man hoppas att tränaren, Jens Keller, kan få fart på laget igen. Man önskar sig att Lewis Holtby förlänger sitt kontrakt och en extra anfallare hade inte suttit fel.
Samtidigt är Schalke storsint nog att avstå från julklappar: allt de önskar sig är tid tillsammans och att harmonin åter ska infinna sig.

Borussia Mönchengladbach
Här önskar man sig nya skor till bollgeniet Juan Arango. Hans vänstersko måste vara utnött efter drömmålen under hösten – till våren kommer de fortsatt att behövas.
För han gör ju bland annat så här och så här.

VfB Stuttgart
I södra Tyskland önskar man sig balans i bokföringen och balans på planen. Klubben skrev röda siffror med ett minus på tio miljoner euro – trots att man inte köpte några spelare i somras. Och på planen vet man aldrig vad man får, Stuttgart blandar och ger.
Om det inte är för mycket begärt får gärna Bruno Labbadia förlänga sitt kontrakt och acceptera mindre lön.

Hamburger SV
Snälla tomten, kan du köpa våra utsorterade spelare? Spelare som Jaroslav Drobny, Marcus Berg, Slobodan Rajkovic och några fler står på en ansträngd lönelista, HSV behöver pengar för att täcka upp lite röda siffror. Men vem fasen vill betala för killarna?

Hannover 96
Hannover fick en tidig julklapp: tränare Mirko Slomka förlängde med klubben och sportchef Jörg Schmadtke gjorde ”comeback”. Vad mer kan man önska?
Okej, gärna en mittback tack, det är lite tunt på den positionen.

Werder Bremen
Werder Bremen är en skadeglad liten fuling. Här önskar man att Tim Wieses Hoffenheim hamnar efter Bremen i tabellen, detsamma gäller Klaus Allofs Wolfsburg. Så går det när man lämnar sin arbetsgivare efter många härliga år!
En fin klapp hade också varit lite effektivitetsmedel till anfallarna i truppen. Fler mål på chanserna tack.

Fortuna Düsseldorf
I väntan på att säsongen ska ta slut, eftersom att Düsseldorf står på säker mark, önskar sig klubben biljetter till Die Toten Hosens utsålda konserter.

1. FC Nürnberg
Här önskar man sig att vinterns tränarbyte inte orsakar för stora problem. Det är alltid nervöst för en stabil ”nedre halvan i tabellen-klubb” när tränaren plötsligt lämnar. Om något får spelet gärna bli bättre, men absolut inte sämre.
En anfallare som gör mål hade också suttit fint.

VfL Wolfsburg
Haha, här har vi den där giriga typen. Så många önskemål att de inte får plats i bloggen. Dieter Hecking har redan kommit som en tidig julklapp, men det ryktas om att Klaus Allofs önskar sig en ny offensiv yttermittfältare, Dortmunds Ivan Perisic sägs vara ett intressant namn. En central och kreativ mittfältare hade minsann inte skadat heller.

TSG Hoffenheim
Hopp och Hoffenheim önskar att den här säsongen aldrig hade spelats. Storsatsningen har misslyckats rejält och nu handlar allt om att minimera skadorna. Tim Wiese har en personlig önskan till tomten: ta mig härifrån!

FC Augsburg
Lite litteratur på hur man vinner matcher hade suttit fint. Augsburg ligger på jumboplatsen tillsammans med Greuther Fürth, men sanningen är att de ofta spelar ganska bra fotboll. Problemet är att de inte kan fulspela sig till en vinst, förmågan att grovjobba hem tre poäng saknas. Lite litteratur i ämnet hade vi varit tacksamma för.

Greuther Fürth
Mike Büskens vet redan vad som väntar på honom under granen: Nikola Djurdjic ansluter till klubben. Om anfallaren kan leverera hälften så många mål som under 2012 blir Fürth överlyckliga. Spelet stämmer oftast, men det finns ingen som kan göra mål. Endast ett mål har gjorts av en anfallare och det var Schalke-lånet Edu som stod för det.
Tack på förhand för Djurdjic.

Återstår att se vad klubbarna verkligen får, om önskningarna går i uppfyllelse. En sak är helt säker: en fantastisk vår väntar på oss.

***

1. FC Nürnbergs tränare Dieter Hecking har skrivit på för VfL Wolfsburg. Jag ställer mig tveksam till det hela, men erkänner att det ska bli väldigt spännande att följa utvecklingen i Wolfsburg nu. U 23-tränaren Michael Wiesinger tar över rodret i Nürnberg.

Till sist önskar jag er alla en riktigt god jul!

/Wingren

Sida 1 av 27
  • Tjänstgörande sportredaktör: Jesper Thedéen
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
  • Redaktionschef: Karin Schmidt
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB