I kväll öppnas portarna till stadion i Gelsenkirchen upp. Publiken kommer att välla in för att få se det heta mötet mellan Tyskland och Österrike. Visst är Tyskland en mer överlägsen storebror än vad exempelvis Sverige är för Danmark, men det är ändå en speciell match. Det är landsderby. Och inte bara det – Tyskland kan bli helt klara för EM 2012. En vinst och det är klart. Över. Slut. Sedan är det bara för Joachim Löw att arbeta vidare med detaljer, spela in några nya spännande namn och boka in ett riktigt skönt hotell i Polen eller Ukraina.

För Österrike handlar det om att gripa tag i det där sista halmstrået. Belgien, den nuvarande grupptvåan, spelar mot Azerbajdzjan och Turkiet spelar mot Kazakstan. Det ser alltså ut att vara klart tuffast för killarna från Österrike. Inget snack om det.

Jag kan även förstå varför det viskas om att Didi Constantini kan komma att få sparken ifall Österrike förlorar i kväll. Inte på grund av den här förlusten förstås, utan på grund av stress. Österrike har något av en gyllene generation just nu – och det var ett bra tag sedan. Det är klart att man vill ta sig till ett mästerskap då. Kanske inte nu, men åtminstone till VM. Men om det är rätt att sparka Didi? Det vet jag fan inte. Men vad jag vet är att det var hela 80 (!) år sedan som Österrike vann en match mot Tyskland i Tyskland. Närmare bestämt i maj 1931, då ÖFB vann med hela 0-6. Så om Didi och Österrike löser uppgiften i kväll blir det historiska, och legendariska, surt nog betyder det inte alls att EM är inom räckhåll. Men de kommer att kunna knacka på dörren åtminstone.

Didi gör allt han kan för att fixa det omöjliga. Han har tagit tillbaka skandalspelaren Marko Arnautovic efter att ha sparkat ut honom i mars. Givetvis har Marko och Didi kommit överens om en mängd olika regler – och om Marko bryter mot en enda så skickas han hem direkt. Men ändå, han är med och han är i form. Han är lite som en mini-Zlatan för Österrike. Det är klart att han behövs. För det här är trots allt inte en lika omöjlig uppgift för Österrike som det hade varit för San Marino. Eller som den tyske tränarikonen Christoph Daum så korrekt uttrycker det:

– Varför skulle ni inte ha en chans? Senast var insats bra, det var endast resultatet som inte stämde, säger han till Österreich och syftar på 1-2-matchen i Österrike.

Men så på tal om Marko Arnautovic igen. De uppsatta reglerna hemlighålls givetvis, men några saker vet vi: Marko sover ensam i ett rum och får inte prata med media.
– För journalisterna är det inte bra, då ni får mindre att skriva om. Men för oss är det säkerligen ingen nackdel, säger lagkapten Marc Janko när en journalist undrar ifall Arnautovics munkorg är något positivt.
Skön inställning det där.

Vad menar du med rubriken då, tänker ni som har orkat läsa så här långt. Jo, i Österrikes startelva återfinns det hela sju stycken spelare från Bundesliga. Och snacka om att de kommer att ha med sig ett flertal käppar ut på planen – bara för att kunna sätta dem i de tyska hjulen, som annars bara snurrar och snurrar. Vi har redan nämnde Arnautovic från Werder Bremen, Pogatetz och Royer från Hannover, Harnik från Stuttgart, Baumgartlinger från Mainz, David Alaba från München samt Fuchs från Schalke.

Just för ytterbacken Christian Fuchs blir det speciellt. Matchen äger rum i Gelsenkirchen, hans hemstad och fotbollshem. Fuchs är en mycket duktig spelare och det skulle inte förvåna mig alls om han sänker ett festsuget Tyskland med en frisparkskanon – på ”hemmaplan” dessutom.

Tyskland då? Ja, dels kan ni läsa min artikel här. I övrigt tycker jag att det ska bli väldigt kul att se om Mats Hummels och Per Mertesacker kan harmonisera i mittlåset, om Kroos och Schweinsteiger verkligen kan ta hand om det viktiga defensiva arbetet tillsammans samt om André Schürrle spinner vidare på sin landslagssuccé och petar Lukas Podolski för gott kanske. Joachim Löw har satt Mario Götze på bänken, då Mesut Özil har företräde. Philipp Lahm har som bekant flyttat över till vänster igen och kampen om högerbacksplatsen är ganska öppen. I kväll kommer Schalke-sonen Benedikt Höwedes att ta hand om den – inför sin egna fans. Och jag tror att han kommer att göra det bra, åtminstone defensivt.
Och just det, Manuel Neuer återvänder till sin gamla stadion, sin gamla publik.

Avslutningsvis: Visste ni att Mesut Özil och Thomas Müller tillsammans värderas till ungefär 60 miljoner euro? Det vill säga samma summa som hela Österrikes startelva…

/Wingren